Search Results

Örebro, N. M. Lindh, 1811. (4),79 s. & 5 grav. plr. Nytt grönt stänkdekorerat pappbd med titeletikett av mörkblått skinn (B. L. Hermansson, Göteborg). Helt oskuren inlaga, vilken är lätt lager- och småfläckig. Planscherna på tjockt papper. Trevligt ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1326. Rafn var danskt justitieråd.

Sthlm, J. Beckman, 1854. 8:o. (4),116 s. Häftad och oskuren i tryckt gult omslag, det främre lätt solkat och med några bläckfläckar. Snedläst rygg. Enstaka lagerfläckar. Med J. Moselius namnteckning på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 356. Vingedal Shakespeares ordmagi på svenska s. 41. Omslagets baksida med reklam för ”Shakespeare-sagor”, en översättning av Ch. Lambs ”Tales from Shakespeare”. Den första översättningen till svenska av ”The Merchant of Venice” utkom 1820, den andra 1851 och detta är den tredje, vilken var den första att bli uppsatt på scenen. Denna uppsättning sågs som ett inlägg i frågan rörande utvidgade rättigheter för judar i Sverige, vilket var uppe till omröstning under riksdagen samma år. Nils Arfwidsson (1802-80) var bland annat arkivtjänsteman, journalist och översättare. 1844-45 arbetade han en kort tid som intendent för scenen vid Kungliga. teatern och intresset ”för teatern bevarade A. oförminskat och fortsatte att tjäna den svenska scenen genom vårdade och talangfulla översättningar” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”. Han översatte även ”Ossians sånger” och Byrons ”Sardanapalus”.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1780. 8:o. 22,(2) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Delvis lite snävt skuren. Några minimala fläckar på titelsidan. Med O. H. Nordenskjölds lite beskurna namnteckning. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1697. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 90. Det avslutande opaginerade bladet innehåller en förteckning på de egna skrifter och översättningar som Nyrén för tillfället kunda erbjuda till förläggare, bland annat ”Bibliotheca portatilis botanica”, ”Swea rikes pragmatiska natural-historia”, ”Den målade werlden, eller en ny och förnuftig Orbis pictus i 3 tomer”, ”Heraldica eller swenska wapne-beskrifningar”, ”Alla Plutarchi skrifter”, ”Gessners idyller” och ”processen af de flesta slögdewerk, sådane jag fann dem i Alingsås imellan 1755 och 1761, då jag der war vice directeur”. Skriften pläderar för honungens både kulinariska och medicinska användning. Otto Hindric Nordenskjöld (1747-1832) var sjömilitär och förespråkade tillsammans med C. A. Ehrensvärd de nya skeppsmodeller för flottan som Chapman var upphovsman till. Under 1788-90 års krig var han flaggkapten hos hertig Karl och som Gustav III:s förtrogna försedd med vissa hemliga kontraorder. I krigets slutskede var det han som planerade och genomförde det så kallade Viborgska gatloppet. Hans bröder var de berömda swedenborgarna m.m. Adolf och C. F. Nordenskjöld.

Göteborg, A. Nilsson Grefwe, 1661. 4:o. (8),806,(2 blanka) s. Titelsidan med ett typografiskt ramverk. Nött och solkigt samtida pergamentbd. Främre falsen sprucken och delvis loss. Genomgående ngt solkig och fläckig samt med fuktränder. Delvis med gamla anteckningar och understrykningar. Första arket nött och loss i bindningen. Minimalt hål i marginalen på s. 230 som berör en bokstav. Obetydlig reva överst i s. 399. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 928. Engström s. 106. Varken Engström eller Collijn nämner det sista blanka bladet. Med Grefwes tryckta dedikation till Göteborgs stads magistrat.

Lund, 1896-1911. 18 + 18 + 14 + 88 + 10 + (2),21 + (2),63 + 132,(1) + 4,1-316,(1) + 120 s. & 2 plr + 13 + 97 + 25 s. Två ngt nötta röda hfrbd med upphöjda bind och brunstänkta snitt. Ryggarna fläckiga och blekta, frampärmarna även de blekta överst. I del II är några blad delvis loss i häftningen. Med utgivarens hustru Ewa Trolle-Bondes namn på flera deltitelblad. Den ovanliga del I:VI saknas. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 4214. Utgiven och redigerad av Carl Trolle-Bonde. Tryckt i begränsad upplaga. Innehåller översikter över biblioteket, Brandbergs katalog över den fina topografisamlingen och förteckningar över arkiven och med avtryckta pergamenthandlingar, brev, dagböcker etc. ur de senare.

Sthlm, Ecksteinska tryckeriet, 1824. 8:o. (8),40,IV,I-XXXIX,(1 blank),1-290,293-302,I-XVI s. Nött hfrbd från mitten av 1800-talet med guldornerad rygg och sprängda snitt. Ryggen blekt, flammig och torr. Smärre noteringar i bläck, blyerts och blåkrita på insidan av främre pärmen. Inlagan genomgående lätt lagerfläckig. Med Peter Wieselgrens namnteckning och Studentföreningens i Göteborgs biblioteksstpl. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4973 med avvikande kollationering. Utgiven av Gustaf Adolf Montgomery. Av Tessins omfångsrika och intressanta dagböcker är bara en mindre del utgivna.

Uppsala, J. F. Edman, 1795. 8:o. (2),VI,126,(2 blanka) s. + N:o 33. Upsala-tidning, onsdagen den 29 apr. 1795. Uppsala, J. F. Edman, (1795). 4:o. (4) s. Häftad i samtida lätt nött marmorerat omslag med smärre revor. Oskuren och delvis ouppskuren. De första två bladen solkiga i marginalen. Med genomgående fuktrand. Stort ex. Det angivna arbetet av D. Boëthius innehöll fem olika uppsatser, av vilka fyra översatts från tyskan. Striden om den ”kantiska” filosofin fortsatte i ”Extra posten”. Det medbundna numret av ”Upsala-posten” innehåller en recension av Christiernins arbete.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1796. 8:o. (2),101,(1) s. Bra ljusbrunt stänkdekorerat pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Med gamla stänkta snitt. Någon enstaka obetydlig lagerfläck.

Sthlm, J. A. Carlbohm, 1802. 8:o. (6),71,(1) s. & 4 grav. plr. Med grav. myntavbildningar på titelbladet, s. 56 och 71. + HALLENBERG, J. Tilläggning till en år 1802 utgifven latinsk afhandling, kallad Quatuor monumenta aenea. Sthlm, H. A. Nordström, 1816. 8:o. 8 s. Häftad med spår av gammalt gråpappersomslag vid ryggen. Stort men skuret exemplar på fint papper. Med lite fuktränder och marginalsolk samt en hel del vikta hörn. Andra arbetet fuktskadat och sista sidan solkig. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0883-84. Arbetena ”beskrifver ett fynd, som träffades vid Tullinge i Botkyrke socken och Söder-Törn, bestående af tvänne viggelika kärl med sina lock, omgifna med spiral-ringar”. Bondsonen, sedermera riksantikvarien och Vitterhetsakademiens sekreterare, Jonas Hallenberg (1748-1834) var historiker i Voltaires anda. I hans digra produktion ingår bland annat ett antal numismatiska arbeten.

Linköping, F. Schonberg och Björkegrens enka, 1791. 8:o. Utvikbart grav. porträtt,XXVII,(1 blank),330,(26) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och brunbeige titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen lite naggad och mörknad allra överst och titeletiketten med lite sprickbildning. Enstaka fläckar, t.ex. små brunfläckar i texten på s. 43-48. Några svaga förstrykningar i blyerts. Liten bläckfläck i yttersta marginalen på sista bladet, eftersättsbladet och bakpärmens insida. Omfattande diminutiva registeranteckningar i blyerts i slutet av Bengt Hildebrand och dennes namnteckning från 1935 på försättsbladet. Exlibris för Martin Hogstadius. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4572. ”Säljes till inkomst för Linköpings bibliothek”. Porträttet föreställer Eric Benzelius och är graverat av E. Geringius. Med ett företal ”dicteradt från sjuksängen i Norrköping” av J. H. Lidén och ett ”utdrag af ärke-biskopen Eric Benzelii den yngres egenhändiga antekning om sit lefverne”. En av de klassiska svenska lärda brevväxlingarna om i huvudsak böcker, handskrifter och svensk historia, men även åtskilligt om numismatiska frågor.

Sthlm, J. L. Horrn, 1739. 4:o. (16) s. Tagen ur band och nästan helt bevarad samtida marmorerad ryggremsa. Gammal bläckpaginering. Enstaka småfläckar. Lätt solk i övre hörnet på de första fyra bladen. Innehåller två bröllopsskrifter, den ena vid O. G. Fitinghoffs och A. D. Lagerstiernas bröllop den 16 mars 1690, den senare, med början ”En sedig hustru bör mot mannen ställa sig” med början på sidan (11), vid C. Molitors och M. Odekamps bröllop den 11 mars 1690. Avslutas med en ”Madrigaletto” på italienska. Dessa bröllopsverser trycktes första gången 1690 och gavs samlade åter ut 1728, 1729, 1733, 1739 respektive 1768. Den sistnämnda upplagan utgavs med titeln ”Gammal tänkwärdig målning af en mans och ene qwinnos ägtenskaps-plikt”. I andra delen av utgåvan av Israel Holmströms ”Samlade dikter” (2001) menar utgivarna att den första dikten snarare bör tillskrivas honom än Keder.

Leiden, ex officina Elzeviriana, 1633. 16:o. Grav. titelblad,(4),306 s. Litet dekorativt marmorerat skinnbd från 1800-talets första hälft med rikt guldornerad rygg, grön titeletikett och gula snitt. Guldpräglade pärmbårder. Litet nagg överst i främre ytterfalsen och pärmhörnen lite stötta. Bra inlaga. Med C.-E. Berndts exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 900 respektive 121 för Andreas Bureus ”Regni sueciæ geographica & politico descriptio” som inleder volymen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6694. Willems Études sur la bibliographie Elzevirienne 394. Kungaporträttet på titelbladet föreställer i denna andra elzevirupplaga Gustav II Adolf som dock saknar krona, riksäpple och spira. Första upplagan utkom 1631 och arbetet utkom även på tyska både 1632 och 1639. Innehåller förutom Bureus arbete flera texter om Sverige av icke namngivna författare. Utgivaren Henrik Soterus studerade i Wittenberg och Leiden och blev kyrkoherde och sedan prost i Lundby. Andreas Bureus, kusin till Johannes Bureus, fick 1603 i uppdrag att sammanställa en ny karta över de nordiska länderna. Denna karta utkom 1626 och förlänade Bureus, om än långt i efterhand, tillmälet ”Den svenska kartografins fader”. Tillsammans med kartan publicerades en text på latin om Nordens politiska geografi och historia som sannolikt skrevs av Bureus själv. Den utgavs separat i Wittenberg 1631 med titeln ”Orbis arctoi imprimisque regni Sveciae nova & accurata descriptio” men innehöll då ett flertal tryckfel i förhållande till originalet. Det är denna text, men med felen korrigerade av Soterus, som återfinns här.

Philadelphia, M. Carey, 1817. 8:o. XIX,(1 blank),304 s. Samtida brunt skinnbd med röd titeletikett. Rygg och pärmar med blindpressad linjedekor. Ryggen mörknad och falsarna lite nötta. Repor på pärmarna. Ställvis lagerfläckig. Försättsbladet och de första sidorna med en fuktrand i övre marginalen, som återkommer här och där samt lite starkare mot slutet. Lätt bruntonad på s. 185-200. Första upplagan utkom 1813 och en andra 1816. En fjärde upplaga utkom 1822 och flera delvis omarbetade upplagor följde. Dispaschören Robert Stevens tillhörde en av de första specialisterna på sitt område och var verksam inom Lloyd’s syndikatet.

Lund, typis Berlingianis, 1831. 8:o. CXX,486 s. Något nött samtida ljusbrunt hfrbd med guldornerad och blindpressad rygg och infärgade titelfält. Ett par nagg i ryggslutet. De första femton sidorna lagerfläckiga, därefter delvis fläckig i marginalerna. Frampärmens insida med C. F. O. Nordstedts namnteckning daterad (18)66, hans beskurna namnteckning på titelbladet och inköpspris för bok respektive band på bakre pärmens insida. Med Nils Fries exlibris. Krok Bibliotheca botanica suecana 147. Om de europeiska lavarna. Elias Fries (1794-1878) var förutom professor i botanik vid Uppsala universitet även prefekt över Uppsala botaniska trädgård och museum. Hans viktigaste insatser var inom mykologin där han spelade en central roll även internationellt. Hans ättling Nils Fries (1912-94) var professor i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid Uppsala universitet. Han studerade bland annat svampars fortplantning. Botanikern C. F. Otto Nordstedt (1838-1924) skrevs in vid Lunds universitet 1856 och utbildade sig till läkare fast kom i stället att forska inom botaniken, speciellt algologi. Från 1871 till 1922 var han redaktör för tidskriften ”Botaniska notiser”.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1815. 8:o. 146 s. Något nött marmorerat pappbd med lite naggad titeletikett i skinn (Hedberg). Blåstänkta snitt. Titelbladet med obetydlig fuktrand. Smärre bläckstänk på uppslaget s. 100-01. Från Beatelund med Sten och Britta Westerbergs blindstämplade exlibris i försättsbladet. Ett nytryck utgavs 1917. Den officer vars öden avhandlas i boken ska vara E. G. Klöfverskjöld, vilket står antecknat i Westins exemplar av boken i Uppsala universitetsbibliotek och ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”en självbiografi, författad av en adlig svensk äventyrare vid namn E. G. Klöfverskjöld; C. hade mottagit hans manuskript som ersättning för en skuld, omarbetade det med tillägg av många pittoreska detaljer och utgav det 1815 under titeln »Resan genom lifvet, eller en svensk officers verkliga öden och äfventyr» – ett slags pikareskroman med stark verklighetshalt”.

Köpenhamn, Thieles bogtrykkerie, 1831. 8:o. (2),140 s. + Fortegnelse paa den ved det Kongelige akademie for de skiönne kunster værende samling af kobberværker og böger. Förste tillægg. Köpenhamn, Thieles bogtrykkerie, 1834. 8:o. 15 s. Häftad i samtida solkigt gråpappersomslag med handskriven titel på främre omslaget. Ryggen med några revor. Titelbladet och den sista sidan i det första arbetet tämligen solkiga. Genomgående ngt lagerfläckig och fuktbubblig. Talrika förbockningar och några gamla marginalanteckningar. Några bläckfläckar på s. 97-102.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1843. 8:o. Litograferat porträtt,XIII,(1),382 s. & 19 litograferade plr, varav 3 utvikbara & 2 litograferade kartor, varav 1 utvikbar & 1 utvikbar gränskolorerad grav. karta. Ganska nött samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och marmorerade snitt. Mönsterpressade pärmpapper med stiliserade blommönster. Ryggdekoren oxiderad och de yttre falsarna nötta, i synnerhet den bakre. Inlagan är genomgående ngt bruntonad. Märken efter läsband i inre marginalen på s. 170-71. Med Gösta Bodmans exlibris. Allt som utkom. Innehållet i boken är dock till stor del ett märkligt plagiat, direkt kopierat från Jacob Berggrens reseskildring, ”Resor i Europa och Österländerna”, som utkommit 1826-28, trots att Hedenborg själv hade besökt platserna. Johan Hedenborg (1786-1865) utbildade sig till läkare, men hans reslust tog överhanden och hans resor i Orienten och Nordafrika blev början till en omfattande samlargärning. Hans betydande samlingar, inte bara av naturalier utan även av antikviteter och mynt, orientaliska handskrifter och böcker, befinner sig idag i olika svenska museer och bibliotek. Om föreliggande arbete, skriver ”Svenskt biografiskt lexikon” att det är skrivet ”med en journalistisk talang, som också framträder i hans bevarade manuskript”.

Sthlm, J. Imnelius, 1820. 8:o. 128 s. Ngt nött svart hfrbd från 1800-talets andra hälft med sparsamt guldornerad rygg. Stänkta snitt. Ryggskinnet ytligt nött på sina håll, särskilt vid falsarna. Delvis lite lagerfläckig. Titelbladet ngt bruntonat och med några ljusa fläckar. Några små hål, det ena i övre marginalen på s. 23 och det andra i texten på s. 47. Från Ericsberg. Almquistiana 299. Manhemsförbundet var en förening med götiskt-kristet program som Almquist blev medlem i 1816. Bland medlemmarna återfanns J. A. Hazelius och hans bröder, A. A. Afzelius, P. D. A. Atterbom, J. Börjesson, C. F. Dahlgren och A. Fryxell. ”Handlingar till upplysning i Manhemsförbundets historia” riktar sig till en större publik. Almquist redogör för de olika graderna i förbundets organisation och deras symbolik och mystik. Kritik kom från det antiromantiska, konservativa lägret och succén som han hoppats på uteblev. Trycket är en omarbetning av det förslag till förbundet som Almquist presenterade 1816. Den inre titeln lyder: “Förslag till Manhems-förbundets organismus; till förbundets pröfning inlemnadt år 1816 af en dess medlem; öfversedt och utveckladt.”

(Sthlm, 1889). LVI s. Elegant guldfärgat pappbd med benvit titeletikett på främre pärmen (Södermalms bokbinderi, osignerat). Oskurna snitt. Främre blankt omslag medbundet men nött och lite naggat. Enstaka småfläckar. Med titeltexten som vanligt urklippt och uppklistrad på smutstitelbladet över texten ”Bihang”. Med tillskrift från Blekingska nationens bibliotek och uppgiften av skriften skänkts av författaren. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 298. Rör tiden fram till 1887 och inkluderar även musiktryck och referat i tidningar. Arbetet var tänkt att vara ett bihang till del I av författarens ”Svenska bibliotek och exlibris” 1889, men makulerades. Carlander använde dock en del av makulaturen som gåvor till eller byten med boksamlarvänner. Det dekorativa bandet färgar av sig lite och har därför försetts med ett enkelt skyddsomslag.

Sthlm, 1917-18. Porträtt,VI,211,(2) s. & plr + porträtt,(8),247,(1) s. & plr. Två eleganta mörkröda halvmarokängbd med upphöjda bind och rikt guldornerade ryggar samt övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade (Norstedt & söner). Främre omslag medbundna. Banden med några små nötningar och pärmarna med några smärre fläckar. Med Thorsten Laurins förgyllda exlibris på frampärmarnas insidor. Del I har undertiteln ”Fru grevinnan Ulla och fru grevinnan Augusta” och del II ”Drottningen”. Skildrar Tessins familjeliv respektive hans förhållande till Lovisa Ulrika.

Göteborg, S. Norberg, 1798. 8:o. (4),288 s. Samtida gråpappbd med ljusbrun titeletikett av glättad papp. Stänkta snitt. Bandet har solk- och fuktfläckar. Den vällästa inlagan lätt solkig och med spridda lagerfläckar. Titelbladet klippt i övre marginalen. Liten bläckfläck på andra bladet i början. Två stplr från Lunds katedralskolas bibliotek och dess svarta monogram ”L. S. B.” på frampärmen med handnumrering ”5058”. Det holländska originalet ”Reize van Zeeland over de Kaap de Goede Hoop naar Batavia, Bantam, Bengalen, enz. gedaan in de jaaren 1768 tot 1771” trycktes i Leiden 1793. Det nämnda tyska sammandraget från 1796 har titeln ”Reise nach dem Vorgebürge der Guten Hoffnung, Java und Bengalen in den Jahren 1768 bis 1771”. En engelsk översättning i fyra delar utkom 1798.

Sthlm, Nyström & Stolpe, 1760. 4:o. 188 + 96 s. Trevligt hfrbd från 1830-talet med guldlinjerad och rikt blindpressad rygg samt guldtryckt titel. Blåstänkta snitt. För- och eftersättsblad saknas. Några svaga fuktfläckar, t.ex. i marginalen på s. 55-56 och 85-86 i första delen. Reva på s. 5-6 i andra delen. Rester av bortriven lapp på blad A2 i början av första delen. Samtida monogram ”J: G: P:” på första titelbladet. Med Joh. Ax. Almquists biblioteksetikett och stpl samt en inköpsanteckning från 1975 där det framgår att boken tillhört Carl Albert Andersson. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 4463. Gjörwell Förtekning 14. Allt som utkom på grund av ”andra mellankommande hinder”. Titelbladet till del två har nederst den nästan helt bortskurna uppgiften ”Detta är rätta titel-bladet”. Innehåller kortare texter av Kristina själv, diverse brev och källtexter. Tillökningarna består av brev från Karl X Gustav till Kristina rörande hans frieri till henne. Warmholtz omnämner även ett otryckt supplement till detta arbete som han sett i manuskript.