Search Results

Mayenne, 1964. (4),XLV,(3) s.,1130 spalter,(2) s. + (4) s.,1360 spalter + (4) s.,1166 spalter + (4) s.,1410 spalter,(2) s. + BRUNET, G. Supplément aux supercheries littéraires dévoilées et au dictionnaire des ouvrages anonymes de J.-M. Quérard et A.-E. Barbier. Mayenne, 1964. (4),III,(1) s.,310 spalter,I-CIX,(3) s.,1-122 spalter,(1),I-XIV s. Fem lätt nötta oklbd med solkiga övre snitt. Supplementbandet avvikande i färg. Ur Sten Lundquists bibliotek. Faksimiltryck av tredje och bästa upplagan som utkom 1872-89. Antoine Alexandre Barbier (1765-1825) var bland annat personlig bibliotekarie till såväl Napoleon som Louis XVIII. Denna utgåva är redigerad och kompletterad av hans son Olivier Alexandre Barbier. Utöver själva förteckningen över anonyma verk innehåller supplementvolymen en längre ”Essai sur les bibliothèques imaginaires”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (4) s. + Ordning då framledne hans kongl. höghets Swea rikes kron-prins, Carl Augusts lik införes til hufwudstaden, samt wid des bisättning 1810. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (16) s. + Underrättelse. [=rubrik]. (Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810). 4:o. (2) s. + Ordning wid framledne hans kongl. höghets Swea rikes kron-prins, Carl Augusts bisättning 1810. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. 4:o. (10) s. + (ROSENSTEIN, NILS von) Personalier öfver högstsalig hans kongl. höghet Carl August, Svea rikes kron-prins. Sthlm, H. A. Nordström, 1810. 8:o. 24 s. + Kongl. maj:ts och rikets Swea hofrätts utslag, i anledning af den undersökning, som hos kongl. hofrätten omedelbarligen, efter föregångne police-förhör wid Öfwerståthållareembetet, blifwit hållen, till utrönande af grunden för allmänna ryktet, att högstsalig hans kongl. höghet kronprinsens Carl Augusts den 28 sistlidne maji i Skåne hastigt timade död skall warit wållad genom försåtlig tillställning med förgift; wid hwilken undersökning fiscalen härstädes wälbetrodde Johan Jacob Bergström, i stöd af Justitiäcancellersembetets remiss, å advocatfiscalsembetets wägnar fört talan och med slutligt yttrande inkommit; gifwit och afsagdt i Stockholm den 5 november 1810. [=rubrik]. Sthlm, Marquardska tryckeriet, 1810. 4:o. 24 s. + Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående hwad, som blifwit uplyst wid undersökningen om orsakerna til högtsalig hans kongl. höghets kron-prinsen Carl Augusts död; gifwen Stockholms slott den 9 november 1810. Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1810. (4) s. Marmorerat pappband med svarta titeletiketter (G. Christoferson). Första och sista arbetena oskurna. Första arbetet föreligger i två exemplar och det sista i fyra exemplar, varav två med breda marginaler. Personalierna i oktav solkiga och fläckiga. Den korta Underrättelsen med stpl ”G. W. v. F.” Det sjätte arbetet med stor fuktfläck, mest i yttre marginalen. Bra samlingsband sammanställt av Kurt Winberg. Bring Rättegångshandlingar 950:3 för Hovrättens utslag. Karl August dog på Kvidinge hed den 3 maj 1810. Den 20 juni samma år uppstod ett våldsamt upplopp vid hans begravning i Stockholm, varvid riksmarskalken Axel von Fersen slogs ihjäl av folkmassan, efter ett rykte att han skulle ha förgiftat den utkorade tronföljaren Karl August.

Sthlm, A. G. Hellsten, 1837-38. 8:o. 38 s. & 1 litograferad plansch + 46 s. & 1 litograferad plansch + 43 s. & 1 litograferad plansch + 32 s. & 1 litograferad plansch. Läckert rödviolett hfrbd med guldornerad och rikt blindpressad ryggdekor (Hedberg, 1927). Övre guldsnitt, annars endast putsad inlaga med många råkanter i nedre marginalen. Några små skärskador i rygghuvudet och i frampärmens skinn. Några obetydliga småfläckar. Första titelbladet med en liten blå figurstpl. Bra ex. ur Bengt Bernströms bibliotek. Akrell Stockholmiana 987. Planscherna litograferade av A. Hårdh. Uppdelad på fyra häften där det första handlar om ”Polisbetjänten”, det andra om ”Jungfru Lisettes historia”, det tredje om ”Positiv-spelaren” och det sista om ”Gesällerna”. Karl Anders af Kullberg (1813-57) var son till biskopen i Kalmar A. C. af Kullberg och ämbetsman, bland annat vid domstolsväsendet, men lämnade med tiden all offentlig tjänst för att ägna sig åt sitt författarskap. Han gjorde sig främst ett namn som novellist och kåsör. Under 1840-talets första hälft tjänstgjorde han en tid som domare på den småländska landsbygden och bosatte sig senare i Kalmar.

Lund, litteris Berlingianis, 1812-22. 4:o. 12 + (2),13-24 + (2),25-32 + (2),33-40 + (2),41-48 + (2),49-56 + (2),57-64 + (2),65-72 + (2),73-77,(1) + (2),79-86 + (2),87-94 + (4),95-102 + (2),103-10 + (2),111-18 + (4),119-26 + (4),127-34 + (2),135-42 + (2),143-50 + (2),151-58 + (4),159-66 + (4),167-74 s. Häftade, oskurna och mestadels ouppskurna. Handskrivna små numreringar på respektive titelblad. Sporadiska lager- och småfläckar. Delarna XII och XV avvikande då dessa är skurna och uppskurna samt tryckta på blåtonat papper. Ur Bertil Ekbergs bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 3-23. Allt som utkom. Arbetet avstannade mitt i en mening, vilket väl berodde på att preses utnämndes till professor i teoretisk filosofi och lämnade den juridiska fakulteten 1821. Marklin anger 1 1/2 ark i del XIII. I detta ex. är det 1 1/4 och möjligen saknas därmed ett dedikationsblad. Dessutom anger Marklin ytterligare ett blad i sista delen, vilket dock av allt att döma är felaktigt. Respondenter var Gustaf Acharius, Michaël Johan Cöster, Johan Samuel Billing, Gustaf Adolf Testrup, Sven Lindberg, Nils Paulsson, Joseph Wilhelm Malmstedt, Johan Adolfson, Carl Emanuel Hallström, Johannes Lindberg, Lauritz M. Bromander, Pehr Johan Björkegrén, Th. August von Sydow, Lauritz Gustaf Wimmerstedt, Bror J. Herwan, Johannes Augustus Liborius, Gustaf Adolf Möller, Samuel Bleckerz, Johan Andr. Wittbom och Johannes Zenius.

Helsingfors respektive Lovisa respektive Jyväskylä respektive Borgå, 1996-2010. 407 + 48 + 470 + 40 + 431 + 54 + 496 + 65 + 493 + 60 + 615 + 110 + 398 s. Sju opappbd med delvis lätt nötta och/eller lätt solkiga skyddsomslag. Med sex separata klammerhäftade registerdelar till dagboksvolymerna. Med Carl Göran Åhlunds exlibris. Bra svit! Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland Nr 600:1-7. Komplett svit. Del VII i serien är ett totalregister, delvis efter andra principer och delvis med annat innehåll än de sex separatutgivna registerhäftena till delarna I-VI. Delarna I-V består av Magnus von Wrigths dagböcker för åren 1824-68, del VI av Wilhelm von Wrights dagbok för åren 1828-56 respektive Ferdinand von Wrights dagbok för åren 1850-89.

Kristianstad, Schmidt & comp., 1837. 12:o. (2),299 + (4),328 s. Ngt nött samtida hfrbd med oxiderad ryggdekor och ryggtitel. Stänkta snitt. Lagerfläckig och med spridda småfläckar. Sidan 23 i första delen med lagning i inre och övre marginalen samt liten pappersförlust i övre marginalen och reva i inre marginalen. Fläck på s. 117 i första delen. Svag fuktrand innerst i nedre marginalen på de avslutande tre bladen i andra delen. Sista bladet förstärkt i inre marginalen. Med Carl Sandgrens och Elin Areskogs namnteckningar. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 39 med felaktig kollationering. Fredrika Bremers genombrottsarbete som utgjorde tredje delen av hennes ”Nya teckningar utur hvardagslivet”. Serietitelbladet är bundet på vad som förefaller vara dess ursprungliga plats, först i andra delen. Magdalena Hellqvist har i ”Signums svenska kulturhistoria” påpekat romanens stora värde som ordspråkskälla.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1785. 8:o. (16),132,(2),133-324,(2) s. & 6 utvikbara grav. plr & 1 utvikbar grav. karta. Med en inklistrad gravyr på s. 15. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och ljusbrun titeletikett. Stänkta snitt. En mörk mindre fläck på frampärmen. Titelbladet med bruntonade hörn. Plansch 1, 2 och 6 lätt lagerfläckiga och plansch 1 med liten reva i nedre marginalen. O. J. von Posts namnteckning. Fint ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5827. Teijler Litteratur om Örebro län 4369. Harbe Litteratur om Västernärke s. 3. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 495. Planscherna, varav några är signerade Fr. Akrel, avbildar bland annat Örebro kyrka och slott samt planritningar över staden. J. F. Bagge (1744-1805) skriver i sitt förord att han arbetat i 15 år med sin Örebrobeskrivning. Han hade redan 1769 varit respondent för Johan Ihre vid en disputation betitlad ”Dissertatio hist. topogr. de arce regia Oerebroënsi”, eller i översättning ”Örebro slott, sådant som det nu är”, se Warmholtz 396. Olof Jakob Rangel (1771-1830), adlad och adopterad på sin frus släkt von Post 1809, var militär och gjorde hjältemodiga insatser i 1788-90-års krig. Han ägde Hagbyholm i Irsta socken, Västmanland.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1786-87. 8:o. (6),XXXII,(9,1 blank),316,(1,2 blanka,1) s. & 5 utvikbara grav. plr + (12),360 s. & 3 utvikbara grav. plr + (13,1 blank),360,(1) s. & 6 utvikbara grav. plr. Med författarens grav. porträtt som vinjett på första titelbladet. Tre lätt nötta samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och brunrosa titeletiketter. Stänkta snitt. Små skinnnagg i rygghuvudena. Något lagerfläckiga inlagor. Fläck i inre marginalen på titelbladet och liten bläckfläck i översta marginalen på s. 59-64 i del I. Fem cm reva nedtill i första planschen i del III. Porträttvinjetten är graverad av Akrel. Originalet ”Lettres à une princesse d’Allemagne sur divers sujets de physique et de philosophie” trycktes i St. Petersburg 1768-72. En andra upplaga av denna svenska översättning utkom 1793-97. Översättare var G. H. de Rogier. Leonhard Euler (1707-83) var sin tids mest ansedda och berömda matematiker och fysiker. Han var i huvudsak verksam i St. Petersburg och Berlin. Med titelns prinsessa avses en kvinnlig släkting till Fredrik den store. Euler hade flera år tidigare givit henne lektioner och det var på dessa som texten baserades. Boken blev snabbt populär och utkom i många upplagor på franska, tyska, ryska, engelska och holländska.

Sthlm, J. L. Horrn, 1718. 8:o. (2),50 s. Elegant alrotsmarmorerat hfrbd från slutet av 1800-talet med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och röd titeletikett samt rött snitt. Ryggen ngt blekt och främre falsen med liten spricka upptill och obetydligt nagg nedtill. Inlagan genomgående snävt skuren i övre marginalen och med någon enstaka lagerfläck. Liten fläck i texten på s. 31-32. Med Gustaf Holdo Stråles exlibris och Märta Carlstedts namnteckning. Bibliotheca Walleriana 5838. Johan Linder (1678-1724, adlades 1719 Lindestolpe) var bl.a. verksam vid Wiksbergs källa som brunnsläkare. Han skrev en flora över trakten, en av våra äldsta lokalfloror, och gav ut en ”färge-konst”. Internationell ryktbarhet fick han genom sin doktoravhandling i Harderwijk i Holland, vilken behandlar veneriska sjukdomar. Linder menade att sjukdomarna ursprungligen uppkommit genom smitta från babianer med hänvisning till uppgifter i Kiöpings resebeskrivning. Rörstrandsdisponenten Gustaf Holdo Stråle (1826-96) var stor boksamlare och byggde upp flera bibliotek som han sedan nödgades att sälja på återkommande auktioner. Stråles böcker var oftast påkostat nyinbundna och föreliggande volym är ett typiskt exempel.

Venedig, F. Andreola, 1825. 8:o. 15 s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad i samtida tryckt gråpappersomslag. Lagerfläckig. Från Biby. Angelo Albanese (1785-1831) var venetiansk mekaniker och uppfinnare. Denna skrift tycks vara en instruktion till byggandet av en pastamaskin för att användas inom det militära!

Strängnäs, P. Kjellbeck, 1784. 4:o. 10,(2) s. Tagen ur band. Delvis lös i häftningen. Revor från ryggen in i inre marginalen. Ngt bruntonad och med en del småfläckar. Det tryckta omslaget med titeln: ”Fragment af 1783 års vitterhet” saknas som vanligt.

Leiden, ex officina Elzeviriana, 1633. 16:o. Grav. titelblad,(4),306 s. Stilenligt pergamentbd från början av 1900-talet med handskriven ryggtitel, tryckort och årtal. De yttre pärmkanterna är invikta och omsluter yttre snittet nästan helt. Ryggen med lite repor. Det sista bladet med lagning i övre marginalen med förlust av rukbrik och några bostäver på s. 305 där även flera ord är överstrukna i bläck i gammal tid, möjligen en censuråtgärd. På bladet efter titelbladet en delvis beskuren stpl med kors och krona. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 900 respektive 121 för Andreas Bureus ”Regni sueciæ geographica & politico descriptio” som inleder volymen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6694. Willems Études sur la bibliographie Elzevirienne 394. Kungaporträttet på titelbladet föreställer i denna andra elzevirupplaga Gustav II Adolf som dock saknar krona, riksäpple och spira. Första upplagan utkom 1631 och arbetet utkom även på tyska både 1632 och 1639. Innehåller förutom Bureus arbete flera texter om Sverige av icke namngivna författare. Med tryckt dedikation till Sten Bielke och Carl Horn. Utgivaren Henrik Soterus studerade i Wittenberg och Leiden och blev kyrkoherde och sedan prost i Lundby. Andreas Bureus, kusin till Johannes Bureus, fick 1603 i uppdrag att sammanställa en ny karta över de nordiska länderna. Denna karta utkom 1626 och förlänade Bureus, om än långt i efterhand, tillmälet ”Den svenska kartografins fader”. Tillsammans med kartan publicerades en text på latin om Nordens politiska geografi och historia som sannolikt skrevs av Bureus själv. Den utgavs separat i Wittenberg 1631 med titeln ”Orbis arctoi imprimisque regni Sveciae nova & accurata descriptio” men innehöll då ett flertal tryckfel i förhållande till originalet. Det är denna text, men med felen korrigerade av Soterus, som återfinns här.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1832. 8:o. XX,262,(2 blanka) s. & 1 tryckt tabell & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad med samtida nött och lite fläckigt gråpappersomslag. Oskuren. Främre omslaget med liten lagning. Enstaka lager- och småfläckar. Inledningsvis med en fuktrand, liksom på s. 149-56. Liten reva i s. 181. Bra ex. Schreber 81. Jaktgeväret avhandlas på s. 227-45.

Sthlm, sumtibus & typis H. Keysers, 1685. 8:o. (4),169,(23) s. Halvpergamentbd med brun respektive grön titeletikett i skinn och stänkta snitt (osignerat, men Hedberg, 1925). Den ena etiketten med obetydlig skada. En gammal biblioteksstpl på titelbladet. Lager- och småfläckig. Med fuktfläckar i övre marginalen från s. 159 till slutet. Ur Svante Svedlins bibliotek. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 884. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1323. Utgavs av Johan Hadorph. I Philippus Cluverius skrift ”Germania antiqua” från 1616 hade hävdats att goternas hemvist inte var Skandinavien utan snarare Preussen och Kassuben (ungefär nordöstra Pommern). Stiernhielm såg sig självfallet tvungen att vederlägga dessa blasfemiska påståenden, men blev inte nöjd med resultatet och lät arbetet ligga. Manuskriptet återfanns bland hans efterlämnade papper liksom avhandlingen ”De Hyperboreis” som också den här utges för första gången. Schück spekulerar i ”Kgl Vitterhets historie och antikvitets akademien. Dess förhistoria och historia”, III, att Hadorph valde att ge ut de båda texterna för att visa att Rudbecks idéer i ”Atlantican” inte var så originella som berömmet gjorde gällande.

Uppsala, J. Edman, 1767-76. 8:o. (8),263 + 320 s. Samtida obetydligt nött hfrbd med upphöjda bind, enkelt blindpressad rygg och röd titel- respektive ljusgrön deltiteletikett. Stänkta snitt. Den röda etiketten blekt. Pärmarna ngt fläckiga. Första delens titelblad med några småfläckar och diskret gammal ägarinitial i bläck. Inledningsvis med svag fuktrand i övre yttre hörnet. Med småfläckar på s. 73-92 och 189-200 i första delen samt på s. 78 och 251-58 i andra. Fint ex. Andra delen med ngt avvikande titel.

Sthlm, C. Nyberg, 1816. 8:o. 47,(1) s. + STEGMAYER, (MATTHIAS). Rochus Pumpernickel, farce med sång, i tre akter. Musikaliskt qvodlibet. Öfversättning af J. J. Askenbom. Sthlm, F .B. Nestius, 1821. 8:o. (2),95 s. + MONVEL, (JACQUES MARIE BOUTET de). Den häftige friaren. Komedi på vers, i tre akter. Originalet är L’amant bourru, af Monvel. Öfversättning af H. A. Kullberg. Sthlm, A. Gadelius, 1817. 8:o. (4),77 s. + (BOUILLY J. N. & PAIN, J. M.) Fanchon, eller lyrspelerskan. Komedi med sång i tre akter. Öfversatt af J. Remmer. Uppförd första gången på Kongl. stora teatern den 28 oktober 1822. Tredje upplagan. Sthlm, F. B. Nestius, 1822. 8:o. (4),88 s. + SHAKESPEARE, WILLIAM. Köpmannen i Venedig; skådespel. Öfversättning af Georg Scheutz. Sthlm, G. Scheutz, 1820. 8:o. (2),155,IV,(1) s. + SCHILLER, FRIEDRICH von. Fiesko eller konspirationen i Genua. Ett republikanskt sorgespel. Öfversättning. Falun, O. Arborelius et comp., 1821. 8:o. (2),179,(1) s. Två hfrbd från 1830-talet med guldornerade ryggar som har titlarna ”Comedier” respektive ”Tragedier”. Brunstänkta och blåsprängda snitt. Lätt blekta ryggar. Komedierna med litet maskhål i främre falsen. Första arbetet med veck i de två första bladen. Första, tredje och fjärde arbetet ställvis lagerfläckiga. Femte arbetet med svaga marginalfläckar. Andra och sjätte arbetet tryckta på blåtonat papper. Något fläckiga men trevliga samlingsband från Säbylund. [1]. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 205. [2]. Klemming s. 220. Översättaren hette Johan Jakob i förnamn. Utspelar sig i Wien. [3]. Klemming s. 208. ”Scenen är i Paris och grefvinnans hus”. [4]. Klemming s. 215. Första svenska upplagan av ”Fanchon la vielleuse” utkom 1820. Musik av F. H. Himmel. Översättningen gjordes enligt Klemming efter Kotzebues tyska bearbetning. Johan Eric Remmer (1770-1843) var under 1800-talets inledande årtionden verksam som översättare av dramatik. [5]. Klemming s. 216. Scheutz och Thomanders serie av Shakespeareöversättningar omfattade sex pjäser. ”Köpmannen” utkom som första häftet. [6]. Klemming s. 219. Översättning av Christian Eric Fahlcrantz. En representativ och intressant samling dramatik från perioden i fråga.

Sthlm, Eméns [sic] och Granbergs tryckeri, 1831. 8:o. Litograferat porträtt,22,(2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag, det främre med en fint lagad reva i mitten. Skador i omslagsryggen och omslaget delvis bruntonat mot ryggen. Enstaka fläckar, t.ex. en svag fläck på s. 5-6. En ny upplaga utkom samma år. De två sista sidorna innehåller en boklista från Ludvig Öbergs förlag. John Halls fader byggde upp den stora firma och förmögenhet i Göteborg som sonen ärvde 1802. Firman gick omkull 1807 och Hall förlorade nästan all sin egendom i de processer som följde på konkursen. Återstoden av sitt liv levde han i yttersta armod och dog slutligen i Stockholm 1830. Det sorgliga porträttet visar Hall med nedböjt huvud, kal hjässa samt långt hår och skägg.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1831-32. 8:o. Litograferat titelblad,VIII,375,(1) s. & 2 utvikbara litograferade plr. Samtida ljusbrunt hfrbd med guld- och blindpressad ryggdekor. Blågrönstänka snitt. Rygg och falsar aningen nötta. Något lagerfläckig, huvudsakligen i marginalerna. Litet bläckstänk på s. 17-18, små trycksvärtefläckar i marginalerna på s. 208-09, s. 243-46 något solkiga med en marginallagning och en lagad reva och s. 303-20 och några registersidor mer fläckade. Spår efter exlibris på frampärmens insida. Smutstitelbladet saknas som ofta. Schreber Svenska jaktens litteratur 365: ”Arbetet, som vid utgivandet mottogs ganska onådigt av kritiken, innehåller flera värdefulla uppgifter”. I företalet vänder sig Swederus mot den olovliga jakten som resulterat i en allmän minskning av villebråd i landet. Det litografiska titelbladet tryckt av Sundel.

Nyköping, C. H. Des Réaux, 1845. 12:o. 160 s. & 4 utvikbara litograferade plr. Häftad i tryckt grönt omslag. Oskuren. Omslaget lite solkigt. Inlagan delvis något lagerfläckig. Bra ex. Det tryckta omslaget är sannolikt tillkommet ca 50 år senare än inlagan och har prisuppgiften ”Nedsatt pris: 50 öre”. ”Då smaken för den vackra konstfärdigheten att arbeta i papp och papper, som äfven blifvit omfattad af damerne, hvilka genom sina arbeten så i broderi som perl- och tapisseri-söm &c., i hvarje fall så hufvudsakligt bidraga till dess elegans, allt mera gör sig gällande, är en undervisande ledning så mycket mer behöflig” inleder utgivaren i sitt förord. Originalet, ”Der Papparbeiter”, har bearbetats av utgivaren ”som ständigt varit i tillfälle att följa fransmännens framsteg i denna konst och haft tillgång till de modernaste och nyaste af deras alster”.

Sthlm, S. Rumstedt, 1835. 12:o. 42,(2 blanka) s. & 2 grav. plr, varav den första med rörlig skiva. Nytt rött färgstänkt pappbd med svartpressad titel på ryggen. Medbundet samtida gråpappersomslag. Oskuren inlaga. Något lagerfläckig. Den första planschen har något missfärgat den andra planschen. Trots fläckarna ett trevligt ex. Planscherna är graverade av Carl Christoffer Anderson (1800-63). Den första planschen med en rörlig skiva för att jämföra tidsskillnader mellan olika orter. Den består av en yttre cirkel med 24 timmar och Morgon-Middag-Afton-Natt tryckt omkring. I mitten är med garn fäst en rund skiva med olika orter i världen, så att man kan jämföra klockslagen. När klockan är tolv på dagen i Sverige är den tolv på natten i ”Otaheiti” och när klockan är 10 på förmiddagen i London så är den 3 på natten i Botany Bay. Den andra planschen föreställer en jordglob på stativ med kommentaren ”Upställning af en himmels-glob är aldeles lika”.

Skara, Lewerentzka boktryckeriet, 1819. 8:o. (2),50 s. Pappbd från ca 1900 med grågul rygg och grönmarmorerat pärmpapper där ryggen är nygjord. Handskriven titeletikett på frampärmen. Fin inlaga. Rättelserna är införda med bläck på s. 22-23. Trolleholms exlibris och Carl Trolle-Bondes monogram ”CTB” på etiketten. Dan Korns diminutiva namnteckning från 1992 med kommentaren ”Rariss!”. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 511. Sallander Litteratur om Västergötland 138: ”sällsynt och sökt”. Sven Brisman (1752-1826) är kanske mest känd för sitt engelsk-svenska lexikon som han gav ut när han var bosatt i Greifswald. Sedermera återflyttad till Sverige, hamnade han så småningom på Grunnevalds säteri, inte långt från Tidaholm i Västergötland. Han skrev under sina sista år ett antal böcker om lanthushållning, varav den sista var ”Landtmannens wän, innehållande upplysningar och råd i landthushållnigen” 1822. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver att ”Måhända ligga sålunda personliga erfarenheter bakom B:s försök att med nationalekonomiens, hjälp reda upp betryckets orsaker i den lilla ganska givande skriften »Ett decennium i Vestergötland» (1819)” eftersom han 1813 sannolikt på grund av konjunkturerna tvingats sälja sin gård i Västergötland.

Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och ljusbrun titeletikett vilken är skadad i övre hörnet. Stänkta snitt. Försättsbladet och sista sidan bruntonade av bandet. Enstaka småfläckar. Tillskriven författare i samtiden med rödpenna i marginalen på titelbladets baksida. Annie och Helge Ruuths exlibris samt Helges Ruuths namnteckning daterad Uppsala 1907. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register. Adolph Modéer (1739-99) var lantmätare, ekonomisk författare och sekreterare i Patriotiska sällskapet. I den tjänsten ingick även redaktörskapet av sällskapets ”Hushållnings journal”. Han var även ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm och Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.

Weinheim & Nürnberg, 1966. X,(2),264,(4),1-316,1-97 s. Ngt nött grönt oklbd med blekt rygg och kantstötta hörn. Skyddsomslaget ngt nött och med revor i yttre hörnen samt en reva på baksidan. Med Nils Fries exlibris och diskreta inköpsanteckning i blyerts. Första upplagan utkom 1951. Innehåller dels en historisk översikt, dels en lika omfångsrik som användbar bibliografi. Nils Fries (1912-94) var professor i botanik vid Uppsala universitet. Han fullföljde släkttraditionen och studerade bland annat svampars fortplantning. Hans botaniska bibliotek var omfattande.

Uppsala, Palmblad & c., 1831. 8:o. 67,(1) s. Häftad i samtida lite nött glättat grönt omslag. Ryggen med revor. Samtida förstrykningar och enstaka marginalnoteringar. Med en handskriven dedikation till ”herr professor Enberg med högaktning och uppriktig vänskap.” Från Ericsberg. Ett mycket ovanligt särtryck ur tidskriften ”Svea”. Carl Gustaf Brinkman (1764-1847) var ämbetsman och diplomat, liksom ledamot av både Svenska akademien och Vetenskapsakademien. Han debuterade som skönlitterär författare i Tyskland redan 1789 under pseudonymen ”Selmar”. På svenska framträdde han inte i vittra sammanhang förrän i mitten av 1820-talet och är mest känd som vän till Tegnér och andra författare. Brinkman var också bok- och autografsamlare och byggde upp en av de finaste bok- och handskriftssamlingarna som funnits i Sverige. Biblioteket överläts efter hans död till Uppsala universitetsbibliotek och hans stora handskriftssamling placerades hos Trolle-Wachtmeister på Trolle-Ljungby i Skåne. Skolmannen Lars Magnus Enberg (1787-1865) var ledamot av Svenska akademien sedan 1824.