Search Results

Uppsala, L. M. Höjer, (1757). 8:o. (42),416,(2),1-33,(1) s. & 2 utvikbara grav. kartor & 3 utvikbara tryckta tabeller & 2 utvikbara grav. plr. Titelsidan dubbel och med graverad serietitel på baksidan. Lätt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och infärgat svart titelfält med guldtryckt titel. Stänkta snitt. Stötta pärmhörn och lite avnötta pärmkanter. Försättsbladet utskuret. Tabell 3 har ett extra litet veck. Några samtida anteckningar och klamrar i marginalerna. På frampärmens insida samtida bläcknumrering ”19”, blyertsdatering från den 29 januari 1916, blyertsanteckningar om Ziervogel och Birger Lundells exlibris. Trevligt ex. Gyberg Portugal i svensk litteratur 252. Hesse Svensk numismatisk litteratur 1811. Utgör del I av ”Utförligit begrep af then almänna historien, til förklaring och uplysning öfwer the tilförne utgifna historiska minnes-taflor”. En andra fristående del om Spanien utkom 1760. Därefter avstannade det mycket ambitiösa bokprojektet. Tabellerna är genealogiska släktträd. Kartorna är stuckna av Jonas Åhrberg och visar ”Portugall och Argalbien” respektive ”Portugisiska bi-länderna” alltså kolonierna. Planscherna vid sidan 378 avbildar portugisiska guld-, silver- och kopparmynt och är graverade av ”A. Å”, alltså Anders Åkerman. Jonas Åhrberg (1732-97) anställdes hos Åkerman 1757, samma år som boken utkom. Hultmark-Moselius nämner ingen av planscherna. Birger Lundell (1880-1933) var bokauktionskommissarie i Stockholm i början av 1900-talet och organiserade bland annat de spektakulära Bibliofilauktionerna. Han titulerade sig själv ”bokexpert”. Samtidigt var han verksam vid Postverket och Postmuseum. Hans exlibris är utfört av Arthur Sjögren 1903 och har devisen ”Cum libris non solus” - Med böcker är man inte ensam.

Helsingfors, 1948-73. X,396,(1) + VIII,434,(1) + VIII,485,(1) s. & plr. Tre olinneklotryggbd. Del I med lätt nött titeletikett och svag spricka i inre främre falsen. Del II med smärre stötskador i pärmhörnen. Dedikation till Helge Topsøe Jensen. Första delen är Gardbergs doktorsavhandling och behandlar tiden fram till 1721. Den sista delen sträcker sig fram till 1918. Standardverket på området.

Sthlm, sal. Wankifs enkia, 1701. 4:o. (20) s. Med en illustration på s. (11). Tagen ur band och insatt i ett enkelt senare omslag med handskriven titeltext av G. O. Adelborg. Lite lös i häftningen. Gamla bläckpagineringar och en marginalanteckning. Ngt nötta hörn och marginaler. Med en hyllningsvers av författaren tillägnad kungahuset. Innehåller bl.a. en kronologisk översikt av vädersolfenomen sedan Jesu födelse. Den har ett handskrivet tillägg om en vädersol som syntes den 7 juli 1706 mellan klockan 7 och 8 om morgonen, tyvärr utan angivande av plats.

Sthlm, I. Marcus, 1866. 8:o. (2),86,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar handkolorerad litograferad karta. Med illustration på titelsidan. Häftad i enkelt pappomslag från 1800-talte slut med handskriven titeletikett på framsidan. Bakre omslaget med en liten reva överst. Det främre tryckta omslaget medhäftat. Titelbladets vinjett som vanligt lite amatörmässigt kolorerad. Bra ex från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6260. De litograferade vinjetterna på främre omslaget och titelbladet avbildande Godegårds kyrka respektive herrgård. Kartan är över Godegårds socken. Om allmogens seder skriver författaren bland annat: ”Vigselringen, som förr var af tenn eller messing, är nu mången gång af silfver. Midsommarnöjena äro nu mindre lifliga än fordom, och midsommarstång klädes och reses icke allmänt. Julen firas icke heller med några anmärkningsvärda tillställningar, ehuru dansnöjena och lekarne då taga något lifligare fart än dessemellan, dervid valsen och polkan börjat uttränga slängpolskan”.

Kina, 2008. XLIX,(1),264 + (8),374 s. & plr. + LÖWENDAHL, BJÖRN. China illustrata nova. Sino-western relations, conceptions of China, cultural influences and the development of sinology disclosed in western printed books 1477-1877. Supplement. Kina, 2012. XXXIV,207 s. Med illustrationer i texten. Tre gula oklbd med skyddsomslag i två blå oklotkassetter, vilka är obetydligt solkiga. Bra ex. De två första delarna omfattande 1551 poster av den storartade samlingen såldes som en helhet. Inklusive supplementet uppgår posterna till 1838 stycken. Med fullständiga kollationeringar och många kommentarer. Innehåller bland annat en mängd skrifter rörande det svenska Ostindiska kompaniet. Supplementet med ett appendix över manuskript och gravyrer på sidorna 141-77 och avslutningsvis rättelser till volym I-II samt ett index. ”The catalogue mainly comprises Western books about China and neighbouring countries over a period of four hundred years from 1477 to 1877, documenting their cultural influence and the development of Western sinology from the time of Marco Polo to Ferdinand von Richthofen. The content of these works covers a wide range of issues, including religion and history, manners and customs, science and technology, geography and so on – the authors being largely missionaries and merchants, diplomats and sinologists. In addition to books published in Europe, the collection contains some American imprints, and also Asian printed books from India, South East Asia, Macao, Hong Kong, Shanghai and other coastal cities – mostly dictionaries by Protestant missionaries dating from the early nineteenth Century” enligt förordet.

Sthlm, förr detta Grefingska tryckeriet, 1771. 8:o. 32 s. + JACOBI, JOHAN FREDRIK. Anledning til en förnuftig och christelig sinnes-förfatning emot döds-fruktan. Öfwersatt ifrån tyskan af Sam. Joh. Alnander [...] samt försedd med anmärkningar, af Gabriel Rosén. Sthlm, Wennberg och Nordström, 1772. 8:o. 126,(2 blanka) s. Häftad i samtida stänkdekorerat pappomslag med handskriven titeletikett med texten: ”Andel. tractater”. En större fläck på bakre omslaget. Prydligt handskriven innehållsförteckning på insidan av främre omslaget. En understrykning i texten på titelbladet till det första arbetet. Smärre fuktfläckar i inre marginalen på s. 17-32 i det första arbetet och i den övre marginalen på s. 4 och avtagande till s. 50 i det andra. Med Johan Winboms namnteckning. Från Ericsberg. Jacob Guntlack, som omnämns i det första arbetet, var på sin tid en mycket ryktbar tjuv och mästerrymmare. Efter ett otal stöldturnéer, fasttaganden och rymningar, avrättades han genom hängning på Skansbacken utanför Stockholms södra tull den 16 januari 1771. Han har också givit upphov till ett antal skillingtryck som utkom vid tiden före och efter hans avrättning. I det sista arbetet har bihanget en egen titelsida på s. 85: ”En grundad christens ömma tänkesätt emot gud, wisadt uti twänne exempel af de stora och berömda männerna von Canitz och Boerhaven. Såsom et bihang til afhandlingen om en rätt sinnes-författning emot dödsfruktan”. Johan Winbom (1746-1826) var professor i teologi och domprost i Uppsala.

Kalmar, P. Ahlquist respektive Stifts-boktryckeriet, 1828-30. 8:o. (2),105 s. & 2 utvikbara grav. kartor, den ena gränskolorerad + 132 s. Samtida hfrbd med guldornerad rygg. Ryggen blekt, liksom översta delarna av pärmarna. Några mörkare fläckar på ryggen. Oskurna inlagor med enstaka lagerfläckar. Ett hål med liten textförlust på s. 43 i del I. Titelbladet till del II med en samtida, lite kladdig namnteckning. Med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5931. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 66. Allt som utkom. Kartan föreställer Kalmar län. Stadsplanen på blåtonat papper är över gamla Kalmar 1647. Nils Isak Löfgren (1797-1881) var prost och kyrkoherde i Kalmar stift. Han gav tillsammans med Abraham Ahlqvist ut ”Tjenstemän wid församlingarne och lärowerken uti Kalmar stift, från äldre till närvarande tider” 1836-41.

Stockholm, A. Bonniers boktryckeri, 1918. 183 s. Häftad. Omslaget loss och mycket nött. Skada nederst på ryggen. Dedikation till ”Regissör hr Gustav Linden högaktningsfullt fr. förf.” Består av tre enaktare och essän ”Modern teater. Synpunkter och angrepp.” Gustaf ”Muck” Linden (1875-1936) var skådespelare och regissör. Vid den här tiden var han ledare för Lorensbergsteatern i Göteborg. Lagerkvist hade året innan sänt honom sitt drama ”Sista människan” i förhoppningen att den skulle sättas upp, så blev det nu inte, vilket Lagerkvist hade haft på känn. I ett brev till Edvard Hald skriver han: ”Har tänkt på Göteborgs nya teater och sänt ett exemplar till Linden; men jag behövde nog tala med honom personligen för att söka övertyga.”

Sthlm, Ecksteinska boktryckeriet, 1820-28. 12:o. XXXVII,(1),462 + XVII,(1),516 + XIII,(1),560 s. Tre stiliga samtida skinnbd med rik guld- och blindpressad dekor på rygg och pärmar, vilken delvis är oxiderad. Dekoren är lite olika utförd på de olika volymerna, bl.a. har andra delen även svartpressade romber i mitten på pärmarna. Blåstänkta snitt. Banden är lite nötta, har lite flammiga ryggar och har några obetydliga små maskskador. Lagerfläckiga titelblad. Inlagan till första delen med enstaka småfläckar. Andra och tredje delen har något fläckigare inlagor. Trevlig svit ur Gerard Bonniers bibliotek. Nr 19 i Staffan Björcks antologiförteckning ”Swenska språkets skönheter”, vilken ju tagit sin titel från just detta verk! Andra delen med oregelbunden paginering. En planerad fortsättning med prosastycken utkom aldrig. Wallmarks antologi, tryckt på hans eget tryckeri, har försvaret av den gustavianska och sengustavianska diktningen som ett av sina huvudsyften, men svensk litteratur från Stiernhielm och Dalin till Tegnér och Stagnelius är givetvis också representerad. Arbetet är systematiskt indelat efter genre och ämne, vilket gör att antologin inte är användbar för att få exempel ur en författares produktion och delvis har även dikter splittrats upp i delar för att passa in i systemet, som är indelat på en sådan detaljnivå som till exempel ”regnbågen”, ”wexter och djur i Lappland” och ”snöbollskastning”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1828. 4:o. 36 s. Tagen ur band och insatt i ny ryggremsa av gråpapper. Delvis lätt lagerfläckig. Sista sidan med litet hål i marginalen. Aberstén & Tiselius Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild 1280. Lundberg Sveriges ichtyologiska literatur s. 45. Sven Nilsson diskuterar bland annat folkliga och lärda föreställningar om djurens flyttningar, vilka han ser som bidragande orsaker till sillfiskets nedgång i Bohuslän: ”Det är en lika så gammal, som lätt förklarlig fördom, att anse okända eller dunkelt kända ställen för stamhåll åt de skaror af flyttande djurarter, hwilka blott periodiskt wisa sig i wissa bebodda trakter. Så kallade man sidenswansen i Frankrike för den lille böhmarn; emedan man tog för gifwet att han hade sitt stamhåll i Böhmens föga kända skogar, dit man förlade så många naturunder. Så drömde man länge att storkar, swalor, wipor och andra flyttfåglar lågo i dwala på bottnen af sjöar och träsk, under den tid af året, då de ej syntes i wåra nordliga trakter. Sådana exempel kunde många anföras. Hwad under då, att den råare fiskare allmogen satte stamhållet för de ofantliga fiskskaror, hwilka tidtal besökte dess kuster, i ett okändt, föga besegladt haf, sådant som Polarhafwet! Denna fördom lärer wara årsbarn med fiskerierna i Norden; men så widt jag wet, erhöll hon först i förra seklet en systematisk form. Från fiskarenas berättelser inkom hon i de lärdas skrifter, utstyrdes der med en prydlig, efter tidens religiösa åsigter tillskuren klädnad, och wandrade så utsmyckad åter tillbaka ut i det praktiska lifwet”.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8:o. Utvikbart grav. självporträtt,LIII,(1 blank),124,(1) s. Samtida brunt hfrbd med upphöjda bind, guldlinjer runt binden och röd titeletikett, vilken sannolikt är av senare datum. Röda snitt. Lätt blekt och nött rygg. Svaga ljusa fläckar på båda pärmarna. Lagerfläckig, främst i marginalerna. Nagg i övre marginalen på bladet s. XVII-XVIII. Några små revor i porträttets nederkant. Namnteckning J. G. v. Sydow på frampärmens insida. Det graverade självporträttet föreställer Hörberg med palett vid staffliet och är daterat 1807. En av de märkligaste äldre svenska självbiografierna. Den tillkom på J. H. Lidéns initiativ. I en osignerad recension i ”Swensk literatur-tidning” liknas kontrasten mellan Atterboms företal och Hörbergs biografi vid den som skulle uppstå i ”ett franskt skådespel med prolog på syriska”. Inleds med en tysk dedikationsdikt av Atterbom till ”L. v. J.”. I slutet Hörbergs egen verkförteckning av sina 87 altartavlor, de 520 ”målningar, hwilka jag med säkerhet mins mig hafwa gjort” och ”något om mina handritningar”. Johan Gustaf von Sydow (1784–1850) var sjömilitär och skeppsbyggare samt utnämndes 1844 till konteramiral.

Falun, P. O. Axmar, 1789-92. 8:o. 272 s. & 1 utvikbar grav. plansch + 151,(1) s. & 2 grav. plr + 176 s. & 1 grav. plansch & 1 utvikbar tryckt tabell + 248,(1),249-51,(12) s. & 1 grav. plansch. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Rödstänkta snitt. Ryggskinnet tråkigt skadat med större skinnförluster både upp- och nedtill. Främre falsen något sprucken. Hårt avnött pärmpapper. Spridda lagerfläckar. Ställvis lätt mörktonade marginaler. Första planschen med naggar och skrynklor i nedre marginalen. Planschen i del II med revor i vikningarna. Planschen som hör till del IV är bunden i del III. En raderad namnteckning på frampärmens insida, Joh. Jacobsons gamla namnteckning och Stina Jacobsons daterad 1898. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5712. Wingborg Litteratur om Dalarna 8132. Arbetet redogör för Stora Kopparbergs och Faluns äldre historia och tillstånd i samtiden. Bland annat avtrycks en rad äldre aktstycken rörande staden och gruvan. Planscherna består av en vy över Stora Kopparbergs gruva med Falun i bakgrunden, ritningar över Stora Kopparbergs, Maria och Kristine kyrkor samt trivialskolan och tingshuset i Falun. Författaren (1750-1813) var kaplan i Falun och blev 1798 kyrkoherde i Ljusnarsberg. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om föreliggande arbete: ”Det är viktigt bl a genom noggranna beskrivningar av kyrkorna i Falun samt utförliga biografiska uppgifter om präster o lärare, ja t o m kyrkvärdar där”.

Paris, imprimerie de C. Lahure et cie, (1861). Folio. 15 s. & 12 tonlitograferade plr. + (DÖBELN, E. G. von & FLEETWOOD, GEORG) Hans majestät konung Carl XV:s vapensamling. II. Vesterländska samlingen. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1863. Folio. (4),34 s. & 28 tonlitograferade plr, numrerade 1-26 och 26-27. Samtida svart hfrbd med sparsamt guld- och blindpressad linjedekor på ryggen. Marmorerade snitt. Skada i rygghuvudet och reva i bakre ytterfalsens översta centimetrar. Försättsbladet klistrat mot pärmens insida. Det första titelbladet löst. Enstaka lagerfläckar i både text och på planscher. I andra delen har titelbladet fuktfläckar i yttermarginalen och sista bladet är något bruntonat. Planscherna på tjockt papper. Den franska delen presenterar den orientaliska samlingen och den svenska delen innehåller den västerländska samlingen. Planschförteckningen i första delen förtecknar endast åtta planscher och dessa är numrerade 1-8. De övriga fyra planscherna är onumrerade. Planscherna i andra delen är numrerade 1-27, men nummer 26 förekommer två gånger. De vackra planscherna är litograferade av Emile Vernier och tryckta av Lemercier i Paris. De är mycket välgjorda och påminner något om fotografier i sin detaljerade exakthet. Katalogen utarbetades av Döbeln och Fleetwood i nära samarbete med och under ledning av Karl XV. Vapensamlingen byggde Karl XV upp redan som kronprins genom köpen av bland annat Jonas August Hafströms samling och den Soldinska samlingen i Nürnberg. Kungens samling donerades till staten 1872 och tillhör Livrustkammaren.

Italien, 2006. XVIII,214 s. Oklbd med skyddsomslag. Bra ex. Ett modernt standarverk med en inledning, specialstudier, en bibliografisk förteckning och många illustrationer.

Sthlm, typis Meurerianis, 1662. 8:o. (40),328 s. Hfrbd från 1700-talets mitt med upphöjda bind och svart infärgat titelfält. Blåstänkta lite solkiga snitt. Nya stänkta yttre pärmpapper. Något nött rygg med ytliga sprickor. Nytt försättsblad av gammalt papper. I en nyare stänkdekorerad skinnskodd pappkassett. Enstaka små solkigheter och fläckar av olika slag. Övre marginalen genomgående något bruntonad och med fuktfläck på s. 289-303. Titelbladet med reva överst närmast ryggen och ett par smånaggar i marginalerna. Lagning i yttermarginalen på andra bladet. Ett maskhål vid nedre hörnet från början fram till s. 36 är något större och tangerar texten på s. 5-30. En starkare liten fläck på s. 255-56. Carl Gustaf Tessins namnteckning på titelbladet. Med Hilding Pleijels två exlibris och hans gåvotillskrift på latin till Sven Kjöllerström daterad Lund 1981. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 227. Den kalvinistvänliga biskopen i Strängnäs Johannes Matthiæ som angrips i denna skrift avsattes vid riksdagen 1664 och hans tjänst övertogs av Emporagrius. Meningsskiljaktigheterna gällde bland annat Matthiæs ekumeniska strävanden och mildare praxis i kyrkotukts- och äktenskapsmål. Emporagrius (1606-74) var kyrkoherde 1649-64 i Storkyrkan, där han invigdes till biskop i Strängnäs 1664. Emporagrius, som karaktäriserats som både ”nitisk och ortodox”, utgav 1669 en katekes som förbjöds av änkedrottningen då kvinnan i förklaringen av tionde budet uppgavs vara mannens förnämsta lösöre. Sven Kjöllerström (1901-81) var kyrkohistoriker och professor i praktisk teologi i Lund.

Sthlm, 1913-14. (4),IX-XXX,(2 blanka),156,(1) s. & plr + (4),IX-XXVII,(1 blank),86,(1) s. & plr + (4),IX-XXVII,(1 blank),82,(1) s. & plr. Tryckta i rött och svart. + Recensioner i urval och utdrag samlade och utgifna af A.-B. Hasse W. Tullberg. Sthlm, 1913. 12 s. Två något nötta ohalvmarokängbd med blindpressad dekor, upphöjda bind och marmorerade snitt (Hedberg). Främre omslag medbundna. Recensionerna bundna sist i första volymen. Med L. A. Odencrants exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 5133 för första delen. Första delen i andra upplagan, den första kom 1910. Den nya upplagan av del I trycktes i 300 exemplar, andra delen är tryckt i 1000 exemplar och den tredje i 850 exemplar. Utgiven av Föreningen för bokhandtverk och vackert tryckt hos bröderna Lagerström. Fint och rikt illustrerat standardverk om svenska bokband från vasatid till 1880-talet.

Leipzig, bey J. G. I. Breitkopf, 1786. 8:o. 72 s. Häftad i samtida ngt fläckigt och lätt skadat gråpappersomslag. Inlagan obetydligt fläckig. Med J. O. Wedbergs stpl och Thore Virgins namnteckning och förgyllda pärmexlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 2705. Översatt av K. C. Canzler. Första upplagan utgavs på franska samma år.

Helsingfors respektive Tammerfors, 1928-29. Fyra häften i fint skick. Första och fjärde häftet med dedikationer till Åke Claesson från ”Quosego”, skrivna av Gunnar Björling. Allt som utkom. Redaktör var Cid Erik Tallqvist och förläggare var Söderström & co i Helsingfors. Genom att denna modernistiskt inriktade tidskrift lästes och blev forum även för de yngre rikssvenska författarna, kan den sägas på allvar inleda en tradition av kortlivade publikationer med fadermördande uppsåt som funnit många efterföljare i den svenska 1900-talslitteraturen. Det litterära innehållet var uppbyggt runt kvartetten Gunnar Björling, Elmer Diktonius (även under signaturen ”Polypen”), Rabbe Enckell och Henry Parland. Andra bidragsgivare var exempelvis Olof Enckell, Hagar Olsson, Nicken Malmström, Ragnar Granit, Harry Blomberg, Erik Asklund, Artur Lundkvist, Josef Kjellgren och Harry Martinson. Namnet Quosego är en sammanställning av två latinska pronomen ”quos” och ”ego” som kan översättas ”er” ”jag”, och alltså inte kan stå tillsammans utan ett sammanhang. Sammanhanget är i det här fallet Vergilius Aeniden där ”Quos, ego…” är inledningen på ett utrop av Neptunus då han ämnade kväsa några okynniga vindar. Åke Claesson var vid denna tid skådespelare vid Svenska teatern i Helsingfors.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1812-14. 8:o. (2),128,127-42,145-92 + 214 + (2),143 + (2),177,(1 blank,28),207-306 s. + OEHLENSCHLÄGER, ADAM. Berättelser. Öfwersatta af Carl Erik Ekmarck. Strängnäs, (C. E. Ekmarck), (1818)-1819. 8:o. 253,(1) s. Två bra samtida bruna hfrbd med guldlinjerade ryggar, röda titeletiketter och ovala mörkgröna nummerskyltar. Gula snitt. De fyra delarna Cellini till stor del något lagerfläckiga. Oehlenschläger med fläckigt titelblad och spridda fläckar på de första trettio sidorna samt saknar rättelsebladet. Prisanteckning för exemplar och band på frampärmarnas insidor, dock överstruken i andra bandet. Lätt fläckigt men trevligt ex. Översättning från Goethes mycket fritt översatta tyska version av den italienska renässanskonstnärens självbiografi. Det italienska originalet utkom 1728 och Goethes översättning ”Leben des Benvenuto Cellini” 1803. Appendixet i del IV (sidorna 203-306), med bland annat konst- och personhistoriska notiser, är författat av Goethe. På det avslutande bladet i sista volymen beklagar sig utgivaren Ekmarck över svårigheterna att översätta den tyska som formulerats av ”Goethes mästare hand”. Titelbladet till Oehlenschläger har tryckåret 1818 ändrat till 1819 och saknar det avslutande bladet med rättelser och impressum. Omslaget, som ej är medbundet här, hade titeln ”Noveller af Oehlenschläger”. Innehåller fem berättelser: ”Reichmuth von Adocht”, ”Porträtet”, ”Lyckriddarne”, ”Munkbröderne” och ”Eremiten”. ”Till de twå första berättelserna ligga werkliga händelser till grund; de andra äro foster af författarens phantasie” är det tryckt under innehållsförteckningen.

Sthlm, A. Carlbohm respektive Uppsala, J. Edman, (1768)-69. 8:o. (8),192 s. Något nött nära samtida hfrbd med guldlinjerad rygg, beige titeletikett och grön deletikett. Röda snitt. Bläckfläckar och kludd på titelbladet. Inlagan med fuktrand överst inledningsvis. Fläck på s. 34-37 och 137-38 samt enstaka småfläckar. Pappersförlust i marginalen på s. 147. Från Alkvetterns bibliotek och med exlibris för Lundsbergs skola. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 121. Del I omfattar 24 nummer. Del II, som utkom 1769-72, omfattar bara 7 nummer och är mycket sällsynt. Sten Lindroth skriver att arbetet ”vill ge lättfattlig undervisning i praktisk hushållslära, om åkerbruk och trädgårdsskötsel, fiskerier, boskapsavel och burfåglar. Originell, samtidigt kännetecknande för Fischerström och det nya tidevarvet, är den genom sina häftiga utfall mot den linneanska naturalhistorien. Nyttan var det enda som betydde något, att upprätta systemer betydde att avlägsna sig från naturen; Linné bjöd bara på meningslös minneskunskap. [...] Prosa och poesi kämpade hos Fischerström om herraväldet”. Johan Fischerström (1735-96) var född i Ystad och studerade i Lund samt kom till Stockholm på 1760-talet. Han var inspirerad av Rousseaus naturevangelium och götisk patriotism samt inriktad på Sveriges ekonomiska förkovran. Hans viktigaste verk är den oavslutade ”Nya swenska economiska dictionnairen”, men han är kanske mest bekant för sin relation med Hedvig Charlotta Nordenflycht.

Sthlm, L. L. Grefing, 1759. 8:o. (22),379,(19,2 blanka) s. Hårt nött hfrbd med upphöjda bind och gråbrun titeletikett. Röda snitt. Ryggen har ytliga sprickor och många flagor och skinnet är helt bortnött upptill. Gammal bläcknumrering på insidan av främre pärmen och även spår av ett avlägsnat exlibris. Inlagan genomgående lite smutsig och med sporadiska småfläckar. Fuktfläckar i yttermarginalen på titelbladet och de två följande bladen, i övre marginalen på s. 319-38, vilka återkommer på de sista opaginerade sidorna. En tryckfärgsplump på s. 334. Med Christian Fogelmarks och J. W. Lagerstedts namnteckningar, den senare daterad Uppsala 1833. Bibliotheca Walleriana 209 med varianten med annat titelblad med C. G. Ulff som förläggare. En andra omarbetad upplaga utkom 1775. Boken översattes till tyska och holländska. Med tryckt dedikation till Clas Ekeblad och Gabriel von Seth. Boken är en praktisk och efter verkliga fallstudier upplagd genomgång av Acrels kirurgiska verksamhet vid Serafimerlasarettet i Stockholm. Lindroth skriver att ”ett fantasieggande persongalleri från det frihetstida fattig-Sverige befolkar dessa Chirurgiska händelser, lidandet under operatörens kniv måste ofta ha varit fruktansvärt. Klart och pedagogiskt skriven blev boken en oumbärlig hjälpreda för följande generationer svenska fältskärer.” [...] ”Mer än någon annan bidrog Acrel till att ge kirurgin rang av vetenskap i Sverige”. Christian Fogelmark (1740-1821) var regementsfältskär vid Bohus regemente, där han tjänstgjorde till 1799 och deltog i kriget i Finland. Från 1772 var han dessutom stadsfältskär i Vänersborg där han vid 43 års ålder blev stadens förste lasarettsläkare. Var bruksläkare i Avesta 1801.

Paris, chez M. Bobin, 1680. 12:o. (12),419 s. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och kantförgyllning. Enstaka små maskhål på ryggen. En gammal förvärvsanteckning på försättsbladet. Nedre yttre hörnet på titelbladet bortrivet. Sporadiska lager- och småfläckar, t.ex. på s. 46. Med Stora Eks fideikommissbiblioteks stplr.

Amsterdam, 1736. 12:o. (6),360 s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Nött samtida skinnbd med upphöjda bind, guldornerad rygg och mörkröd titeletikett. Marmorerade snitt. Ytterfalsarna med sprickor och ryggen med smärre skador överst och nederst. Spår av borttaget exlibris på främre pärmens insida. Ngt lager- och småfläckig, t.ex. på s. 137-50. Liten fläck på titelbladet. Jämför Bring Itineraria svecana 43 och Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 244: ”oriktigheter förekomma här flere; men därjämte åtskillige artiga particulariteter.” Du Maurier, mest känd för sina ”Memoires pour servir à l’histoire de Hollande”, besökte Sverige och i synnerhet Stockholm 1637. En sonson lät trycka dessa reseanmärkningar för första gången 1735. Det här är andra upplagan som är okänd för både Warmholtz och Bring. Ytterligare tre upplagor utkom.