Search Results

Lund, A. Habereger, (1700). Liten 8:o. (2),44,(4) s. Tagen ur band. Gamla stänkta snitt. Några små prydliga samtida rättelser i texten. Titelbladet med obetydliga bläckfläckar och numrering ”4”. Ett minimalt maskhål i yttermarginalen på de första fem bladen. Två kluddord i bläck i marginalen på sista sidan. Gott ex. på tjockt papper. Lidén Catalogus disputationum 8. Om färgerna och deras fysiska egenskaper med hänvisningar till Aristoteles, Descartes, Sturm, Boyle och andra. Med tryckt dedikation till Axel Gyllenstierna. Latinsk prosahyllning av Jan Dan. Sommar och svensk vershyllning av Canuto (Knut) Bergsten: ”All färgors rätta art med hwilka mången prålar med rätta färgor fin hr. Blanxius afmålar i dätta lärda wärk/ som finner låf och tack hos dem där aktar skiäl långt mer/ än grundlöst snack”.

Sthlm, J. Beckman, 1852. 8:o. (4),356 s. & 5 utvikbara litograferade plr. Häftad i något nött tryckt omslag. Oskuren och delvis ouppskuren. De lite fuktskadade planscherna med stora fuktränder samt lagerfläckar i marginalerna, i övrigt ett bra ex. ur det von Akenska biblioteket på Högsjö. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2090 för första upplagan som utkom 1836. Johan Samuel Billing (1795-1851) var regementsläkare och andre professor vid Veterinärinrättningen i Stockholm. Enligt förordet är sidorna 1-99 författade av Billings företrädare på lärarebefattningen vid Marieberg, Anders Retzius, och arbetet tänkt att användas vid både Marieberg och föreläsningar för Livgardet till häst.

Nyköping, P. E. Winge, 1822-24. 8:o. (6),920,(8) + (4),764,(10) + (4),574,(42) s. Tre trevliga rödbruna hfrbd från 1900-talets början med guld- och blindpressad ryggdekor inkluderande svartpressade diagonala rutmönster. Ryggarna lite ojämnt blekta. Ett bakre gråpappersomslag medbundet i första volymen. Det har en mängd samtida anteckningar. Inlagorna med spridda lager- och småfläckar. Exlibris och stplr från Trolleholms bibliotek samt Carl Trolle-Bondes förgyllda monogram ”CTB” nedtill på ryggarna. Sackléns supplementbandn från 1835 saknas! Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 497. Bibliotheca Walleriana 16208. Fortfarande det oöverträffade standardverket på sitt område! Det innehåller många biografiska och medicinhistoriska uppgifter som inte går att finna på annat håll. Läkaren Johan Fredrik Sacklén (1763-1851) utgav också ”Sveriges apotekarehistoria” 1833.

Sthlm, Z. Haeggström, 1838. 8:o. 43,(1 blank,4) s. + Böcker och skrifter till salu hos de flesta bokhandlare i Stockholm och landsorten. [=rubrik]. Sthlm, Z. Hæggström, 1836. 8:o. (8) s. Häftad och oskuren i tryckt grått omslag. Omslaget ngt nött och med några revor. Fuktrand i övre marginalen. Titelbladet lite bruntonat i yttermarginalen. Stort fint ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Leijonhufvud & Brithelli s. 113. De sista fyra opaginerade sidorna i första arbetet med förlagsreklam. Något förvirrat alster, som titeln till trots, inte har någon likhet med senare tiders prosadikter. Den avslutande bokkatalogen innehåller subskriptionsanmälningar till diverse historisk litteratur. Fredrika Lovisa Lindqvist (1786-1841) var född i Åbo och flyttade 1829 till Sverige. ”Dikter i prosa” var det enda större arbete av hennes penna som publicerades under hennes levnad.

Sthlm, J. Hörberg, 1829. Liten 12:o. 35 s. & 12 handkolorerade plr. Samtida marmorerat pappbd med stänkta snitt. Ryggen lite nött. För- och eftersättsblad saknas. Ngt lagerfläckig på sina håll. Lite sprucken i häftningen mellan textsidorna och planscherna. Med Maja Petrés och Hans Rasmusons namnteckningar, den förra daterad 1929. Utgavs på J. A. Probsts förlag. Illustrerar livet från vaggan till graven med fina små planscher. Jonas Magnus Stjernstolpe skrev dikter, sagor och berättelser i den humoristiska stilen, men hans viktigaste insats ligger ändå i hans översättningar, bl.a. översatte han 1818-19 Cervantes ”Don Quixote”.

Uppsala, Zeipel et Palmblad, (1816). 4:o. (4),8 s. Modernt stänkdekorerat pappbd med blå titeletikett på främre pärmen. Fin inlaga. Ur Bengt-Olof Landins bibliotek. Marklin Catalogus disputationum 171. Johan Wilhelm Dalman (1787-1828) avlade sin första avhandling under Thunberg redan 1807. Han var verksam vid Vetenskapsakademiens zoologiska museum och Karolinska institutet. Mest känd är han som entomolog.

Halle, E. Heynemann, 1866. Stor 8:o. VIII,230,(2) s. Lätt nött marmorerat pappband med titeletikett av brunt skinn (Vanföreanstaltens bokbinderi, Helsingborg). Övre ofärgat snitt, i övrigt oskuren. Det tryckta bruna omslaget medbundet. Med Thore Virgins guldpressade exlibris på frampärmen. Bra ex. Akrell Stockholmiana 669. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6421. Bring Itineraria svecana 19. Det sista bladet är reklam från bokens förläggare G. E. Barthel. Erich Lassota von Steblau (ca 1550-1616) var en österrikisk adelsman och diplomat, som befann sig i krigsfångenskap i Stockholm åren 1590-93. Hans dagbok från den tiden hör till de äldsta Stockholmsskildringarna. Detta är den första tryckta utgåvan.

Växjö, 1921-34. (2),VI,351,(4) s. & 1 plansch + 404,(2) + (4),349,(1) + (2),378,(1) + (2),444,(1) + 383,(1) + 383,(1) + (4),IX,(1),3-463,(1),1-47,(1) s. Åtta blå klbd med guldornerade ryggar. Medbundna omslag i del III-VIII. Omslagen i del III-IV med svagt spår av raderad namnteckning. Ett litet tvärsgående veck i inlagan i slutet av del II. En liten reva i inre marginalen i de första bladen i del VI. Med Stig Marz exlbris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1147 (för utgivningen fram t.o.m. 1929). Illustrerad.

Sthlm, J. H. Werner, 1727. 8:o. (16),140,(2) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Samtida ngt nött hfrbd med upphöjda bind och brandgult pärmpapper. Rödstänkta snitt. Ryggen med skada nedtill och ett par maskhål. Den fina inlagan med någon enstaka liten lagerfläck och en svag fuktrand i yttre marginalen på s. 1 och 13-16. Med L. F. Rääfs exlibris. Hebbe 544. En ny upplaga trycktes i Västerås 1774. Mentzer gav 1732 ut ”Appendix eller bihang til Swenska åkermannen”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet, 1849. 12:o. 304 + 105,306-307,108-548 s. Ganska nött svart hfrbd från sent 1800-tal med sparsamt guldornerad rygg och guldpräglad titeltext. Ngt nött vid falsarna och upptill på ryggen. Tidningsbevillningsstplr, alla i nedre marginalen. Ark 11 i del I felbundet. En del fuktränder i övre marginalen fram till s. 72 och på s. 107-18, liksom en del små solkfläckar i yttermarginalen på s. 281 och 293-95 i del I. Del II med en liten ljus solkfläck i yttermarginalen på s. 291-303. Med Karl Axel Hampus Mörners namnteckning och stplr med namn och exlibris. Från Ericsberg. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier E:30. Utgavs av Albert Bonnier i serien ”Europeiska följetongen”. ”Vanity fair” publicerades först häftesvis 1847-48 med undertiteln ”Pen and pencil sketches of English society”. Den utgavs som bok 1848 med undertiteln ”A novel without a hero”.

Uppsala, J. F. Edman, (1801). 8:o. (12),123,(1) s. & 1 utvikbar handkolorerad grav. karta. Häftad och oskuren i ngt nött samtida gråpappersomslag. Ryggen ngt defekt. Enstaka lagerfläckar. Med Axel Johanssons namnteckning. Fint ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt topografiska beskrifning s. 28. Kartan är graverad av E. Åkerland. Deltitelbladet har texten ”Beskrifning på lands-, härads- och sokne-vägar, samt gästgifvare-gårdar, uti Upsala höfdingedöme, med utsatt miltal, så väl emellan hvarje gästgifvare-gård, som ifrån Upsala, jämte anteckning på kyrkor, kungs-gårdar, boställen, säterier, bruk, samt andra bebygde och märkbara orter, som vid hvar väg förekomma”.

Lausanne, chez F. Grasset & comp., 1782. 8:o. (4),362 + (4),362 + (4),423 + (4),422 s. Fyra samtida ngt nötta stänkdekorerade hfrbd med upphöjda bind, guldornerade ryggar och röda titeletiketter. Rödstänkta snitt. Ryggarna delvis lite småsolkiga. Mindre maskangrepp med litet hål i framfalsen till del I. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Äldre biblioteksnumreringar 71-74 på försättsbladen och Gustaf Montgomerys namnteckning på titelbladen. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Trevlig svit. Första franska översättningen av ”A View of Society and Manners in Italy, Germany, Switzerland and France” som utkom i London 1779. John Moore (1729-1802) var skotsk läkare, författare och reseskildrare.

Sthlm, J. S. Ekmanson, 1798-1800 respektive C. Delén & J. G. Forsgren, 1801. Liten 8:o. 200 + 174,(2) + 228 + 156 + 165,(1) + 178,(2) +190 + 201,(2 blanka,1) s. Fyra samtida ngt nötta hfrbd med guldornerade ryggar, rosa och röda titeletiketter och runda gröna nummerskyltar. Rödstänkta snitt. Första volymen etikettsignerad J. C. Caloander & son i Stockholm. Ryggarna ojämnt blekta och lätt nötta. Spår av L. J. Sederholms borttagna exlibris. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fin svit. ”Öfwersatt, tryckt och upplagd av J. S. Ekmanson”. Endast sista bladet i åttonde delen har tryckåret 1801. Johann Gottwerth Müller (1743-1828) var tysk författare som delar av sitt liv var bosatt i Holstein. Det tyska originalet utkom 1786. Johan Samuel Ekmanson (f. 1760) hade bokhandel på Norrbro. Bokbindaråldermannen Johan Carl Caloander (1752-1833) var en av sin tids främsta bokbindare i Stockholm. Han hade egen verkstad från 1779 till 1831 och utnämndes till hovbokbindare 1796. Han band uppenbarligen många volymer åt L. J. Sederholm, varav några som här är signerade.

Linköping, D. G. Björn, 1800. 8:o. 84 s. Häftad i vitt tryckt omslag. Oskuren och ouppskuren. Fuktfläckar längst ut i yttermarginalen på s. 29-30 och 41-42. Fint ex. Bakre omslags insida med en rad tryckta rättelser. Ett sammandrag av ”Recherches philosphiques sur les américains, ou mémoires intéressants pour servir à l’histoire de l’espèce humaine”. Originalets första upplaga utkom 1767, den andra 1769. Den tredje upplagan 1770 utformades som ett försvar av de två första. Författaren sökte att i allt hitta svagheter hos den amerikanska urbefolkningen, något som uppväckte en hel del kritik. Verket innehåller bl.a. märkliga redogörelser om hermafroditer, omskärelser och ”infibulation”. Utkom i ett flertal senare upplagor och översattes också till engelska, tyska och holländska.

Sthlm, P. J. Nyström, 1745. Högsmal 12:o. (10),248,(4) s. + KOLMODIN, OLOF. Then trogna siälens gyldene rökelse-kar, hwar uti finnas allehanda andelig rökwärk, som äro the heligas böner, utgifwit [...], och med någon förbättring, i thetta beqwämliga formatet nu tredie gången uplagdt. Sthlm, P. J. Nyström, 1745. Högsmal 12:o. 165,(3) s. Samtida något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, sparsamt blinddekorerad rygg och pärmar samt med spännen. Vackra klistermarmorerade snitt. Ryggen lite blekt och med ett mindre nagg upptill. Försättsblad urrivet. Inlagorna med enstaka småfläckar, större på s. 49 och 144-45 i ”Gyldene rökelse-kar”. Titelbladet till ”Andelig dufwo-röst” med nästintill osynliga spår av raderad blåstpl. Saknar ett gemensamt huvudtitelblad. Utgavs på Nyströms egen bekostnad. På sista registersidan i ”Andelig dufwo-röst” finns en kustod som hänvisar till det andra arbetet, vilka utgavs tillsammans till priset 2 daler och 16 öre kopparmynt. Sista bladet i andra arbetet med en förlagskatalog. Första upplagan av ”Andelig dufwo-röst” utkom 1734. ”Andelig dufwo-röst” bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck och ett antal av psalmerna inflöt i 1819 års psalmbok. ”Den trogna själens gyldene rökelse-kar” trycktes första gången 1728 och är bearbetad efter material från Caspar Neumann och Benjamin Schmolck. Den första upplagan med de båda arbetena tillsammans trycktes 1742 och de var sedan oskiljaktiga i över ett sekel.

Härnösand, J. Svedbom, 1845. 4:o. (12),124,(15,1 blank,7,1 blank,2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Delvis ouppskuren. Mycket fint ex. från Östanå. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 907. Marklund Övre Norrland i litteraturen 1512. Ett supplement utkom två år senare. Tidigare matriklar hade utkommit 1818 och 1830. F. M. Franzén var fortfarande biskop i stiftet som omfattade större delen av Norrland inklusive lappmarksmissionen. Jonas Svedbom var Härnösands andra boktryckare och verksam i staden från 1812.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1828. 8:o. (2),93 s. Tagen ur band. Gamla infärgade och glättade snitt. En del råkanter. Enstaka lager- och småfläckar. Genomgående svagt veck i övre hörnet. Bra ex. En ny emission av författarens ”Judeväldets uppgång i upplysningens århundrade” som utkom året innan. Förebilden hette Joseph Süss Oppenheimer. Lion Feuchtwanger skrev 1925 en roman om honom. Det gjordes också två filmer, en brittisk 1934 och en tysk av Veit Harlan 1940; dessa två filmer hade naturligtvis helt olika syften och inriktning.

Sthlm, Burchardischen Druckerey/ durch J. J. Genath Fact., (1695). 12:o. Front,(4),102 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och blank rygg samt röd- och blåstänkta snitt. Ryggen har en del skador i de två mittersta ryggfälten och bakre ytterfalsen med liten spricka nedtill. Innerfalsarna med sprickor. Fin inlaga. Inklistrad tryckt namnlapp för bankjurist Axel Åström. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 510 (med felaktig kollationering). Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 16.132. VD17 23:675924G anger bara ett bibliotek. Boken förbjöds genom kungligt brev den 9 december 1695 då den inte undergått lagstadgad censur. Leibnitz (1653-1705) var tysk präst och flyttade på grund av läromässiga stridigheter till Stockholm 1694, där han fick tillfälle att predika i Tyska kyrkan. Boken är till största delen utdrag ur Arndts ”Sanna kristendom”, och till återstående del citat från Christian Scriver, Joachim Lütkemann m.fl. Bokens titel är hämtad från ”Ordspråksboken” 25:11: ”Den som i sinom tid talat är såsom gyllne äpplen uti silverskålom.” I bokstavsordning är den kristnes nyckelord uppställda, från ”Abendmahl” till ”Zwey beste Wort, 1. Peccavi. 2 Miserere.” Förklaringarna under nyckelorden har en tydligt pietistisk karaktär. ”Pånyttfödelse” behandlas under ”Neue Geburth” och mer utförligt, försiktigtvis under ordet ”Nativitet”. Boken ”angreps snart av L:s ärkeortodoxe ämbetsbroder Aug. Strauch, som [...] funnit anstötliga ordasätt i hans predikningar. L:s skrift utgör en liten antologi av religiösa, mestadels av en fin mystik präglade iakttagelser av det religiösa livet. Då L återkallade de ’misstänkta ordasätt och villfarande läror’ som boken innehöll frikändes han av en biskoplig granskningskommission. L var som predikant högt skattad” (citat ur Em. Linderholms ”Sven Rosen och hans insats i frihetstidens radikala pietism”. Uppsala 1911, s. 89. Skriften är senare analyserad av Bengt Wahlström i ”Kyrkohistorisk årsskrift” 1954, s. 31 ff.).

Sthlm, J. G. Eberdt, (1682). 12:o. (24) s. Tagen ur band med bevarad samtida marmorerad ryggremsa. Ett par längre understrykningar i texten. På titelbladet tillskrivet plats och datum samt två numreringar. Delvis snävt skuren i övre marginalen. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 63. Ventilerades i Uppsala den 9 december 1682. Om ”det sköna i sig” enligt Platons lära. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Längre fram nedskrev B. ett utkast till en redogörelse för Platons lära om det sköna, men det närmare utarbetandet hindrades genom en långvarig sjukdom, och därpå fick han tjänst och gifte sig samt blev helt upptagen av ämbetsplikter i Västerås. Under 1682 års riksdag, vilken B. bevistade som notarie, inföll emellertid en magisterpromotion i Uppsala, och han tryckte då, ehuru icke utan självövervinnelse och »med tankarna upptagna av allt annat», en del av sitt ovannämnda utkast som gradualavhandling. I inledningen kommer han in på frågan om sanningskriteriet och hävdar, att enda garantien för de vetenskapliga resultatens orubblighet är deras överensstämmelse med den heliga skrift. Satsen, som inom ett decennium skulle officiellt fastslås i ett K. brev (26 okt. 1691), hörde givetvis till loci communes i de ortodoxa kretsarna, men för B: s’ eget liv skulle den få en avgörande och ödesdiger betydelse. Vid disputationen opponerade Svedberg ordinarie; B. hade tidigare på dagen gjort honom samma tjänst”. Jacob Boëthius (1647-1718) var lärare vid gymnasiet i Västerås och från 1693 kyrkoherde i Mora. Han dömdes 1698 till döden för att ha ifrågasatt det kungliga enväldet över kyrkan och myndigförklarandet av Karl XII. Dödsstraffet omvandlades till livstids fängelse på Nöteborg men Boëthius benådades 1710. ”Kring B:s’ öden under rättegången och fängelseåren uppväxte tidigt en legendbildning i anknytning till det profetiska drag, de gammaltestamentligt färgade straffdomarna och förutsägelserna skänkte hans gestalt och hans förkunnelse. [---] Framför allt blev emellertid B. en av den svenska pietismens käraste gestalter” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”

Sthlm, J. P. Lindh, 1795. 8:o. (8),124 s. & 1 utvikbar tabell & 1 utvikbar grav. plansch. + REUTERSKÖLD, CARL GUSTAF. Afhandling om circulations-bruk, ny-odling, samt wissa hinder för åkerbrukets utwidgande; jemte beskrifning på ladugårds-inrede och några af erfarenheten goda befunna åkerbruks-redskap. Sthlm, C. F. Marquard, 1808. 8:o. (4),43 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. + (BROMS, C. G.) Någre anteckningar uti landthushållningen. Andra upplagan med flere tillökningar. Örebro, N. M. Lindh, 1829. 8:o. 102,(2) s. Gråblått hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt. Första arbetet har några små bläckfläckar på titelbladet, för övrigt endast enstaka obetydliga småfläckar. Trevligt samlingsband från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 121 för det första arbetet. En andra upplaga trycktes redan 1797. Hebbe 62 för det andra arbetet som delvis bygger på Reuterskölds egna erfarenheter som arrendator av Gripsholms kungsgård. Hebbe 94 för det avslutande arbetet, vars första upplaga utkom 1820. I korta notiser behandlas bland annat barnarbete, blomsterkrukor, bröd, enbärsmos, gäss, jäst, kålrötter, liktornar, rotmask, syrsor, timotej, vägglöss och ärtor enligt det avslutande registret.

Köpenhamn, B. Luno, (1852) respektive (Lund, N. M. Munch af Rosenschölds boktryckeri, 1852). 8:o. 365,(1) s. Med satiriska träsnitt på s. 64, 153, 192, 245, 343 och 366. Samtida hfrbd där ryggen ramlat bort. Med mönsterpressade svarta pärmpapper. Infärgade snitt. Bruntonad inlaga, förutom första numret s. 1-32. Andra häftet, s. 33-80, lagerfläckigt. Några övriga fläckar. Marginalerna på s. 134-35 är fullskrivna med tyvärr beskurna anteckningar av utgivaren. Det sista bladet defekt och avrivet med cirka en återstående tredjedel. Den halva av den avslutande dikten som saknas på s. 365 är avskriven på eftersättsbladet, nästan hela den redaktionella noten på den avslutande saknas. Nils Munck af Rosenschölds eget exemplar med hans namnteckning skriven vertikalt på titelbladet. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 301. Denna volym utkom i tolv häften. ”Föregående utgör första fjerdedelen af en årgång av tidningen ’Fäderneslandet’, som fortsättes” anges i en not på sista sidan, daterad Lund i juli 1852. Endast det första numret utgavs i Köpenhamn, därefter trycktes den i Lund. Den beryktade politiska tidningen utkom av och till ända fram till 1927. Lundstedt skriver utförligt om utgivningen. Den indrogs ofta och utkom under nya namn - den sista titeln Lundstedt nämner är ”Fäderneslandet tjugondetredje” som utgavs från 1895. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Munck af Rosenschöld (1815-94) och tidningens första tid: ”I början av 1852 anlade M eget tryckeri i Lund och började utge veckobladet Fäderneslandet, som enligt programförklaringen dels skulle utgöra ett föreningsband mellan de skandinaviska folken, dels bekämpa ’en fördärvad ämbetsmannakorps, en penningesniken styrelse, ett murket statsskick, föråldrade inrättningar’ osv. Denna allmänna målsättning vidmakthölls också till en del genom kritiska artiklar i olika ämnen. Men tidningen blev också i allt högre grad ett organ för hätska och kränkande angrepp från M mot de universitetslärare som väckt hans misshag, i synnerhet juristerna J Lundell och F Schrevelius men också t ex C A Hagberg (bd 17) och A N Sundberg. Dessa attacker, liksom en del insinuanta artiklar om kungahusets familjeförhållanden, kom givetvis mycken förargelse åstad. Än mer fatalt för M blev det dock att han också började anklaga studenter för gatuslagsmål och överfall på gesäller, vilket fick nationsföreningarna att begära hans uteslutande ur studentkåren. Saken behandlades skyndsamt i konsistoriet, som förhörde en mycket sturskt uppträdande M och beslöt förvisa honom från universitetet för alltid för spridande av ’samhällsvådliga läror, äreröriga rykten och obevista beskyllningar och smädelser emot hederliga och oskyldiga personer’ (större konsistoriets protokoll 22 dec 1852). Enigheten var dock inte fullständig bland professorerna: några talade för en tidsbegränsad relegering medan andra, bl a Hagberg, vägrade ge pardon. Relegeringen blev livligt omdiskuterad i pressen och på de flesta håll klandrad, inte därför att man ville försvara M:s skrivsätt utan därför att man såg det hela som en tryckfrihetsfråga, som konsistoriet inte hade rätt att befatta sig med. Denna mening företräddes inte bara av liberala organ utan även av ett ledande konservativt språkrör som Svenska tidningen. Konsistoriet å sin sida försvarade sig med att man enbart utövat sin disciplinära rätt att förvisa en student som ådagalagt ’moralisk förnedring’. Några tidningar, bl a Snäll-Posten i Malmö, gladdes också åt avstängningen som en kännbar motgång för ’skandalpressen’. Att den ändå ur juridisk synpunkt var diskutabel är uppenbart och framgår inte minst av att JO, S L Theorell, på M:s anmälan lät anställa åtal inför hovrätten mot konsistoriet under skarp kritik av dess åtgärder. Åtalet fick emellertid inga påföljder, och relegeringen fastställdes så småningom i högsta instans”.