Search Results

New York, 1964. (8),449,(2) s. Blått oklbd med övre guldsnitt. I en obetydligt nött okassett. Fint exemplar. Tryckt i 1000 exemplar. Utställningen hölls på The Grolier Club 1958. Drygt 100 böcker från utställningen är beskrivna och avbildade i färg och svartvitt. Ett i sig epokgörande och fortfarande användbart standardverk.

Uppsala, J. F. Edman, (1801). 8:o. (12),123,(1) s. & 1 utvikbar handkolorerad grav. karta. Häftad och oskuren i ngt nött samtida gråpappersomslag. Ryggen ngt defekt. Enstaka lagerfläckar. Med Axel Johanssons namnteckning. Fint ex. ur Gunnar Brusewitz bibliotek. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stads historiskt topografiska beskrifning s. 28. Kartan är graverad av E. Åkerland. Deltitelbladet har texten ”Beskrifning på lands-, härads- och sokne-vägar, samt gästgifvare-gårdar, uti Upsala höfdingedöme, med utsatt miltal, så väl emellan hvarje gästgifvare-gård, som ifrån Upsala, jämte anteckning på kyrkor, kungs-gårdar, boställen, säterier, bruk, samt andra bebygde och märkbara orter, som vid hvar väg förekomma”.

Sthlm, Nyström & Stolpe, (1759-65?). 4:o. 24 s. Brunt stänkdekorerat klotryggbd med prydligt handskriven formklippt titeletikett på främre pärmen (Appelgrens bokbinderi, Skara). Främre pärmen med smärre brytmärken. Titelbladet med några anteckningar i bläck och blyerts. Fuktfläckig i övre marginalen från titelbladet till s. 18, från s. 8 knappt skönjbart. Sista bladet med en liten äldre lagning i nedre marginalen. Upplaga D i Mjöbergs genomgång av de olika upplagorna av ”Sagan om hästen”. Han identifierade sammanlagt åtta olika, den första tryckt i december 1740.

Uppsala, J. Edmans enka respektive J. F. Edman, 1794-1800. 8:o. Grav. titelblad,XXXII,118,(2) s. + grav. titelblad,146,(16) + 98,(2) s. Samtida marmorerat hfrbd med guldornerad rygg, röd titeletikett och gula snitt. Ryggen ngt blekt och har nästan antagit en grön färgton. Pärmhörnen stukade. Bra inlaga med några enstaka obetydliga fläckar. I den sista delen en ljus eskalerande fuktfläck i övre hörnet. Från det Finemanska biblioteket. Allt som utkom. Redigerad och delvis översatt av G. Knös, O. A. Knös och G. Rosén. I de tre häftena avtrycks med omfattande tillägg de utdrag ur ”Ossians sånger” som tidigare förekommit i bl.a. ”Götheborgska magazinet”, ”Åbo tidningar”, ”Stockholms posten” m.fl., samt de fragment som återfinns i ”Den unge Werthers lidande” och i A. Lindbloms avhandling ”De poematis Ossianis”. Följande dikter ur ”Ossians sånger” ingår i ”Skaldestycken”: ”Comala”, ”Carric-thura”, ”Carthon”, ”Oithona”, ”The war of Caros”, ”The war of Inis-thona”, ”The songs of Selma”, ”Fingal”, ”Lathmon”, ”Dar-thula”, ”The death of Cuthullin”, ”The battle of Lora” och ”Conlath and Cuthona”. Därutöver återfinns dikterna ”Kinfena och Sira” och ”Taras sånger” hämtade ur baron de Harolds samling ”Poems of Ossian” (1787) samt ”Minvanas sånger” och ”Oscur” vars ursprung är oklart. Theodor Hasselqvist har i ”Ossian i den svenska dikten och litteraturen”, förmodligen felaktigt, föreslagit att de två sistnämnda skulle ha förekommit i någon tidig utgåva av ”Ossians sånger”. I företalet citeras bl.a. Hugh Blairs ”Critical dissertation on the poems of Ossian” och MacPhersons brev till Uno von Troil. Frågan om diktverkets autenticitet framskymtar: ”Ossians verk äro så starkt teknade med ålderdomens egentliga stämpel, at om ock inga yttre bevis för deras ålder funnos, ingen med omdöme och smak begåvad läsare kan draga i betänkande, at tilägna dem ett långt aflägse tidehvarf.” Den första kompletta svenska Ossianöversättningen utkom 1842-46.

Berlin, Verlag der Deckerschen geheimen Ober-Hofbuchdruckerei, 1853. Stor 4:o. VI,(2),63,(1) s. & 2 litograferade plr. Blåmarmorerat pappbd från slutet av 1800-talet med handskriven titeletikett. Ryggen defekt och med svaga falsar. Fin inlaga. Med Carl Trolle-Bondes exlibris och monogramstpl. Från Trolleholm. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2243. Planscherna med handskriftsprov av Copernicus, Melanchton m.fl. Behandlar Copernicus egenhändiga handskrifter och böcker, de då ännu otryckta delarna av von Chemnitz ”Geschichte des K. schwed. in Teutschl. geführten Krieges”, handlingar rörande Preussens, Brandenburgs och stiftet Ermlands historia i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket, Skoklostersamlingen och Lunds universitetsbibliotek samt biblioteken i Linköping, Strängnäs och Västerås.

Sthlm, N. H. Thomson, 1840. Liten 8:o. 3-206,(2 blanka) + 207-450,(4) s. Ljusbrunt hfrbd med guldornerad rygg inkluderande två lyror och vinröd titeletikett. Övre stänksnitt, övriga snitt oskurna. Samtliga två häftesomslag medbunda inkluderande de två ryggarna som är uppklistrade, om än lite skadade, på bakre omslagen. Första omslaget med två fuktränder. Enstaka lager- och fuktfläckar. Thore Virgins stpl ”Bibliotheca Qvarnforsiana”, hans namnteckning och förvärvsanteckning daterad Köpenhamn den 9 januari 1936 samt hans löst bilagda blyertslapp: ”O. T. = Otto Thostrup = Odense Tugthus.” Fint ex. Møller Bidrag til H. C. Andersens bibliografi S4. Furuland Bibliografi över svenska skönlitterära häftesserier K:59. Utkom som nr II i Thomsons ”Kabinets bibliothek af den nyaste litteraturen. Femte samlingen.” Översättning från danska av förläggaren själv, Niklas Hans Thomson. De sista fyra sidorna är bokreklam för Thomson. Virgin köpte volymen hos Levin & Munksgaard.

Weimar, Verlage des Landes-Industrie-Comptoirs, 1821. 8:o. VIII,400 s. Häftad och oskuren i lite solkigt och nött tryckt grått pappomslag. Enstaka småfläckar, t.ex. upptill på titelbladet. Från Näfveqvarn. Med stpl, numrering och gallringsstpl från Sigtunastiftelsen. Fint ex. Bakre omslagets båda sidor med förlagskatalog. Översättarens förord berättar att detta endast är ett urval ur originalet ”Italy” som tryckts 1821. En fullständig tysk översättning utkom åren därpå i Leipzig i fyra delar. Lady Morgan, född Sydney Owenson (1776-1859), var framgångsrik engelsk-irländsk författare. Hennes arbeten omfattar historiska romaner, dramatik, lyrik, reseberättelser och kritiska essäer. ”Lady Morgans resa uti Italien” utkom på svenska i fyra delar 1823-25 i översättning av G. W. Bergström.

Åbo, Frenckellska boktryckeriet, 1795. 8:o. (4),240 s. Häftad i vackert samtida blått klistermarmorerat pappomslag med en bläcknumrering på främre pärmen. Ryggen något blekt och nött. Krossad fluga på titelsidan och några fingeravtryck i marginalerna på s. 98-99 och 178-79. Bra ex. med Carl Jedvard Bondes formklippta exlibris. Från Ericsberg. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 520. Setterwall Svensk historisk bibliografi 4972. Gjörwell Förtekning 195. Med en skriftförteckning på sidorna 176-98.

Norrköping, J. B. Blume, 1775. 8:o. (4),132 s. Häftad i samtida gråpappersomslag med ett par bläckstänk. Fint ex. Förordet undertecknat Peter Swartz.

Paris, de l’imprimerie de Leblanc, 1818. 8:o. 56 s. + REGNAULT-DELALANDE, F. L. Catalogue de tableaux et de dessins, collection considérable d’estampes, antiquités en bronze et en ivoire, etc., après le décès de m.me ***. Cette vente se fera le lundi 23 novembre et les cinq jours suivans, 6 heures de relevée, rue Jean Jacques Rousseau, no. 3, (salle no. 4). L’exposition aura lieu dans le local susdit, le dimanche 22 novembre, de midi à trois heures; on exposera de plus, chacun des jours de la vente, de midi à deux heures, les principaux articles des vacations. Paris, de l’imprimerie de Leblanc, 1818. 8:o. 56 s. Samtida ngt solkigt och lätt nött pappbd med grön titeletikett. Övre främre pärmhörnet bräckt. Det första av de två identiska arbetena har en solkfläck i övre marginalen på s. 11-12. En pappersförtunning med viss textförlust på s. 17 och en mindre solkfläck på s. 56. Det andra arbetets titelsida och den sista sidan solkfläckiga. Två exemplar av samma katalog bundna ihop!

Sthlm, A. Carlbohm respektive Uppsala, J. Edman, 1768-69. 8:o. (8),192 s. Häftad i hårt nött men helt marmorerat samtida pappomslag. Spridda fläckar av olika slag. Några bläckbockar och NB i marginalerna. Fuktrand i nedre marginalen i nr 11-12. Större brunfläckar på första bladet av nr 14. På frampärmens insida namnteckning Rabbén och en överstruken tidigare namnteckning J. P. Landtmansson daterad Lund 1805. Den senares namnteckning även på s. 1 jämte en överkorsad namnteckning Wettergren. Den ovanliga andra delen saknas. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 121. Del I omfattar 24 nummer. Del II, som utkom 1769-72, omfattar bara 7 nummer och är mycket sällsynt. Sten Lindroth skriver att arbetet ”vill ge lättfattlig undervisning i praktisk hushållslära, om åkerbruk och trädgårdsskötsel, fiskerier, boskapsavel och burfåglar. Originell, samtidigt kännetecknande för Fischerström och det nya tidevarvet, är den genom sina häftiga utfall mot den linneanska naturalhistorien. Nyttan var det enda som betydde något, att upprätta systemer betydde att avlägsna sig från naturen; Linné bjöd bara på meningslös minneskunskap. [...] Prosa och poesi kämpade hos Fischerström om herraväldet”. Johan Fischerström (1735-96) var född i Ystad och studerade i Lund samt kom till Stockholm på 1760-talet. Han var inspirerad av Rousseaus naturevangelium och götisk patriotism samt inriktad på Sveriges ekonomiska förkovran. Hans viktigaste verk är den oavslutade ”Nya swenska economiska dictionnairen”, men han är kanske mest bekant för sin relation med Hedvig Charlotta Nordenflycht. Volymen har ägts av prästen Johan Peter Landtmanson (1784-1830) och sedan av Johan Rabbén (1780-1865), född vid Vasa, provinsialläkare i Växjö, brunnsläkare vid Ramlösa och professor i Lund.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1863-68. 8:o. (10),503,(1 blank),XIII + (7,1 blank),466,(1,1 blank),LIX s. Med träsnittsillustrationer i texten. Två något nötta samtida svarta hfrbd med guld- och blindlinjerade ryggar samt svagt stänkta snitt. Lätt nötta falsar. Ovanligt rent ex, med bara några enstaka småfläckar. På försättsbladet Sven Carlssons exlibris. Exlibris för Clas Carlsson & Karin Olson. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6404. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 42. ”Wärend och wirdarne” tillhör de klassiska svenska etnografiska arbetena. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att ”verket rymmer ett oändligt etnologiskt källstoff, vilket – utnyttjat med varsamhet – har ett bestående värde för all framtid”.

Göteborg, A. Grefwe, 1676. 8:o. (20),404,(6),1-72,(2) s. Samtida pergamentband med författarnamnet präntat i bläck på ryggen. Rödstänkta men solkiga snitt. Bandet har några fläckar. Inlagan med enstaka fläckar. Några bläckfläckar på s. (6)-1 i början av sista sidföljden. Ägaranteckning daterad den 6 maj 1755 av Olof Malmberg på försättsbladet. En mängd siffernoteringar i tabellform på eftersättsbladet. Exlibris för Oskar Rewell. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 459. Engström Amund Grefwe s. 128. Den andra pagineringsföljden utgörs av ”Några betrachtelser om wår skyldigheet/ emoot gudh/ wår nästa/ oss sielfwa.” Kloot var stadssekreterare och senare rådman i Göteborg men avsattes 1655 p.g.a. sedlighetsbrott. Han utnämndes till borgmästare i Vänersborg 1660 och dog 1690. Enligt Engström bygger Kloots arbete på ett uppslag från Grotius och ger en översikt av den dåtida svenska privaträtten. Med sitt arbete ville Kloot göra juridiken tillgänglig även för praktiker utan kunskaper i latin. Affärsmannen Oskar Rewell (1857-1930) från Vasa i Finland byggde vid sekelskiftet 1900 upp en stor samling äldre finskt och svenskt tryck.

Sthlm, Nyström och Stolpe, 1760. 8:o. (12),127,124-384 s. Titelsidan tryckt i rött och svart. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, brun titeletikett av marokäng och röda snitt. Ryggen nött och med avflagnat guld på några ställen. Bra inlaga, men med en del spegeltryck, t.ex. på s. 126-27. Med L. Sjölanders namnteckningar. Utgavs av Peter Murbeck som även skrivit förordet. Författarna var bl.a. A. H. Francke och A. W. Böhme. Dessa pietistiska traktater hade på 1720-talet tryckts på svenska i Reval, då de inte fått tryckningstillstånd i Sverige. Murbeck omarbetade dem för att de skulle passera genom den teologiska censuren.

Vojens, (1970). 589 s. + SCHIÖTZ, EILER H. Itineraria Norvegica. Utlendingers reiser i Norge inntil år 1900. En bibliografi. Bind II: supplementer. Otta, (1986). (8),595 s. Två tegelfärgade oklbd med gröna titelfält. Del I med övre grönt snitt. Lätt nötta skyddsomslag med några små revor. Ur Sten Lundquists bibliotek. Standardbibliografin som även beskriver många resor i Sverige och dessutom förser alla poster med biografiska och andra nyttiga uppgifter liksom författarens uppfattning av arbetenas sällsynthet, vilken är hämtad ur en lång samlarerfarenhet.

Bremen, Verlag von W. Kaiser, 1838. 8:o. XII,252 + VI,184,(1) s. Lätt nött samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guldornerad och blindpressad ryggdekor, infärgade titelfält samt Gustaf Trolle-Bondes monogram i guld. Ryggen med små skrapmärken och litet nagg överst på ryggen. Grönstänkta snitt. Med Säfstaholms exlibris. Bring Itineraria svecana 582 nämner inte det avslutande opaginerade bladet i del II med tryckuppgifter. Detta anger som tryckare E. Schumann i Schneeberg. Författaren reste bl.a. på Göta kanal och beskriver Stockholm ingående.

Uppsala, Wahlström & Låstbom respektive Wahlström & c., 1843-46. 8:o. (4),495 + (2),558 + (2),424,423-598 s. + LJUNGBERG, P. A. Vesterås stifts herdaminne. Ny följd 1800-1880. I-II. Örebro, 1880-81. (4),251,(2) + (2),211,(2) s. Fyra lätt nötta hklbd från ca 1950 med ngt nötta gröna titeletiketter i skinn. Inlagorna till det första arbetet i huvudsak rena och fina, delvis med svaga fuktfläckar, se t.ex. s. 13-14 i del I och s. 279-84 i del II, och enstaka brun- och smutsfläckar samt några mindre revor. Några blad lösa i häftningen. Det andra arbetet med ett par blyertsmarkeringar. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1126. Larsson & Hasslev Västmanlands län i litteraturen 2706. Johan Fredrik Muncktell (1764-1848), kyrkoherde i Irsta, skriver i sitt förord att arbetet till en del bygger på biskop Herweghrs i Skaras samlingar. I Ljungbergs verk behandlar del I Västmanland och del II Dalarna.

Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1855. 8:o. (2),42 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 3. En ny omarbetad upplaga utkom 1863. Adolf Erik Nordenskiölds debutverk. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Efter avlagd fil kand-examen följde han fadern på en mineralogisk resa till Ural, varefter han fortsatte sina studier och disputerade på avhandlingen ’Om grafitens och chondroditens kristallformer’. Hans viktigaste arbete från denna tid är det stora översiktsverket ”Beskrifning öfver de i Finland funna mineralier från samma år”.

Göteborg, I. Smitt, 1776. 8:o. (16),536,(29,1 blank,9) s. Med träsnittsillustrationer i texten. Nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjering runt binden och olivgrön titeletikett samt klistermarmorerade pärmpapper. Stänkta snitt. Titelbladet lätt solkigt och de första sidorna något lagerfläckiga. I övrigt spridda fläckar. Med Emanuel Cederströms exlibris och från hans bibliotek på Krusenberg. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1578. En andra upplaga utkom 1799. Innehåller även ett kapitel om potatisplantering och ett tillägg ”Ritningar på några machiner” om åtta sidor med tre helsides träsnitt. Den naturvetenskapligt intresserade Gustaf Fredrik Hjortberg (1724-76) är biograferad av Sten Lindroth, som i honom såg ett fint exempel på den upplyste prästen. Hjortberg deltog som skeppspräst på tre av Ostindiska kompaniets resor 1748-53. Han lämnade reserapporter med inte minst zoologiska rön till Vetenskapsakademien och Linné och blev sedan på Tessins rekommendation kyrkoherde i Halland. Där bedrev han ett mönsterjordbruk och hade en välbesökt medicinsk praktik med koppympning och elektroterapi som specialitet. En hel rad av hans uppsatser publicerades i ”Vetenskapsakademiens handlingar” och 1768-69 utkom hans ”Wecko-cateches, eller söndags-lust och hwardags-ro” som innehöll både religiösa texter och råd i lanthushållningen.

Sthlm, Z. Haeggström, 1821. 8:o. VI,537,(1) s. & 1 utvikbar tryckt tabell. Samtida ngt nött marmorerat hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och tegelröd titeletikett i glättad papp. Grönstänkta snitt. Titelbladet lätt solkigt. Med J. A. Almquists röda stpl och dennes exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 1165. Avslutas med en ”philosophisk bibliologie för Sverige” på s. 511-37.

Sthlm, sumtibus & typis H. Keysers, 1685. 8:o. (4),169,(23) s. Samtida nött, solkigt och lätt maskangripet vitt skinnryggbd. Det märkliga skinnets övre lager har nötts bort helt nederst. Med fuktrand inledningsvis och med fläck i yttermarginalen på s. 33-42. Litet maskhål på de första bladen. På titelbladet är ”Johanni” i samtiden ändrat till ”Philippo”. Fint ex. med Bengt Löws namnteckning. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 884. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1323. Utgavs av Johan Hadorph. I Philippus Cluverius skrift ”Germania antiqua” från 1616 hade hävdats att goternas hemvist inte var Skandinavien utan snarare Preussen och Kassuben (ungefär nordöstra Pommern). Stiernhielm såg sig självfallet tvungen att vederlägga dessa blasfemiska påståenden, men blev inte nöjd med resultatet och lät arbetet ligga. Manuskriptet återfanns bland hans efterlämnade papper liksom avhandlingen ”De Hyperboreis” som också den här utges för första gången. Schück spekulerar i ”Kgl Vitterhets historie och antikvitets akademien. Dess förhistoria och historia”, III, att Hadorph valde att ge ut de båda texterna för att visa att Rudbecks idéer i ”Atlantican” inte var så originella som berömmet gjorde gällande.

Sthlm, J. Hörberg, 1835. 8:o. 95,(1) s. Stiligt ljusbrunt hfrbd från 1900-talets andra hälft med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, mörkröd författaretikett respektive svart titeletikett, båda i marokäng. Stänkta snitt. Bakpärmen lätt blekt upptill. Delvis lite bruntonad och med enstaka småfläckar, t.ex. en liten solkfläck överst på sista sidan. Med Joh. Ax. Almquists stpl på titelbladet. Bra ex. Almquistiana 318. Första upplagan av denna Almquists första lärobok utkom 1829, detta är enligt förordet en utvidgad upplaga. På sidorna 82-95 återfinns en förteckning av världens alla språk uppdelad i fem avdelningar. Språkläran är tänkt att vara en gemensam inledning för all språkundervisning. Bertil Romberg har beskrivit Almquists pedagogik som sokratisk, eller, med Almquists egna ord, bör läraren ”icke direkte underrätta lärjungen om någonting, utan på hvarjehanda sätt (helst genom frågor) föranleda honom, att sjelf komma den sak på spåren, som han skall lära sig”. Som vanligt i Almquists läroböcker utvecklar sig exemplen ibland till små roande historier i sig själva, till exempel den på sidan 21 som inleds: ”En glad hårfrisör och en trumpen sotare gingo tillsammans med snabba steg till ett stort klädstånd att köpa sig nya kläder. Tvenne gröna rockar vunno deras tycke. De handlade dem med utmärkt nöje. Sedan togo de afsked och gåfvo hvarann dugtiga handslag”.