Search Results

Sthlm, J. C. Holmberg, 1787-90. 8:o. 196,(1) + (2),221,(1) s. Lätt nött elegant hfrbd från 1830-talet med breda upphöjda bind, rikt guldornerad och blinddekorerad rygg samt röd titeletikett i glättad papp. Grönstänkta snitt. Bakre pärmens insida med en smal remsa inklistrat papper. Några gamla noteringar i blyerts och rödkrita. Bra ex. Andra upplagan utkom 1791-92 och tredje 1798-99. Översättaren Albrecht von Lantinghausen utbrister i förordet: ”hvarest finnas ymnigare öfverflöd af rika tankebilder, eldigare uttryck och mera rörande ämnen än i Youngs Nätter?” Den svenska utgåvan är en prosaöversättning av Edward Youngs (1683-1765) ”The complaint: or, night thoughts” som utkom 1742-45. Poemet anses vara inspirerat av författarens styvdotters död 1736, hennes makes 1740 och Youngs egen frus 1741. Av ett tidigare försök att översätta dikten under titeln ”Sömnlösa nätter” utkom bara en första del 1770. Ytterligare en översättning trycktes i andra delen av Hans Bergeströms ”poëtiska arbeten” 1784 under titeln ”Nattankar” och består av fyra av de nio ”nätterna”. Detta är därmed den första kompletta översättningen.

Örebro, 1862-64. (8),276 + XXIII,(1),340 + X,296 + XII,320 + (12),474 + VII,(3),296 + III-XIV,(2),235 + (8),277,(1) + (4),135 s. Sju eleganta lackade bruna hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerade ryggar, titeletiketter av mörkare skinn, marmorerade pärmpapper, marmorerade snitt och medbundna tryckta främre omslag (Hedberg). Ryggarna lätt blekta och med några småfläckar. Fint svit. Samlade skrifter i obunden stil. Del III:I-VI:1-2-IV. Första upplagan utkom 1841-55. Detta är den andra och slutgiltiga upplagan av Atterboms klassiska litteraturhistoriska översikt där bland andra Emanuel Swedenborg, Carl August Ehrensvärd och Thomas Thorild får mycket utrymme. Inledningen innehåller ”Grunddragen af forn-skandinaviska och svenska vitterhetens historia intill Stjernhjelm” och supplementet ”Carl den tolfte betraktad i sitt förhållande till vitterhet, vetenskap och skön konst”. ”Svenskt biografiskt lexikon” kallar verket ”vår litteraturhistorias första monumentalverk”.

Greifswald, H. Eckhardt, (1798). 4:o. (10),37 s. & 2 utvikbara grav. plr. Obetydligt nött svart hklbd från 1900-talets första hälft. Någon enstaka småfläck. Titelbladet ganska bruntonat. Liten rättelse i bläck på s. 1. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6281. Med en latinsk hyllningsvers till respondenten från Samuel Älf. Om Stegeborgs befästning och slott i Östergötland.

Sthlm, Historiogr. regni tryckeri af P. Marelius, 1751. 8:o. (8),168 s. + SAINT-EVREMOND, (CHARLES de MARQUETEL de SAINT-DENIS). Förnuftiga tanckar om detta lifwets rätta nyttiande, til sin lyckas befrämjande, och beständig förnöjsamhets ärhållande, utur fransyska språket öfwersatte. Sthlm, Historiogr. regni tryckeri af P. Marelius, 1751. 8:o. 68 s. Samtida hårt nött hfrbd med upphöjda bind och spår av titeletikett. Infärgade snitt. Ett litet maskhål upptill på ryggen och en spricka nedtill i bakre pärmens ytterfals. Med en del solkfläckar här och var, t.ex. i nedre marginalen mot slutet av ”Anwisning”. Med Abraham Hülphers namnteckning daterad 1794 och C. A. Holmgrens gåvoanteckning daterad 1879 till målaren Adam Utters samt den sistnämndes lilla stpl på det första titelbladet. Den anonyma översättaren till det första arbetet skriver i sitt företal att han med denna översättning hoppas vinna ”wårt swenska fruentimmers tycke”. Arbetet innehåller en världsvan kvinnas råd till ung flicka. Bl.a. sägs: ”Det största fel, som kan begås af ett fruentimmer, hwilcket har en älskare, är om hon säger honom alt för mycket godt om hans egen person. Detta giör honom högmodig, och inom kort eller långt missbrukar han det wälde, som han tror sig hafwa. [...] Wille wi taga saken på rätta foten, skulle wi intala honom, at han har at tacka endast sin tilgifwenhet och ständiga bemödande för den ömhet, som wi hysa för honom. Då skulle han, af åtrå at giöra sig alt mer och mer behaglig, fördubbla sin sorgfälliget. Deremot när wi så ofta säga honom, at han är älskanswärd, då tror han detsamma, och sluter deraf, at när wi älska honom, så giöra wi intet annat, än låta honom den rätt wederfaras, som honom tilkommer. Derwid är då en stor lycka, om han icke blir dierf och öfwerdådig.” Madelaine de Puisieux (1720-98) var Diderots medarbetare och älskarinna samt författare till bl.a. ”La femme n’est pas inférieure à l’homme”. Det andra arbetet är översatt av Anders Wilde och är en handbok i levnadskonst. ”Den, hwilcken i sin studerkammare blir gammal och grå bland böcker, stoft och dam, skulle ej försumma en enda nattro för wetenskapernes skull, eller med stillasittande skada sin hälsa, på det han måtte blifwa lärd, om han icke deruti fann et wist slags nöje. Alla wåra giöromål hafwa intet annat sanskylligt ändamål, än nöjet. Förutan detta skulle de aldra idogaste tröttna och blifwa sorglösa. Detta enda giör oss arbetsamma, detta enda gier lif åt alla kroppar, detta enda sätter hela werlden i rörelse.” Handelsmannen i Västerås Abraham Abrahamsson Hülphers (1734-98) var en av de flitigaste och mest betydelsefulla topografiska författarna i Sverige under 1700-talet samt Västerås ledande tillfällighetspoet under århundradets andra hälft. Delar av hans omfattande boksamling skänktes till Västerås stiftsbibliotek och andra delar såldes på auktion 1805.

Sthlm, (1896)-1904. (4),VII,(3),467,(1) + (6),412 + (8),413-850,(1) + (2),666,(1) + (8),432 + (8),433-989,(1),XCVIII s. & plr. Sex hårt nötta mörkt blågröna hfrbd med upphöjda bind och rikt guldornerade ryggar. Med Hjalmar Anderson Teschs exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 2613. Tryckt i en upplaga om 400 exemplar. Första upplagan utkom i tre volymer 1889-94. Arbetet som beskriver offentliga bibliotek, lånebibliotek och privata boksamlingar i Sverige från medeltid till 1900 avslutas med en förteckning över svenska bokbindare genom tiderna. I verket återfinns också många biografiska uppgifter rörande bibliotekarier, boksamlare och bokbindare. Carlanders insats för den svenska bokhistorien är svår att överskatta och även om en mängd uppgifter saknas eller är ofullständiga är ”Svenska bibliotek och ex-libris” ett mycket användbart uppslagsverk och fortfarande det bokhistoriska standardverket rörande Sverige. Hjalmar Anderson Tesch (1872-1952) var apotekare och verksam i Astra. Han blev 1916 delägare i apoteket Lejonet i Malmö efter sin morbror John Tesch. I blyerts finns bokbindaranteckningen ”Lejonet” på sista sidan i alla volymerna. Exlibriset föreställer en apoteksinteriör från 1500-talet, vilket passar bra på apoteket Lejonet, vars äldsta bevarade privilegium är från 1571. Exlibriset är utfört av Robert Callmander.

Strassburg, impensis F. Spoor, 1647. 8:o. Graverat titelblad,(14),384,359-397,(120) s. Samtida pergamentband med senare tryckt titeletikett av papper. Bandet med några fläckar. Ny pärmspegel och försättsblad. Ett maskhål i nedre marginalen på de första fyra bladen och s. 17-22. Nästan genomgående bruntonad och lagerfläckig inlaga med spridda starkare fläckar. Ark H på mycket tunt papper. Tråkig lagning på s. 207 med obetydlig bokstavsförlust. Bläckfläck i yttre marginalen på s. 309-34. Sista bladet med lagat hörn. Många samtida anteckningar och förstrykningar i marginalerna. Titelbladets baksida med D. (?) Liungmarcks namnteckning. VD17 23:272649V. En ny upplaga utkom 1662 och en tredje 1685. Schefferus har själv ritat och graverat titelbladet. Grekisk-latinsk parallelltext. Med noter, anmärkningar och register från s. 296. Första upplagan av Schefferus Aelianusutgåva och tillika hans första textutgåva samt ovanlig som alla hans böcker från Strassburgtiden. Han har återanvänt en äldre latinsk översättning, men enligt Fant dock i anmärkningarna lyckats rätta både det ena och det andra. Verket innehåller ett antal moraliserande anekdoter och är ett av endast två arbeten som finns kvar av sofisten Claudius Aelianus skrifter. Denne levde på 200-talet och var romare till börden, men skrev på grekiska. Till dessa anekdoter hör även 20 brev med erotiskt innehåll, vilka dock inte ingår i Schefferus utgåvor.

”Italia”, 1793. 8:o. Utvikbart grav. titelblad,(4),3-134 s. Samtida elegant grönt halvmarokängbd med guldornerad rygg, tegelbrun titeletikett och mörkbrun dekoretikett. Gula snitt. Titelbladet lite löst nedtill. Liten fläck i nedre marginalen på s. 123-24. Med diskret duplettmarkering i blyerts från Kungliga biblioteket. Anteckning på frampärmens insida av Christoffer Eichhorn: ”Förf. är svensken Lars Ignatius Thjulén. C. E.”. Fint ex. från Ericsberg. Ytterligare minst två upplagor tycks ha tryckts samma år. Riktad mot ”Tutti han torto ossia lettera a mio zio sulla Rivoluzione di Francia” (1791) av den sicilianska historikern och ekonomen Saverio Scrofani (1756-1835). Scrofani bodde i Paris 1788-91 och titeln betyder ”Alla har fel eller brev till min farbror om den franska revolutionen”. Thjulén replikerar i titeln på föreliggande bok i stället att ”Alla har rätt”. Lorenzo Ignazio (Birger Lars) Thjulén (1746-1833) var svensk katolsk jesuit och författare. Han reste 1767 för att bli sekreterare hos den svenska konsulen i Cadiz i Spanien, men hamnade i stället i Italien. Då Jakob Jonas Björnståhl 1772 kom till Bologna mötte han honom: ”Här är ock en annan svensk, som gifvit sig så djupt in i theologien, at han gjort sig til jesuite; han heter Birger Laur. Thjulén, ifrån Götheborg, en ung och vacker karl, har vid pass 30 år; tyckes vara ganska beskedlig; och brister icke på på insigter; uti chresma eller smörjelsen har han ock antagit Ignatii namn, så att han nu kallar sig Lorenzo Ignazio Thiulén”. Han var en flitig författare och översättare.

Västerås, J. L. Horrn, 1779. 8:o. Front,(12),368,(4) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Häftad i samtida lätt solkigt gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Ryggen med en spricka i bakre ytterfalsen. Gammal lagning i nedre hörnet på s. 17. Svagt bruntonad rand i yttre marginalen på s. 153-54 samt i texten på s. 282. Bra ex. med L. F. Rääfs exlibris. De fyra sista sidorna med en bokförteckning. Gravyren avbildar åtskilliga förebildliga kvinnogestalter ur bibeln. A. L. Müller var enligt titelbladet pastor i Taupadel, Rodigast och Jena.

Sthlm, L. J. Hjerta, 1835-36. Grav. porträtt,(2),XL,336 s. & 5 grav. plr + (2),448 s. & 1 utvikbar grav. karta & 11 grav. plr. Två något nötta samtida bruna moirémönsterpressade klbd med guldtryckta ryggtitlar. Inlagorna endast lite putsade. Ryggarna med lite lagningar upp- och nedtill. Fuktskada nedtill på första volymens frampärm och små nagg i andra volymens främre ytterfals. Stark liten fläck i nedre marginalen på några blad i början av första delen. Den stora kartan har en liten reva vid infästningen och några marginalnaggar. I första delen Emilie Laurins namnteckning och Thorsten Laurins guldtryckta exlibris. I andra delen namnteckning av C. P. Bjuggren överstruken av Alfr. Björkman. I båda delarna Stig Wibergs exlibris och sannolikt är det han som plockat ihop volymerna från olika håll. Jämför Sabin 73381 för det engelska originalet, ”Narrative of a second voyage in search of a North-West passage”, som utkom i London 1835. Kartan är daterad 1834 och har engelsk text och sex smala litografiska infällda avbildningar. John Ross (1777-1856) deltog i tre polarexpeditioner, 1818, 1829-33 och 1850-51. Han adlades 1833 och utnämndes samma år till brittisk konsul i Stockholm, där han kvarstannade till 1847.

Sthlm, H. A. Nordström, 1821. 8:o. 56 s. & 2 utvikbara grav. plr med 4 figurer. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Gamla ljusgröna snitt. Bra ex. Schreber Svenska jaktens litteratur 136: ”sällsynt”. En utökad andra upplaga utkom 1828. Förutom diverse jaktmetoder, i synnerhet för varg, meddelas i noter flera jakter som Greiff själv upplevt eller fått sig berättade. Hovjägmästaren Greiff (1757-1828) ställer sig avvisande till användandet av förgiftat luder då han ”werkeligen afskyr hela den inrättningen” och dessutom anser den farlig för tamboskapen. På sidorna 53-56 återfinns ”Något om hundars sjukdomar”.

Lund, C. F. Berling respektive Berlingska boktryckeriet, 1792-93. 8:o. Grav. titelblad,(4),165,(5) s. & 1 grav. plansch & 1 utvikbar handkolorerad grav. karta + grav. titelblad,(4),167-386,(10,2 blanka) s. Samtida hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och grågrön titeletikett samt oval nummerskylt. Stänkta snitt. Nötta hörn och pärmkanter samt några minimala skinnrevor i rygghuvudet. På s. 178 en rost- eller fuktfläck i nedre marginalen som färgat några kringliggande sidor. I övrigt ett mycket fint och i princip fläckfritt ex. Inklistrat katalogurklipp och Gustaf Berndtssons exlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5670. Ottervik Litteratur om Blekinge 956. Planscherna signerade J. W. Weller. Del I är en historik över landskapet medan del II beskriver dess härader, städer, byar och gårdar. Historikern Nils Henric Sjöborg (1767-1838), som härstammade från en blekingesläkt, blev professor i Lund 1799. Genom Lars von Engeströms förordnande utnämndes han till antikvitetsintendent för hela riket, vilket resulterade i många och långa resor i syfte att uppspåra och beskriva landets fornminnen.

Strängnäs, Z. Brockenius, 1648. Högsmal 12:o. (22),170,169-334,(2) s. Trevligt samtida pergamentbd med präntad ryggtitel. Pärmarna ngt bågnade. Några enstaka obetydliga småfläckar. En gammal lagning i nedre marginalen på s. 54. Bra ex. med Säfstaholmsbibliotekets exlibris. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 447. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 3045. Första upplagan utkom 1629. Warmholtz skriver att den andra upplagan har ett förbättrat språk och skrivsätt. Boken berättar Gustav Vasas liv i små dramatiserade scener i dialogform och var tänkt som lärobok i latin. Samuel Kempe (1599-1670) var rektor i Nyköping och lektor i Strängnäs innan han blev sekreterare i Kammarkollegiet. Han adlades Kempensköld 1647.

Sthlm, I. Meurer, 1666. 4:o. (92) s. Tagen ur band och insatt i nyare brunt omslag med prydlig handskriven titel på framsidan. Med gamla blåstänkta snitt. Titelbladet lite solkigt, med naggar och en samtida namnteckning, M. Arenchil. Med Joh. Ax. Almquists stplr. Personalier från blad L1. Philip Stiernskiöld föddes 1642 på fädernegården Alfwum i Östergötland. Som barn var han svag och sjuklig samt sändes tidigt till den varma baden i Behmen för att kureras i lederna. Studierna i Uppsala påbörjades 1653 och varade åtta år. Däreftor gjorde han allehanda resor, bland annat studieresor till Utrecht och Leiden, men också kurortsresor till Aken. I England 1663 utbildade han sig i skeppsbyggeri. Under en resa i Tyskland besökte han Karlsbad i maj 1664 och insjuknade under hemresan senare i Nürnberg, där han den 17 augusti ”sachtmodeligen och i en sahl. stund förwäxlade dhetta elende i en öfwerswinnerligh glädie/ sedan han 22 åhr 7 månader och 5 dagar i dhenne werldenne lefwat hade”. Magnus Pontin var vid denna tid kyrkoherde i St. Jakobs kyrka i Stockholm. Michael Arenchil (-1698) prästvigdes 1662.

Uppsala, Zeipel och Palmblad, 1817. 8:o. 36 s. + BERNHARDT, GUSTAF. Beskrifning öfwer Hardemo socken uti Nerike. En af Örebro läns kongl. hushållningssällskap med högsta priset år 1814 belönt skrift. Med en charta. Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1818. 8:o. (2),52,(1 blank,1) s. & 1 utvikbar grav. karta. + PETRI, J. E. Beskrifning öfwer Hölö socken i Södermanland, i geographiskt, historiskt, oeconomiskt och statistiskt afseende, med charta; jemte särskild beskrifning öfwer kongl. lust-slottet Tullgarn. Sthlm, J. A. Walldén, 1828. 8:o. (6),101,(1) s. & 1 utvikbar litograferad karta. + CRÆLIUS, FRANZ D. Beskrifning öfver Säfs socken i Westerdalarne och Stora Kopparbergs län. Falun, C. R. Roselli, 1830. 8:o. 66 s. & 1 utvikbar tryckt tabell. + CRÆLIUS, FRANZ DANIEL. Beskrifning öfwer Nås socken i Westerdals fögderi af Stora Kopparbergs län, utgifwen. En charta och en tabell åtfölja detta häfte. Falun, C. R. Roselli, 1837. 8:o. (7,1 blank),13-166 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 1 utvikbar litograferad karta. Något nött enkelt hfrbd från 1800-talets mitt med blindpressad och guldornerad rygg. Grönsprängda snitt. I synnerhet de tre första arbetena delvis ngt fukt- och lagerfläckiga. Två små revor på s. 35-36 i det första arbetet med någon bokstavs förlust. Det avslutande bladet i det andra arbetet lagat och dess karta fäst i yttre marginalen. Liten reva i marginalen på s. 85 i det tredje arbetet. Fläck på s. 26 i det femte arbetet och s. 160-61 med förlust av ett tiotal bokstäver efter att ha varit ihopklistrade. Kartan med reva i vikningen. ”Beskrifning öfwer Nås socken” saknar fyra sidor av subskribentförteckningen. Med L. F. Rääfs exlibris. Setterwall 6261, 5821, 6058, 5724 respektive 5721. Fiske Runic literature s. 20 för Ekborn. Teijler Litteratur om Örebro län 7527 för Bernhardt. Essén Sörmländsk bibliografi s. 72 för Petri. Wingborg Litteratur om Dalarna 8544 respektive 8420 för Crælius båda verk. Anders Peter Ekborn (1791-1853) beskriver i sin avhandling om Häradshammar bl.a. Tåsbystenen. Johan Erik Petri (1798-1852) författade sin Hölöbeskrivning under sin tid som komminister i pastoratet. Franz Daniel Crælius var lantmätare. ”Beskrifning öfver Säfs socken” och ”Beskrifning öfwer Nås socken” var de två första i en serie planerade sockenbeskrivningar som även skulle innefatta socknarna Floda och Jerna, vilka dock aldrig utkom.

Helsingfors, 1979-95. XXXI,(1),250,(2) + IX,(1),322 + XVII,(1),253 s. & 2 plr + (8),370,(1) + (8),360 + (6),251 s. Sex opappbd. Några av ryggändarna med obetydliga stötmärken. De sista två sidorna i del I utgörs av ett bibliografiskt supplementblad som är löst bifogat. Avslutas med mycket utförliga och användbara register i del fyra och fem. De avslutande volymerna är sammanställda av Cecilia af Forselles-Riska. Ett av standardreferensverken över kartor och atlaser.

Sthlm, H. Fougt, 1776. 4:o. (8) s. + (GUSTAV III) Ordning, som skal i akt tagas vid torner-spelet på Ekolsund then augusti 1776. Sthlm, H. Fougt, 1776. 4:o. (28) s. & 2 tryckta planer på speluppställningar. Häftad med bindgarn i ryggen. Första titelbladet med beskuret titelblad, vilket är uppfodrat på tjock handgjort vattenrandat papper från 1900-talets början. Enstaka lager- och småfläckar. Fuktfläckar och fuktränder i övre marginalen och starkare lite tråkiga fuktränder i andra arbetets ryggmarginal och nedre marginal. Sista sidan med solk i marginalerna och en lagning i den övre. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 497. De två spelplanerna bildar hela uppslag. Även en spelplan på blad C2.

Sthlm, L. Salvius, 1769. 12:o. (288) s. Samtida nött skinnbd med upphöjda bind. Bevarat metallknäppe på frampärmen men läderbandet från bakpärmen är defekt och spännet saknas. Spridda lager-, fukt- och småfläckar. Tillskrift på bakpärmens insida: ”Denna lathund, eller handbok. Tillhör Jacob Wahlqvist Walla i Klinte”. Du Rietz Gastronomisk spegel 17 nämner inte denna upplaga. Handboken, som bygger på Åke Rålambs ”Adelig öfning”, utkom första gången i denna form 1729 och sedan i många upplagor under 1700- och 1800-talen. Bl.a. ingår i slutet ”Instruction för en hushållare”, ”En kort spis-ordning” och ”Memorial på allahanda slags salater” samt ”Kött på åtskilligt maner at insalta”. Huvuddelen av boken består däremot av tabeller för ränteuträkning, omräkning mellan daler och öre m.m. dylikt. Valla är en gård nära Klintehamn på Gotland med ett tillhörande Valla änge.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806. 12:o. 29,(3 blanka) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Inlagan med lite veck. Titelbladet med en obetydlig fläck. En nyöversättning utkom 1832. ”Hästens gång är antingen naturlig eller konstig, och den som har stigit til häst är likaledes, antingen en naturlig, eller konstig ryttare.” Författaren var enligt titelbladet ”kongl. storbrittannisk stallmästare, ledamot af Norrska vetenskaps-societeten, Fysiografiska sällskapet i Lund, m.m.”

Sthlm, J. H. Werner, 1716. 4:o. (3),64-102,(6) s. Tagen ur band med rester av svart ryggremsa. Gamla stänkta snitt. Titelbladet rätt hårt fläckat och andra bladet med bruna fuktfläckar. I övrigt spridda fläckar och enstaka smårevor. Med Joh. Ax. Almquists stpl. ”Ingår i en svit likpredikningar av förf. med genomgående paginering, vilka dock är separat utgivna” enligt SB17 i Libris. Enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” ska det finnas två upplagor av detta arbete. Skriften är dedicerad till modern Ebba Holm. På de opaginerade sidorna i slutet återfinns gravskrifter: ”Air” på svenska och en vers på tyska, båda av Carl. J. Lohman som även författat den avslutande fyrsidiga ”Then bedröfwade modrens klag- och tröstesång”. ”Gud är, som späker: / gud är, som läker: / er son är intet död. / Han äter himla bröd” avslutas den första dikten. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Berömd är en Dödsbetracktelse (i gravskriften över C J Berg 1716), där det dystra innehållet står i bjärt motsats till en ’virtuos, rimlekande och ordlekande form’ (Fehrman). Denna dikt har L:s sene efterföljare som militärpastor i Sthlm och präst i ärkestiftet J O Wallin haft som en väsentlig förebild för Dödens engel”.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1782. 8:o. (8),205,(1) s. Titelsidans text satt inom trevligt tryckt ramverk. Prydligt hfrbd från början av 1800-talet med rikt guldpräglad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Pärmhörnen något stukade. Lätt lagerfläckig och med sporadiska fuktfläckar, framförallt i nedre yttre hörnet, t.ex. på s. 93-96. Med Simon Abersténs exlibris. Allt som utkom av detta ambitiöst upplagda och prydligt tryckta utgivningsprojekt under ledning av H. Fougt. Det andra bandet skulle innehålla Creutz skaldestycken. Simon Aberstén är kanske mest känd för sina bibliografier ”Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild” 1924, och ”Bibliographia Gothoburgensis” från 1920.

Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. 79 s. Häftad i ngt nött och fläckigt samtida gråpappersomslag. Ryggen med förlust av omslagspapper nedtill. Titelbladet med en svag fuktfläck och de avslutande bladen med svag fuktrand i övre marginalen. Med Alfred Grenanders namnteckning på insidan av främre omslaget. I det första samtalet deltar d’Alembert, i det andra Voltaire och i det fjärde Marat, Robespierre m.fl. samt flockar av blodiga vålnader.

Lund, J. Lundblad, 1808. 8:o. 207 s. Samtida glättat pappbd med ny klarblå rygg och gammal brun titeletikett av glättad papp. Gula snitt. Pärmarna är nötta i kanterna. I nyare låda liknande ett ljusrött hfrbd med blekt rygg. Spridda småfläckar. Liten namnstpl Liljenström överst på frampärmens insida. Trevligt ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 26 anger bara varianten med titelbladet daterad 1809. Bibliotheca Walleriana 11710.

Sthlm, S. Rumstedt, 1819. 4:o. (2),66 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Elegant samtida alrotsmarmorerat hfrbd med sparsamt men elegant guldornerad rygg, blekt tegelröd titeletikett och alrotsmarmorerade pärmpapper. Gula snitt. Några ytliga småskador i frampärmens papper. Några svaga fuktfläckar på titelbladet, andra bladet samt för- och eftersättsbladen. Exlibris Sven Olof Löfling. Etikett från Thulin & Ohlson i Göteborg. Fint ex. Sallander Litteratur om Västergötland 231. Med en inledning ställd till landshövdingen Georg Adlersparre och Hushållningssällskapet daterad i ”kronofängelset wid Marieholm” där författaren satt inspärrad för förskingring. Arbetet hade bland annat tillkommit för att ”bortjaga ledsnaden från min boning”.