Search Results

Sthlm, O. Grahn, 1820. 8:o. (2),38,(2),39-206,(1) s. Häftad i nött samtida marmorerat pappomslag. Ryggpappens nedre tredjedel saknas och överst är ryggen skadad. Lagerfläckig. Musäten i övre hörnet i slutet från s. 191 liksom bakre omslaget. På främre omslagets insida en tillskrift att boken är en gåva från Bjurbäck till Nils Kihlgren. Den senarne har också skrivit sitt namn på titelbladet. Ett modernare exlibris Nehleen med silhuettbild och grekiskt motto. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 216. Vingedal Shakespeares ordmagi på svenska s. 37. Prosaöversättning utförd av Olof Bjurbäck (1750-1829), biskop i Karlstad, som även förfärdigade en otryckt översättning av ”King Lear”. Under sin studietid var Bjurbäck lärjunge till Christiernin. Hans litterära intressen var stora och förutom Shakespeare översatte han även Claudius och Schiller. Den första svenska översättningen av ”Hamlet” trycktes 1819. Översättningsdelen på s. 39 föregås av ett extra opaginerat blad på tjockt papper med en text av Goethe. Hamlets mest berömda replik på s. 111 börjar här ”Att vara eller icke vara, det är frågan. Antingen det är en ädlare sinnesart att lida och utstå missödets styng och pilar, eller att rusta sig emot detta haf af qval, och kämpande stupa. Att dö! att sofva! icke mer?”.

Sthlm, literis Salvianis, (1752). 4:o. 15 s. Häftad i samtida marmorerad ryggremsa. Pappersförlust i titelsidans nedre marginal. Disputationsdatumet tillskrivet med bläck. Liten fläck på titelsidan. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 987. Lidén Catalogus disputationum 38. Bl.a. om svenska 1600-tals tidningar.

Uppsala, Palmblad & c., 1820. 8:o. (4),IV,122,(1) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Häftad och oskuren i solkigt samtida beige och svartstänkt pappomslag. En reva mitt över ryggen och därunder loss i bakre falsen. De tre nedersta cm av ryggpappen saknas. Enstaka småfläckar och delvis med fuktränder i nedre marginalen. Titelbladet har mycket lätta brunfläckar och en liten reva i yttermarginalen. Gultonade fläckar i texten på s. 47-50. Namnteckning Jacob Arvidson på frampärmens insida. Bring Rättegångshandlingar 1125:1. Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 18.79: ”Innehöll enl. hovkanslern satser ’stridande mot våra heliga trosläror’”. Allt som utkom. Geijer blev indragen i ett tryckfrihetsåtal med anledning av denna skrift men frikändes. Planschen är ett cirkelformat ”Schema af Vettenskaperna” med Uppenbarelse-Gudalära överst och Kunskapslära-Förnuft nederst.

Sthlm, L. Salvius, 1766. 8:o. 31 s. Häftad, oskuren och ouppskuren. Ryggen med svaga klisterspår av senare omslag. Fint ex.

Sthlm, S. Flodins boktryckeri, 1867. 12:o. (4),224,(2) + 260,(2) s. Samtida grönt hklbd med guldtryckt titeltext. Ofärgade snitt. Lätt nötta pärmkanter. Tidens dåliga papper lätt bruntonat. Namnteckning Fritz Zethelius och hans exlibris ”Torpa F. Z.” med sigillavbildning samt handskriven numrering i blyerts. Bring Itineraria Svecana 879. Författaren Mary Howitt (1799-1888), född Botham, var mycket intresserad av den skandinaviska litteraturen och översatte bland annat Fredrika Bremers romaner och H. C. Andersens sagor till engelska. Originalet ”Twelve months with Fredrika Bremer in Sweden” utkom 1866. Författaren vistades i Sverige 1863-65. Hon återger en mängd iakttagelser, huvudsakligen från vistelsen i Stockholm hos Fredrika Bremer, men även från Göteborg, Uppsala och Lappland. Kammarherre Fritz Zethelius innehade det anrika herresätet Torpa i Västergötland 1927-57.

Uppsala, 1917. XXIV,(2) s.,688 spalter. Lätt nött hklbd med röd titeletikett och stänkta snitt (Eriksson-Appelgren bokbinderi, Göteborg). Omslaget medbundet. Ryggen ngt blekt. År fortsättningen på Ståhls register, vilket förtecknade Vetenskapsakademiens handlingar och skrifter 1739-1825.

Sthlm, 1887. (4),540 s. Stiligt något nött rött halvmarokängbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och marmorerade snitt (Hedberg). Obetydlig spricka överst i främre ytterfals och lite mer nött i ryggändarna. Fortfarande ett standardverk i den svenska konsthistoriska litteraturen.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1834. 8:o. (4),143,(1) s. Häftad och oskuren i tryckt tjockt brunt omslag, det bakre helt loss och ryggen med skador. Främre omslaget och titelbladet med svag fuktfläck. Lätt bruntonad inlaga. Gammal namnteckning B. G. Bergman på främre omslaget och nyare stpl ”Bengt Bergmans samlingar Stockholm” på titelbladet. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 257. Omfattar de båda tragedierna ”Antigone” och ”Qvinnorna i Trachis” i metrisk översättning och för första gången utgivna på svenska. Per Jacob Emanuelsson (1802–88) var filolog och kyrkoherde. Han utgav flera avhandlingar om de grekiska dramatikerna och översatte även Polybios och Plutarchos till svenska. Han sökte förgäves den grekiska professuren i Uppsala efter Höijer, men då den akademiska banan syntes stängd lät han prästviga sig och verkade från 1843 som kyrkoherde och kontraktsprost i östgötska Hällestad.

Sthlm, 1888. 19 s. Elegant tryck i blått, titelbladet även i rött. Mörkt gråblått hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och övre guldsnitt (Hedberg). Interfolierad. Bandet nött med några småskavanker på titelfältet och binden samt nötta ytterfalsar med begynnande sprickbildning upp- och nedtill. Med Axel Abramsons exlibris. Almquist Sveriges bibliografiska litteratur 937. Med biträde av Johan Almén för de svenska tidningstrycken och Birger Schöldström för de ungerska översättningarna. Tryckt med samma sats som det makulerade bihanget till första delen av författarens ”Svenska bibliotek och ex-libris” 1889.

Sthlm, 1897. XVIII,(6),72 s. & 2 plr, varav 1 utvikbar. Rött oklbd med vacker dekoration på den främre pärmen. Stänkta snitt.bandet något nött och solkigt. Sprucken i innerfalsarna så att inlagan är lös från bandet. Exemplaret tillägnat Wilhelm Norrbin. Med Johan Axel Almquists exlibris. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 2145, noten. Med en utvikbar faksimilplansch ur ”Suecia antiqua et hodierna”. Gavs ut att Skånska cementgjuteriets filial i Stockholm. Porträttmatrikel med utförliga biografiska uppgifter om byggmästare verksamma i Stockholm med förteckningar på uppförda byggnader. Wilhelm Norrbin (1866-1915) godkändes av Stockholms byggnadsnämnd som byggmästare 1898 och vann han burskap som mur- och byggmästare 1903 samt inträdde i Murmestare Embetet i Stockholm 1905. Bland byggnader som han ansvarade för märks Villa Pauli på Djursholm, Nobelinstitutets byggnader vid Frescati, Hjorthagskyrkan och Engelbrektskyrkan.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1799. 8:o. Grav. porträtt,72 s. Tagen ur band. Endast putsade snitt. Några småfläckar. Slarvigt uppskuren. Det fina graverade porträttet är osignerat men ser ut att vara graverat av någon i bröderna Martins krets. Andreas Peter Bernstorff (1735-97) var en av sin tids främsta danska politiker och statsmän samt statsminister 1784-97.

Uppsala, J. Edman, 1777. 8:o. (8),792 s. Häftad och oskuren i solkigt samtida gråpappomslag, det främre nästan loss. Ryggpappret sprucket på många ställen och saknas delvis. Häftningen är lite lös. Lätt bruntonad och med enstaka fläckar. Avrivet hörn på s. 55-56 och en del andra små pappersförluster och revor. Rest av liten tryckt pappersetikett på ryggen från Bergshammarsbiblioteket. Smutstitelbladet klippt i yttermarginalen och med Sten S:son Ankarcronas namnteckning från 1924. Bring Itineraria svecana 56. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8320, noten. Setterwall Svensk historisk bibliografi 1803. Det engelska originalet, ”A journal of the Swedish ambassy, in the years M.DC.LIII. and M.DC.LIV”, trycktes först 1772. Översatt till svenska av Uno von Troil, som enligt Warmholtz, ”uti en och annan anmärkning sökt rätta engelska författaren; men lemnat långt flere des misstag och andre oriktigheter opåtalte”. Syftet med resan till Sverige var att förhandla fram ett freds- och vänskapsavtal med drottning Kristina och rikskanslern Axel Oxenstierna mellan England och Sverige, vilket Whitelocke också lyckades med. Han förde en detaljerad dagbok över allt han upplevde, inklusive sina samtal med Kristina, som förberedde sin abdikation och konvertering till katolicismen. Han lät även göra en enkel engelsk grammatik åt drottningen och svarade på hennes många frågor om de politiska förhållandena i England, Skottland och Irland. Kristina erhöll några ridhästar i gåva och Bulstrode Whitelocke fick 25 renar, som han först tänkte skicka hem till Cornwall, med tillhörande renskötare. Fast samerna vägrade resa till England. Renarna ställdes i en hage utanför Uppsala där 15 åts upp av vargar och resten dog av sig själva. Innehåller även en längre skildring av ett uppehåll i Göteborg och en intressant beskrivning av resan upp genom Västergötland, där Whitelocke blir serverad kött från självdöda kor både i Kullings-Skövde och Norra Vånga. Senare i boken återkommer han flera gånger till strapatserna under resan från Göteborg. Han for sjövägen tillbaka från Stockholm till England.

Växjö, J. P. Lönnegren, 1846. 12:o. 24 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad i trevligt gult tryckt omslag. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1020. Nya upplagor utkom 1850 och 1851. En norsk utgåva trycktes 1853. Både främre omslag och titelsida pryds av en trevlig vinjett föreställande en bikupa omgiven av olika lantbruksredskap och framför det hela en uppslagen bok med texten: ”Ora et labora”.

London, 1929-32. XI,(3),83,(2) + XVII,(3),93,(1) + XXVII,(1),99,(1) s. & rättelselapp. Tre obetydligt nötta svarta oklbd. Med svaga små fläckar på de övre snitten. Oskurna inlagor. Med två smärre sprickor i häftningen. Med etikett från Magasin du Nord på de främre pärmarnas insidor. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek och med blyertsanteckning av densamme på försättsbladet i del I. Del I & III är tryckta i 750 exemplar och del II i 1000. Dessa exemplar är numrerade; 57, 491 respektive 17. Foyle var bara delaktig som författare i del II. Ett tidigt försök att strukturera samlarområdet ”modern firsts” För en del av de mindre namnen är detta fortfarande ett användbart referensverk.

Uppsala, J. Edman, 1769. 4:o. (2),44 s. Tagen ur band och insatt i ny klistermarmorerad ryggremsa. Enstaka småfläckar. Gammal bläcknumrering överst på titelsidan. Ej i Bring Riksdagshandlingar. Författaren adlades Liljencrantz och är väl mest bekant som Gustav III:s finansminister. Han var en mycket aktiv affärsman och ägde både bruk och manufakturer, bland andra Mariebergs och Rörstrands porslinsfabriker.

Sthlm, Z. Haeggström, 1835. Stor 12:o. XII,420 s. Häftad, oskuren och till övervägande del ouppskuren i tryckt grått omslag, vilket är något fläckigt och med skador upp- och nedtill på ryggen som även är lite mörknad. Titelbladet med bortrivet nedre hörn och reva i inre övre hörnet. Delvis lagerfläckig och med några smårevor och naggar i marginalerna. Lite solk i yttermarginalen på s. 1. Trevligt ex. Björck Swenska språkets skönheter 29. Inleds med en uppmaning att läsa poesi, för att: ”Poësien lyfter menniskan öfver det jordiska, hon befriar själen från de bojor, som hålla henne fången, och upphöjer henne till en skönare verld. En menniska, som blifvit väckt till sådana njutningar, har derigenom beträdt en högre bildnings bana”. Till skillnad från att läsa romaner: ”Huru många hafva icke, till sin stundom obotliga skada, genom en ursinnig romanläsning förslappat själen och beröfvat den kraften till allvarsam sysselsättning, onyttigt användt sin tid, förlorat hogen för all ädlare verksamhet och allt uthållande själsarbete, stundom till och med så förderfvat sin känsla, att de knappt varit i stånd att förstå en verkligt stor författare?”. Björck påpekar att Winge efter en historisk inledning med citat och verslära i huvudsak hämtat sitt dikturval ur de sista decenniernas diktning och helt utesluter Bellman, men ger Stagnelius större utrymme än Tegnér.

Sthlm, (P. A. Norstedt & söner respektive) I. Marcus, 1847. 8:o. 33 s. Fint marmorerat pappbd från 1900-talets första hälft med röd titeletikett av skinn (Norstedts). Ryggen något blekt. Titelbladet och de sista två bladen lagade i inre marginalen. Titelsidan och sista blanka sidan ngt solkiga. Med Harald Nordensons guldpressade spegelmonogram på den främre pärmens insida. Tryckningen påbörjades av P. A. Norstedt & söner.

Sthlm, O. Grahn, 1813. 8:o. 46 s. & 1 utvikbar tryckt genealogisk tabell. Häftad i samtida glättat svart omslag. Svarta glättade snitt. Lite lagerfläckigt titelblad. Med Gösta Bergs namnteckning i blyerts. Bra ex. Almquist Svensk genealogisk litteratur 344. Tabellen är en stamtavla över ”Friherrliga ätten Rosenhane n:o 29”. På slutet omtalas de fina donationer den avlidnes syster och svåger gjort dels till Uppsala universitet, dels till Vitterhetsakademien, som fick Schering Rosenhanes fina historiska bibliotek och bildsamling. Shering eller Schering Rosenhane (1754-1812) var kansliråd, statssekreterare och historiker samt framstående boksamlare. Han gav ut en rad arbeten, ofta med personhistorisk inriktning.

Uppsala, Leffler och Sebell, 1840. 12:o. (4),139,(1) s. Samtida brungrått hklbd med guldlinjerad rygg. Grönstänkta snitt. Något avnött pärmpapper och frampärmen med en liten skada i kanten. De båda titelbladen med ett par fläckar. Två små fuktränder i övre hörnet på de första trettio sidorna. Minimal bläckfläck i översta marginalen på s. 67-72. Samtida namnteckning L. B. Ljungdahl. Ett inlägg i den då bekanta ”Det går an”-striden. Liksom i Almquists originalböcker finns ett extra titelblad, här med texten: ”Protokoller i herr Hugos akademi. Hvilka, betraktade såsom ett helt, stundom blifvit kallade Julen på jagtslottet, stundom äfven Den irrande Furumo.” Det sista rättelsebladet har också en rättelse till den samtidigt utgivna ”Månne det går an” av Malla Silfverstolpe.

Linköping, D. G. Björn, 1798. 8:o. (2),66 s. Tagen ur band. Ett par vikmärken på titelbladet. Solkfläckar på s. 29-30 och en reva i nedre marginalen på s. 51. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 176. Översatt av L. Hjortsberg, förmodligen efter Friederike H. von Ungers tyska bearbetning. ”Händelsen tildrager sig uti en af månans öar.”

(Uppsala), J. Edman, 1785. 4:o. (4) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Ngt lagerfläckig och aningen snävt skuren.

Sthlm, F. Cederborgh, 1814. 8:o. 40 s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Nött ytterst i marginalerna. Bengt Johan Törneblad, (1782-1820) var författare och publicist. Efter studentexamen och ett försök på ämbetsmannabanan utgav han under åren 1810-12 ”Nya posten”, där han i fabeln “Räfvarne” insinuerade, att tronföljaren Karl August förgiftats vilket anses ha underblåst de folkstämningar som kulminerade i Fersenska mordet. Törneblad verkade även som översättare av samtida tysk litteratur och utgav en mängd småskrifter, bland annat mot Grevesmöhlen.