Search Results

Sthlm, J. C. Holmberg, 1787. Liten 8:o. 86 s. Med några figurer i texten. Häftad i samtida gråpappomslag. Ryggpappen bortnött. En liten bit av övre yttre hörnet på titelbladet bortklippt. Reva i häftningen mellan s. 16 och 17. Fin inlaga tryckt på skrivpapper. Med Alarik Wachtmeisters exlibris. Andra upplagan utkom 1791. Är tänkt som en handledning för en ung sjöman med genomgång av termer och sysslor ombord.

Sthlm, P. G. Berg, 1864. 8:o. (4),561,(1 blank,1) s. & 5 delvis kolorerade kartor, varav 3 utvikbara. Samtida mörkbrunt hfrbd med guldlinjerad rygg och stänkta snitt. Den aningen nötta ryggen med en del ytlig krackelering, något nötta falsar och nötta pärmkanter. Ett fåtal småfläckar. Bra ex. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3905. De två mindre kartorna i texten visar slaget vid Sävar respektive träffningen vid Ratan. De utvikbara kartorna i slutet är över norra tyska arméns operationer 1813, bataljerna vid Gross-Beeren och Blankenfelde samt Dennewitz samma år. En polemik av Pehr Sparre trycktes året efteråt 1865: ”Anteckningar rörande expeditionen åt Westerbotten år 1809, samt vederläggning af flera, uti det historiska arbetet: ”Sveriges krig och politik åren 1808-1815” förekommande, oriktiga uppgifter om affären vid Säfvar”.

Sthlm, C. Deleen, 1825. 8:o. (2),326 s. + KARL XIV JOHAN. Recueil de lettres, proclamations et discours de Charles Jean, roi de Suède et de Norvège. II. Sthlm, de l’imprimerie de C. Deleen, 1838. 8:o. (2),322 s. Två olika men stiliga samtida röda halvsaffianbd med breda upphöjda bind, gulddekorerade ryggar och mönsterpressade ljusröda pärmpapper samt gula snitt. Första volymen med mörknade pärmar, bortklippt försättsblad och en rostrand i titelbladets yttermarginal. Andra volymens frampärm har en delvis bortskrapad guldstpl upptill, som tycks vara Oskar II:s. Namnteckningar i blyerts Carl Åkermark. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3859. En andra upplaga av del I utkom 1839. Sidorna 315-16 är ett utbytesblad. Från ett första tal i Helsingborg den 20 oktober 1810 till ett anförande i Lantbruksakademien den 28 januari 1825 i första delen och i andra delen brev och annat från den 3 april 1824 till den 8 november 1837. Stiliga Deleentryck. Carl Åkermark (1888-1983) var banktjänsteman och stor boksamlare. Hans bibliotek auktionerades ut av Sten Lundquist och Styrbjörn Öhman. Åkermark donerade en fond till Svenska akademien för att dela ut stipendier till ”förtjänta artister inom svensk teater (dramatiker, skådespelare, regissörer eller scenografer)”.

Norrköping, Föreningens boktryckeri, 1863. 8:o. (8),712 s. Med 4 helsidesillustrationer på s. 681-87. Något nött samtida mörkbrunt hfrbd med guldinjerad rygg. Blå- och röddekorerade snitt. Ryggen med ett par nötmärken och nött upp- och nedtill. Lätt bruntonad och med ett fåtal småfläckar av olika slag samt har något fler fläckar på s. 368-70, 465-86 och 495-500, liksom på några registersidor i slutet. Vikt yttermarginal på s. 485-86 och några vikta hörn. Vid s. 570 är ett frimärke (Oskar II 10 öre röd stämplat 1891) inlagt som bokmärke. Hulda Engströms namnteckning daterad den 5 juli 1867. Välbevarad kokbok. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 216. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 185. Andra till fjärde upplagan av denna klassiska svenska kokbok utkom 1872-83. Innehåller 1555 recept samt några matsedlar. Anna Maria Zetterstrand (1763-1844) var enligt förordet hushållerska i flera adliga hus under slutet av 1700-talet. Sedan hon gift sig flyttade hon till Norrköping, men hennes välkända kunskaper inom kokkonsten gjorde att hon blev anlitad vid ”bröllop och kalaser”. Under samma tid hade hon privat undervisning för ”sammanräknadt 200 qvinnor af olika ålder, lefnadsvilkor och fattningsgåfva”.

Sthlm, C. Delén, 1809. Liten 8:o. 43 s. Häftad med gammal grön ryggremsa. Första och sista sidan solkiga. En sotfläck i övre hörnet på s. 24. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2405. Boktryckaren har använt en liten typografisk vinjett på titelsidan med en elefant som skrämmer en häst. ”Hasleden är den del, som danas af nedra delen af skankbenet, sex ben, nemligen språnget, hasbenet, öfra och undra flatbenen, pyramid- och tärning-benet, samt öfra delen af skenbenet och florettbenen.” Adam Ehrengranat (1781-1842) kallas ibland för den svenska ridkonstens fader. Under sin livstid var han bland annat stallmästare och chef vid Flyinge stuteri. Han skrev tre böcker, varav en om ridning, ”Ridskolan eller ridläran”, som utkom 1836. Den anses vara det enda utförliga svenska verket om klassisk ridkonst. Inom den högre ridkonsten anses Ehrengranat ha varit en av de främsta i Sverige. Han var dessutom en skicklig veterinär som inte saknade vetenskaplig bildning. Dessutom var han ledamot av Krigsvetenskapsakademien, danska Societas fautorum rei verinariæ och Lantbruksakademien.

Sthlm, F. Cederborgh & comp., 1816. 8:o. Grav. titelblad,IX,(1 blank,5,1 blank),36,39-256,(1) s. + grav. titelblad,(9,1 blank),3-571,(1 blank,1) s. + Plancher till Garneys omarbetade masmästeri. 1816. [=rubrik]. Tvär-folio. (2) s. & 19 grav. plr. + SCHÉELE, FRANZ von. Register till Garney’s omarbetade masmästeri. Falun, O. U. Arborelius et comp., 1821. 8:o. 36 s. Textdelarna häftade och oskurna i två ngt nötta samtida gråpappomslag. Enstaka lagerfläckar. Del I med en liten fuktfläck i nedre hörn i början. Del II mestadels tryckt på blåtonat papper och med en liten fläck i nedre marginalen på s. 80. Planscherna i samtida fläckigt gråpappomslag med bortnött rygg. Kraftiga fuktfläckar överst på främre omslaget och fram till och med plansch nr II, därefter svag missfärgning i övre marginalen på övriga planscher. Registret häftat och oskuret samt tryckt på blåtonat papper. Första upplagan utkom 1791. Planscherna graverade av Grandel och Broling. Verket bekostades av Brukssocieteten.

Sthlm, L. Salvius, 1744. 8:o. (20),214,(11) s. Med ett litet träsnitt på s. 161. Ganska nött samtida hfrbd med upphöjda bind och rödstänkta snitt. Ryggen fläckig och med nagg nederst. Innerfalsarna lite spruckna. Författarnamnet skrivet med bläck på titelsidan. Bra inlaga med endast enstaka lagerfläckar. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 218. Träsnittet avbildar Ölme härads sigill med Saxaholms slott. Med dedikationsverser av arbetets förläggare Lars Salvius till C. F. Piper och A. A. von Stiernman. Arbetet beskriver över 200 borgar, fästningar och slott i Sverige och Finland. Biskopen i Linköpings stift Andreas O. Rhyzelius (1677-1761) karaktäriseras av ”Svenskt biografiskt lexikon” som ”en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare”. Rhyzelius omfattande arkivforskningar resulterade bland annat i upptäckten av den heliga Birgittas kanonisationsbulla.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1758. 8:o. 60,(3) s. Samtida ljusbrunt hfrbd med upphöjda bind och utan titel. Med träpärmar klädda med rött klistermarmorerat pärmpapper. Blåstänkta snitt. Pärmarnas insidor klädda med tryckmakulatur. En stpl B3 på titelbladet och två bläcknumreringar på frampärmens insida. Fint ex. Klingberg Kronologisk bibliografi över barn- och ungdomslitteratur 1758:2. Sista sidan är ett rättelseblad till Gjödings parallella arbete ”Jesu Christi pinos historia genom frågor, och af them utdragne lärdomar, ungdomen och them enfaldigom til tjenst framgifwen”. Före det är en hyllningsdikt av Clas Johan Livin tryckt. Olof Justinus Gjöding (1717-67) var skolmästare i Ulrika Eleonora församling på Kungsholmen och är mest känd för sin ”Kongsholms-minne, eller beskrifning om Kongsholmen” från 1754.

Stockholm, Isaac Marcus’ boktr.-aktiebolag, 1892. 107 s. Blått hklbd med guldlinjerad rygg och röd titeletikett i skinn samt marmorerade snitt (K. S. Söderström, Sthlm). Ryggändar, ytterfalsar och pärmhörn med spår av nötning. Den främre pärmen med ett antal svaga vita fläckar. Försättsbladet med dedikation till operasångaren Arvid Ödman. Ludvig Josephson (1832-99) var teaterledare och dramatiker. Han arbetade i yngre år i bokhandelsbranschen i Paris och Stockholm. I Paris ägnade sig han även åt teaterstudier och kom åter hemma i Sverige att debutera som skådespelare 1858 på dåvarande Mindre teatern. Parallellt sysselsatte han sig även med översättningar och bearbetningar av dramatik för småteatrarna. 1861 debuterade han på Kungliga teatern som Jago i ”Othello”. Samma år erhöll han ordinarie anställning där och utnämndes 1864 till regissör. 1873-77 ledde han Kristiania teater i Oslo och uruppförde bland annat Ibsens ”Peer Gynt”. Åter i Sverige satte han upp Strindbergs ”Mäster Olof” i prosaversionen 1881. Han anses som en av sin tids främsta svenska regissörer. Tenoren Arvid Ödmann (1850-1914) debuterade som Tamino i ”Trollflöjten” 1873 och tillhörde Stockholmsoperan 1875-1911 med undantag för åren 1887-89 då han var verksam vid Kungliga operan i Köpenhamn. ”Nationalencyklopedin” skriver: ”Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol”. Ödmann blev utnämnd till hovsångare 1906.

Västerås, D. Torssell, 1835. 12:o. (2),VI,7-165,(1) s. Blått marmorerat pappbd från 1900-talets andra hälft med titeletikett i skinn. Fin och stor, endast lätt putsad inlaga som dock är något lagerfläckig och solkig på ett par ställen, bl.a. på s. 17. Med liten skada överst på s. 63 och diskret lagning i yttre marginalen på s. 159. Turkiska musiken var ett kortlivat musikaliskt sällskap i Uppsala under 1820- och början av 1830-talet som uppträdde i staden med mer eller mindra burleska föreställningar. Störst ryktbarhet vann de dock genom det minst musikaliska av sina förehavanden. Med jämna mellanrum tågade Turkiska musiken genom universitetsstaden nattetid och spelade på gong-gong, eldgafflar, grytlock, portnycklar och visselpipor. Två resor som sällskapet genomförde har bearbetats litterärt och utgivits. Den ena gick till Enköping för anordnande av maskeradbal och konstridning på torget. Den andra, som här föreligger, gick alltså till Stockholm, där besök på gamla Kastenhoff och ringdans kring Bellmans byst på Djurgården ingick i äventyren. Resan verkar ha varit bland det sista Turkiska musiken företog sig. Sällskapet upplöstes 1834. Carl Edvard Zedritz (1805-59) gick under namnet Sancho i sällskapet, med vilket förordet till denna reseberättelse är undertecknat. Han blev 1852 professor i romersk vältalighet och poesi vid Uppsala universitet.

Sthlm, Z. Haeggström, 1832. 8:o. XXXII,376 s. Hårt nött nära samtida hfrbd med spår av guldornering och titel på det ganska avnötta ytskinnet på ryggen och en liten reva i rygghuvudet. Glest blåstänkta snitt. Inlagan är dock i gott skick med enstaka fläckar och några vikta hörn. På titelbladet en bläcknumrering G.7. jämte en annan överstruken numrering. Du Rietz Gastronomisk spegel 100. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 215. Inleds med ”Konstordens förklaring i alphabetisk ordning” från ”afbaka” till ”öfwerfylla”. Innehåller 1967 numrerade recept fördelade på olika avdelningar. Enligt Lovisa Sjöbergs förord är arbetet en översättning av den andra tyska upplagan, gjord av ”demoiselle C. E. Falkson”.

Örebro, N. M. Lindh, 1860. 8:o. VI,148 s. Prydligt gråbrunt samtida mönsterpressat klotryggbd med guldlinjering upp- och nedtill. Grönmarmorerade pärmsidor. Den rena oskurna inlagan ouppskuren i början. Bra ex. från Ericsberg. Teijler Litteratur om Örebro län 6377. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6219. Berglunds västmanländska sockenbeskrivning skildrar bland annat Lindesbergs historia. Handlanden i Lindesberg Christian Henrik Berglund (1819-74) var riksdagsman och skrev verket utifrån egen arkivforskning.

Sthlm, J. C. Holmberg, 1797. 8:o. 15 s. Med titelvinjett i träsnitt. Titelbladets baksida med ett grav. porträtt i helfigur av ”Säbom”. Häftad i samtida marmorerat omslag. Enstaka småfläckar. Tillskrift i bläck på främre omslagets insida; ”Minne af brodren A. A. Afzelius och [oläsligt] 1832 – till K. A. Lindström”. Första upplagan av denna dikt som behandlar suputen Säboms öden och äventyr. Flera senare upplagor utkom. J. Mortensen menar i en uppsats i ”Samlaren” 1910 att ”innehållet i denna dikt vittnar om en synnerligen förtrogen kännedom om krogar och krögare i Falutrakten”.

Lund, C. G. Berling, (1750). 4:o. (6),22,(4) s. Tagen ur band. Några diskreta samtida rättelser. En smärre fuktfläck i yttermarginalen på titelbladet och med en delvis beskuren samtida tillskrift, ”Herr Herndah[l]”, i den nedre marginalen. Lidén Catalogus disputationum 97. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 49 med felaktig kollationering. Med tryckt dedikation till ”Fiskeri compagniet”. Avslutas med hyllningsdikter av Adolph J. Ehrenpohl, Gustav Blomstedt, Peter D. Göthenstierna och Lars Johan Colling. Preses adlades Lagerbring. Behandlar fisket i Nordsjön med många referenser till och citat ur relevant litteratur.

Sthlm, P. Hesselberg, 1769. 24:o. (16) s. Häftad i samtida gråpappomslag, vilket är lite nött och solkigt. Omslagsryggen med liten reva nedtill och främre övre omslagshörnet med litet nagg. Lite snävt skuren i övre marginalen på några blad. Bra ex. Sveriges första soldatinstruktion. På sista sidan återfinns en ”kort beskrifning at bewara soldatens hälsa”. Flera faksimilupplagor har utkommit.

Göteborg, J. G. Lange, 1743. 8:o. (18),220 s. Trevligt gråmarmorerat pappbd från ca 1800 med brunrosa titeletikett. Rödstänkta snitt. Något nötta ytterfalsar och pärmkanter. De två försättsbladen har klistrats ihop i inre kanten på grund av en gammal auktionsremsa. Enstaka småfläckar. Exlibris Mortimer Munck af Rosenschöld. Fint ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 572. Cappelin Hvar finns Skåne beskrifvet s. 36. Ottervik Litteratur om Blekinge 954. Jonas Floræus (1698-1741) var pastor i Karleby och Saxtorp, Lunds stift. I bihanget går han till angrepp mot P. F. Arpe och dennes slutsatser i ”Themis cimbrica, sive de cimbrorum et vicinarum gentium antiquissimis institutis commentarius” 1737. Detta är varianten med förord och register, vilka uppenbarligen bara bifogades i en del av upplagan. Warmholtz skriver om författaren att ”Som han, i anledning af sit tilnamn, fattat tycke för ordet Flores, så brukar han det ock vid hvarje afdelning af sit arbete, framvisande sina skånska ålderdomsblomster”. Mortimer Munck af Rosenchöld (1873-1942) var ämbetsman bland annat hos Vattenfallsstyrelsen, Lantförsvarsdepartementet och Ecklesiastikdepartementet. Han var landshövding i Jämtlands län 1931-38. Exlibriset visar Franciskus predikande för fåglarna med en blomsterkrans. Det är utfört av Vicken von Post.

Köpenhamn, A. Seidelin, 1814-17. 8:o. XVI,398,(2 blanka) + VI,(2 blanka),344 s. & 8 tabeller tryckta på 6 blad, varav 2 utvikbara + XIV,342 s. Häftade i två samtida något nötta pappomslag. Oskurna. Delvis lätt lagerfläckiga. Blått bläckstreck i del II på s. 294. Pappersförlust i yttre marginalen på s. 89 i del III. Bibliotheca danica II:406. Bring Itineraria svecana 400 med lite avvikande kollationering. Del III avslutas med en ”kort udsigt over epokerne i den svenske nationallitteraturs historie” på sidorna 229-342. Mindre delar av resan publicerades först i den danska tidskriften ”Athene”. Den översattes i sin helhet till tyska, svenska och holländska. Christian Molbech var bibliotekarie vid Kongl. bibliotek och från 1829 professor i litteraturhistoria vid Köpenhamns universitet. Under resan knöt han förbindelser med svenska författare, särskilt romantikerna i Uppsala och Stockholm, och mycket plats i reseskildringen ägnas åt Sveriges vittra och lärda kretsar och miljöer. Han reste genom Skåne, Småland, Västergötland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Stockholm, Östergötland och Blekinge. Molbech är nog ett unikum bland utländska resenärer i västra Sverige vid den här tiden då han inte besöker Trollhättan! En ny resa gjordes 1842.

Paris, chez F. Morin, 1790. 8:o. (4),358 s. & 2 grav. porträtt + (4),417,(3) s. & 2 grav. porträtt. Två något nötta samtida hfrbd med rikt guldornerade ryggar, röda titeletiketter, gröna nummerskyltar och gula snitt. Ryggarna blekta och med en del ytliga sprickor. Ryggskinnet till del II bortnött allra överst. En grön fläck på bakre pärmen till del I. Sporadiska lagerfläckar. I del I en fuktfläck i inre marginalen på s. 1 och några kraftiga rostfläckar i yttermarginalen på s. 145-46 samt i texten på s. 295 och 353-54. Små fuktfläckar i övre marginalen mot slutet. I del II har smutstitelbladet och titelbladet några gamla lagningar, en fuktfläck i övre marginalen fram till s. 18 och några rostfläckar i texten på s. 141-42 samt i yttermarginalen på s. 155-56. Med Karl XV:s stplr som hertig och kronprins. Sjögren Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken nr 45-46, figur 439-440. Utkom första gången 1777 under titeln ”Histoire politique des grandes querelles entre l’empereur Charles V, et François I”.

Köpenhamn, J. D. Qvist, 1844. 8:o. X,432 s. & 2 utvikbara litograferade plr. Samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och stänkta snitt. Skinnet ytligt nött vid falsarna. Bra inlaga med endast några sporadiska småfläckar. Med en handskriven dedikation till J. N. Madvig. Fint ex. ur Gustaf Bernströms bibliotek och med dennes notering ”coll. cat.” på insidan av främre pärmen. Bibliotheca danica IV:563 för första upplagan 1825. Erich Christian Werlauff (1781-1871) var överbibliotekarie vid det Kongelige bibliotek i Köpenhamn och dessutom professor i historia vid universitetet. Hans forskningsområden var främst vetenskapernas och lärda mäns, institutioners och minnesmärkenas historia. Johan Nicolai Madvig (1804-66) var dansk klassisk filolog och politiker, professor vid Köpenhamns universitet, universitetsbibliotekarie 1832-48 och kulturminister 1848-51.

Sthlm, A. Gadelius, 1816-17. 8:o. XXI,(1 blank),517 s. & 13 utvikbara tryckta tabeller, varav 4 ingår i pagineringen + XII,333,(3 blanka,1) s. & 12 utvikbara tryckta tabeller + (2),X,404 s. & 13 utvikbara grav. plr + XXI,(1 blank),647 s. + Anmälan. [=rubrik]. Sthlm, A. Gadelius, 1816. 8:o. (9) s. Fyra häftade och oskurna volymer i samtida gråpappomslag med tryckta titeletiketter. Första delen med skador i ryggpappen nedtill och tredje delen med reva nedtill i ryggen. Enstaka lager- och småfläckar. Titelbladet till tredje delen mer fläckat. I första delen är s. 505-06 loss och fäst med en gammal knappnål i intilliggande blad. Andra delens titelblad med pappersförluster nedtill. Anmälan är bunden sist i andra bandet. Nummeretikett och numrering 1075 på första bandets främre omslag. Bra nästan orörd svit. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen II:82. Anonym översättning av ”Grundsätze der rationellen Landwirthschaft”. En andra upplaga översatt av Theodor Bergelin utkom 1846. ”Anmälan” är ett reklamhäfte för prenumeration på verket. Originalet var den första bok som förvärvades till Lantbruksakademiens bibliotek och Thaers tankegångar fick stort inflytande på jordbrukets utveckling även i Sverige.

Lund, J. Lundblad, 1809. 8:o. (8),96 s. Lätt nött trevligt samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg och infärgat titelfält. Blåstänkta snitt. Enstaka lager- och småfläckar. Bra ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 2348. Arbetet förtecknar i alfabetisk ordning enkla och sammansatta läkemedel från aloë till äggskal. Lundaprofessorn Arvid Henric Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. Abildgaard. Florman medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821.

Sthlm, P. A. Norstedt & söner, (1838)-39. 8:o. 248 + 62,(1,1 blank),63-258 s. + GEIJER, E. G. Bihang till Litteratur-bladet. I-III. Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1840. 8:o. 20 + 24 + 24 s. Två samtida pappomslag fint klädda med senare ljusgrå papp med svarttryckta ryggtitlar. Ryggarna lite gulnade och den ena med en liten fuktfläck. Undre snitten med småfläckar. Inlagorna med obetydliga småfläckar. Namnteckningar J. F. [?] Carlson från 1838 respektive 1840. Trevligt ex. Ett deltitelblad till den andra årgången saknas som ofta. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 174. Tidningen utkom under åren 1838-39 med tolv nummer per år (det första numret utkom den 5 februari 1838 och började med en anmälan där Geijer bland annat yttrade: ”I själva verket har jag aldrig tillhört något parti, ej ens mitt eget, om ett sådant funnits. Men sätter någon synnerligt värde på att förebrå mig ett avfall. Välan! Jag har då avfallit från mig själv, vilket också ej skadar, där det befinnes med skäl vara för sig gånget”). 1840 trycktes tre separat paginerade bihang, vilka återfinns i detta exemplar. Tidskriften blev Geijers språkrör där hans avfall till liberalismen kungjordes och förklarades genom artiklar om till exempel ”läroverksfrågan” och ”fattigvårds-frågan”. Den innehåller även recensioner av nyutkommen litteratur.