Search Results

Sthlm, P. J. Nyström, 1745. Högsmal 12:o. (10),248,(4) s. + KOLMODIN, OLOF. Then trogna siälens gyldene rökelse-kar, hwar uti finnas allehanda andelig rökwärk, som äro the heligas böner, utgifwit [...], och med någon förbättring, i thetta beqwämliga formatet nu tredie gången uplagdt. Sthlm, P. J. Nyström, 1745. Högsmal 12:o. 165,(3) s. Samtida något nött stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, sparsamt blinddekorerad rygg och pärmar samt med spännen. Vackra klistermarmorerade snitt. Ryggen lite blekt och med ett mindre nagg upptill. Försättsblad urrivet. Inlagorna med enstaka småfläckar, större på s. 49 och 144-45 i ”Gyldene rökelse-kar”. Titelbladet till ”Andelig dufwo-röst” med nästintill osynliga spår av raderad blåstpl. Saknar ett gemensamt huvudtitelblad. Utgavs på Nyströms egen bekostnad. På sista registersidan i ”Andelig dufwo-röst” finns en kustod som hänvisar till det andra arbetet, vilka utgavs tillsammans till priset 2 daler och 16 öre kopparmynt. Sista bladet i andra arbetet med en förlagskatalog. Första upplagan av ”Andelig dufwo-röst” utkom 1734. ”Andelig dufwo-röst” bygger på översättningar och bearbetningar efter den tyska psalmförfattaren Benjamin Schmolck och ett antal av psalmerna inflöt i 1819 års psalmbok. ”Den trogna själens gyldene rökelse-kar” trycktes första gången 1728 och är bearbetad efter material från Caspar Neumann och Benjamin Schmolck. Den första upplagan med de båda arbetena tillsammans trycktes 1742 och de var sedan oskiljaktiga i över ett sekel.

Härnösand, J. Svedbom, 1845. 4:o. (12),124,(15,1 blank,7,1 blank,2) s. Häftad och oskuren i samtida gråpappersomslag. Delvis ouppskuren. Mycket fint ex. från Östanå. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 907. Marklund Övre Norrland i litteraturen 1512. Ett supplement utkom två år senare. Tidigare matriklar hade utkommit 1818 och 1830. F. M. Franzén var fortfarande biskop i stiftet som omfattade större delen av Norrland inklusive lappmarksmissionen. Jonas Svedbom var Härnösands andra boktryckare och verksam i staden från 1812.

Sthlm, Elméns och Granbergs tryckeri, 1828. 8:o. (2),93 s. Tagen ur band. Gamla infärgade och glättade snitt. En del råkanter. Enstaka lager- och småfläckar. Genomgående svagt veck i övre hörnet. Bra ex. En ny emission av författarens ”Judeväldets uppgång i upplysningens århundrade” som utkom året innan. Förebilden hette Joseph Süss Oppenheimer. Lion Feuchtwanger skrev 1925 en roman om honom. Det gjordes också två filmer, en brittisk 1934 och en tysk av Veit Harlan 1940; dessa två filmer hade naturligtvis helt olika syften och inriktning.

Sthlm, Burchardischen Druckerey/ durch J. J. Genath Fact., (1695). 12:o. Front,(4),102 s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind och blank rygg samt röd- och blåstänkta snitt. Ryggen har en del skador i de två mittersta ryggfälten och bakre ytterfalsen med liten spricka nedtill. Innerfalsarna med sprickor. Fin inlaga. Inklistrad tryckt namnlapp för bankjurist Axel Åström. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 510 (med felaktig kollationering). Åhlén & Åhlén Censur och tryckfrihet 16.132. VD17 23:675924G anger bara ett bibliotek. Boken förbjöds genom kungligt brev den 9 december 1695 då den inte undergått lagstadgad censur. Leibnitz (1653-1705) var tysk präst och flyttade på grund av läromässiga stridigheter till Stockholm 1694, där han fick tillfälle att predika i Tyska kyrkan. Boken är till största delen utdrag ur Arndts ”Sanna kristendom”, och till återstående del citat från Christian Scriver, Joachim Lütkemann m.fl. Bokens titel är hämtad från ”Ordspråksboken” 25:11: ”Den som i sinom tid talat är såsom gyllne äpplen uti silverskålom.” I bokstavsordning är den kristnes nyckelord uppställda, från ”Abendmahl” till ”Zwey beste Wort, 1. Peccavi. 2 Miserere.” Förklaringarna under nyckelorden har en tydligt pietistisk karaktär. ”Pånyttfödelse” behandlas under ”Neue Geburth” och mer utförligt, försiktigtvis under ordet ”Nativitet”. Boken ”angreps snart av L:s ärkeortodoxe ämbetsbroder Aug. Strauch, som [...] funnit anstötliga ordasätt i hans predikningar. L:s skrift utgör en liten antologi av religiösa, mestadels av en fin mystik präglade iakttagelser av det religiösa livet. Då L återkallade de ’misstänkta ordasätt och villfarande läror’ som boken innehöll frikändes han av en biskoplig granskningskommission. L var som predikant högt skattad” (citat ur Em. Linderholms ”Sven Rosen och hans insats i frihetstidens radikala pietism”. Uppsala 1911, s. 89. Skriften är senare analyserad av Bengt Wahlström i ”Kyrkohistorisk årsskrift” 1954, s. 31 ff.).

Sthlm, J. G. Eberdt, (1682). 12:o. (24) s. Tagen ur band med bevarad samtida marmorerad ryggremsa. Ett par längre understrykningar i texten. På titelbladet tillskrivet plats och datum samt två numreringar. Delvis snävt skuren i övre marginalen. Bra ex. Lidén Catalogus disputationum 63. Ventilerades i Uppsala den 9 december 1682. Om ”det sköna i sig” enligt Platons lära. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver ”Längre fram nedskrev B. ett utkast till en redogörelse för Platons lära om det sköna, men det närmare utarbetandet hindrades genom en långvarig sjukdom, och därpå fick han tjänst och gifte sig samt blev helt upptagen av ämbetsplikter i Västerås. Under 1682 års riksdag, vilken B. bevistade som notarie, inföll emellertid en magisterpromotion i Uppsala, och han tryckte då, ehuru icke utan självövervinnelse och »med tankarna upptagna av allt annat», en del av sitt ovannämnda utkast som gradualavhandling. I inledningen kommer han in på frågan om sanningskriteriet och hävdar, att enda garantien för de vetenskapliga resultatens orubblighet är deras överensstämmelse med den heliga skrift. Satsen, som inom ett decennium skulle officiellt fastslås i ett K. brev (26 okt. 1691), hörde givetvis till loci communes i de ortodoxa kretsarna, men för B: s’ eget liv skulle den få en avgörande och ödesdiger betydelse. Vid disputationen opponerade Svedberg ordinarie; B. hade tidigare på dagen gjort honom samma tjänst”. Jacob Boëthius (1647-1718) var lärare vid gymnasiet i Västerås och från 1693 kyrkoherde i Mora. Han dömdes 1698 till döden för att ha ifrågasatt det kungliga enväldet över kyrkan och myndigförklarandet av Karl XII. Dödsstraffet omvandlades till livstids fängelse på Nöteborg men Boëthius benådades 1710. ”Kring B:s’ öden under rättegången och fängelseåren uppväxte tidigt en legendbildning i anknytning till det profetiska drag, de gammaltestamentligt färgade straffdomarna och förutsägelserna skänkte hans gestalt och hans förkunnelse. [---] Framför allt blev emellertid B. en av den svenska pietismens käraste gestalter” enligt ”Svenskt biografiskt lexikon”

Sthlm, J. P. Lindh, 1795. 8:o. (8),124 s. & 1 utvikbar tabell & 1 utvikbar grav. plansch. + REUTERSKÖLD, CARL GUSTAF. Afhandling om circulations-bruk, ny-odling, samt wissa hinder för åkerbrukets utwidgande; jemte beskrifning på ladugårds-inrede och några af erfarenheten goda befunna åkerbruks-redskap. Sthlm, C. F. Marquard, 1808. 8:o. (4),43 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller & 3 utvikbara grav. plr. + (BROMS, C. G.) Någre anteckningar uti landthushållningen. Andra upplagan med flere tillökningar. Örebro, N. M. Lindh, 1829. 8:o. 102,(2) s. Gråblått hklbd från mitten av 1800-talet med sparsamt guldornerad rygg och stänkta snitt. Ryggen ngt blekt. Första arbetet har några små bläckfläckar på titelbladet, för övrigt endast enstaka obetydliga småfläckar. Trevligt samlingsband från Biby. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 121 för det första arbetet. En andra upplaga trycktes redan 1797. Hebbe 62 för det andra arbetet som delvis bygger på Reuterskölds egna erfarenheter som arrendator av Gripsholms kungsgård. Hebbe 94 för det avslutande arbetet, vars första upplaga utkom 1820. I korta notiser behandlas bland annat barnarbete, blomsterkrukor, bröd, enbärsmos, gäss, jäst, kålrötter, liktornar, rotmask, syrsor, timotej, vägglöss och ärtor enligt det avslutande registret.

Köpenhamn, B. Luno, (1852) respektive (Lund, N. M. Munch af Rosenschölds boktryckeri, 1852). 8:o. 365,(1) s. Med satiriska träsnitt på s. 64, 153, 192, 245, 343 och 366. Samtida hfrbd där ryggen ramlat bort. Med mönsterpressade svarta pärmpapper. Infärgade snitt. Bruntonad inlaga, förutom första numret s. 1-32. Andra häftet, s. 33-80, lagerfläckigt. Några övriga fläckar. Marginalerna på s. 134-35 är fullskrivna med tyvärr beskurna anteckningar av utgivaren. Det sista bladet defekt och avrivet med cirka en återstående tredjedel. Den halva av den avslutande dikten som saknas på s. 365 är avskriven på eftersättsbladet, nästan hela den redaktionella noten på den avslutande saknas. Nils Munck af Rosenschölds eget exemplar med hans namnteckning skriven vertikalt på titelbladet. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur 301. Denna volym utkom i tolv häften. ”Föregående utgör första fjerdedelen af en årgång av tidningen ’Fäderneslandet’, som fortsättes” anges i en not på sista sidan, daterad Lund i juli 1852. Endast det första numret utgavs i Köpenhamn, därefter trycktes den i Lund. Den beryktade politiska tidningen utkom av och till ända fram till 1927. Lundstedt skriver utförligt om utgivningen. Den indrogs ofta och utkom under nya namn - den sista titeln Lundstedt nämner är ”Fäderneslandet tjugondetredje” som utgavs från 1895. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver om Munck af Rosenschöld (1815-94) och tidningens första tid: ”I början av 1852 anlade M eget tryckeri i Lund och började utge veckobladet Fäderneslandet, som enligt programförklaringen dels skulle utgöra ett föreningsband mellan de skandinaviska folken, dels bekämpa ’en fördärvad ämbetsmannakorps, en penningesniken styrelse, ett murket statsskick, föråldrade inrättningar’ osv. Denna allmänna målsättning vidmakthölls också till en del genom kritiska artiklar i olika ämnen. Men tidningen blev också i allt högre grad ett organ för hätska och kränkande angrepp från M mot de universitetslärare som väckt hans misshag, i synnerhet juristerna J Lundell och F Schrevelius men också t ex C A Hagberg (bd 17) och A N Sundberg. Dessa attacker, liksom en del insinuanta artiklar om kungahusets familjeförhållanden, kom givetvis mycken förargelse åstad. Än mer fatalt för M blev det dock att han också började anklaga studenter för gatuslagsmål och överfall på gesäller, vilket fick nationsföreningarna att begära hans uteslutande ur studentkåren. Saken behandlades skyndsamt i konsistoriet, som förhörde en mycket sturskt uppträdande M och beslöt förvisa honom från universitetet för alltid för spridande av ’samhällsvådliga läror, äreröriga rykten och obevista beskyllningar och smädelser emot hederliga och oskyldiga personer’ (större konsistoriets protokoll 22 dec 1852). Enigheten var dock inte fullständig bland professorerna: några talade för en tidsbegränsad relegering medan andra, bl a Hagberg, vägrade ge pardon. Relegeringen blev livligt omdiskuterad i pressen och på de flesta håll klandrad, inte därför att man ville försvara M:s skrivsätt utan därför att man såg det hela som en tryckfrihetsfråga, som konsistoriet inte hade rätt att befatta sig med. Denna mening företräddes inte bara av liberala organ utan även av ett ledande konservativt språkrör som Svenska tidningen. Konsistoriet å sin sida försvarade sig med att man enbart utövat sin disciplinära rätt att förvisa en student som ådagalagt ’moralisk förnedring’. Några tidningar, bl a Snäll-Posten i Malmö, gladdes också åt avstängningen som en kännbar motgång för ’skandalpressen’. Att den ändå ur juridisk synpunkt var diskutabel är uppenbart och framgår inte minst av att JO, S L Theorell, på M:s anmälan lät anställa åtal inför hovrätten mot konsistoriet under skarp kritik av dess åtgärder. Åtalet fick emellertid inga påföljder, och relegeringen fastställdes så småningom i högsta instans”.

Uppsala, Leffler & Sebell, 1840-42. 8:o. (6),417 + (6),LXIV,(2),246 s. Trevligt samtida svart hfrbd med blindpressad och guldornerad rygg, guldpräglad titeltext och grönsprängda snitt. Fin inlaga som bara är ngt lagerfläckig mot slutet. I del II är s. 135-38 delvis lösa. Utgiven av Erik August Schröder vars redigering på tidstypisk manér var något självsvådlig. Atterbom, som var gammal vän till Törneros, har författat dennes biografi i andra delen. Oklart är hur Atterbom tolkade följande aforism av Törneros: ”Homeri odödlighet sträcker sig ej längre än Atterboms, blott till – närvarande dag.”

Prague, J. G. Calve’sche Buchhandlung, 1826. 8vo. Folding lithographed frontispiece,(10),206,(2) pp. Modern marbled boards, green morocco label on spine lettered in gilt. Some light browning and foxing throughout, small worm trail affecting outer margins of pp. 71-85 but not touching text. From the library of Gunnar Brusewitz. Schwerdt Hunting, hawking, shooting II:151. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 428. Lindner Bibliographie der deutschen und der niederländischen Jagdliteratur 11.1835.01. Uncommon first edition of this treatise on hunting and field sports in Germany, by Anton Schönberger, in which he provides advice for the ”perfect practical hunter”, on how to hunt safely in open fields and forests. The folding plate shows a plan for a park for pheasant hunting.

Bremen, Verlag von W. Kaiser, 1838. 8:o. XII,252 + VI,184,(1) s. Lätt nött samtida hfrbd med breda upphöjda bind, guldornerad och blindpressad ryggdekor, infärgade titelfält samt Gustaf Trolle-Bondes monogram i guld. Ryggen med små skrapmärken och litet nagg överst på ryggen. Grönstänkta snitt. Med Säfstaholms exlibris. Bring Itineraria svecana 582 nämner inte det avslutande opaginerade bladet i del II med tryckuppgifter. Detta anger som tryckare E. Schumann i Schneeberg. Författaren reste bl.a. på Göta kanal och beskriver Stockholm ingående.

Helsingfors, J. C. Frenckell & son, 1855. 8:o. (2),42 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad, oskuren och ouppskuren. Fint ex. Marklin Catalogus disputationum 3. En ny omarbetad upplaga utkom 1863. Adolf Erik Nordenskiölds debutverk. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver: ”Efter avlagd fil kand-examen följde han fadern på en mineralogisk resa till Ural, varefter han fortsatte sina studier och disputerade på avhandlingen ’Om grafitens och chondroditens kristallformer’. Hans viktigaste arbete från denna tid är det stora översiktsverket ”Beskrifning öfver de i Finland funna mineralier från samma år”.

Portland, 1958- 61. LXXXIV,458,(2),459-517,(1 blank,1) s. & plr + front,CCXLIV,(1) + IX,(1 blank),655,(1 blank,1) s. & plr. Tre gröna oklbd med övre guldsnitt. Något nötta ryggar. Bra ex. Första upplagan. Tryckt i 750 exemplar av The Anthoensen Press i Portland på handgjort papper. Del I förtecknar tryck från 1477-1700 och inleds med ett förord av Rachel McMasters Miller Hunt och ett antal introducerande texter: ”Botany from 840 to 1700 A.D.” av Harold William Rickett, ”Medical aspects of early botanical books” av John Farquhar Fulton, ”The dawn-time of modern husbandry” av ”Paul Bigelow Sears, ”The illustrations of early botanical books” av Wilfrid Blunt och ”Printing in the 15th and 16th centuries as represented in the Hunt collection, with a note on th 17th century” av Margaret Bingham Stillwell. Del II som består av två volymer förtecknar tryck från 1701-1800 och inleds med ett förord av Rachel McMasters Miller Hunt och ett antal introducerande texter: ”Eighteenth-century botanical prints in color” av Gordon Dunthorne, ”Gardening books of the eighteenth century” av John Scott Lennox Gilmour, ”Botanical gardens and botanical literature in the eighteenth century” av William Thomas Stearne och ”A bibliographical method for the description of botanical books” av Allan Stevenson. Mycket vacker och välgjord katalog över den samling som idag tillhör Hunt Institute for Botanical Documentation i Pittsburgh.

Sthlm, Nyström & Stolpe, (1759-65?). 4:o. 24 s. Bra hfrbd från början av 1900-talet med röd titeletikett. Inlagan något fläckig, fuktfläckig och bruntonad. Exlibris Bertil Börjesson med schackspelsmotiv. Upplaga D i Mjöbergs genomgång av de olika upplagorna av ”Sagan om hästen”. Han identifierade sammanlagt åtta olika, den första tryckt i december 1740.

Leiden, ex officina Elzeviriana, 1633. 16:o. Grav. titelblad,(4),306 s. Samtida lätt solkigt och nött pergamentbd med gammal handskriven ryggtitel ”Suecia”. Röda snitt. Spricka i främre innerfalsen men häftningen håller ihop. På frampärmens insida litet inklistrat handskriftsfragment, möjligen en del av en gammal auktionsremsa. Med Gösta Engströms namnteckning från 1957. Bra ex. Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 900 respektive 121 för Andreas Bureus ”Regni sueciæ geographica & politico descriptio” som inleder volymen. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6694. Willems Études sur la bibliographie Elzevirienne 394. Kungaporträttet på titelbladet föreställer i denna andra elzevirupplaga Gustav II Adolf som dock saknar krona, riksäpple och spira. Första upplagan utkom 1631 och arbetet utkom även på tyska både 1632 och 1639. Innehåller förutom Bureus arbete flera texter om Sverige av icke namngivna författare. Med tryckt dedikation till Sten Bielke och Carl Horn. Utgivaren Henrik Soterus studerade i Wittenberg och Leiden och blev kyrkoherde och sedan prost i Lundby. Andreas Bureus, kusin till Johannes Bureus, fick 1603 i uppdrag att sammanställa en ny karta över de nordiska länderna. Denna karta utkom 1626 och förlänade Bureus, om än långt i efterhand, tillmälet ”Den svenska kartografins fader”. Tillsammans med kartan publicerades en text på latin om Nordens politiska geografi och historia som sannolikt skrevs av Bureus själv. Den utgavs separat i Wittenberg 1631 med titeln ”Orbis arctoi imprimisque regni Sveciae nova & accurata descriptio” men innehöll då ett flertal tryckfel i förhållande till originalet. Det är denna text, men med felen korrigerade av Soterus, som återfinns här.

Sthlm, Kumblinska tryckeriet, 1797. 8:o. 170 s. Något nött men fint samtida hfrbd med rikt guldornerad rygg och mörkröd titeletikett i marokäng. Ofärgade snitt. Ryggen med några obetydliga nagg överst. Små bläckfläckar nedtill på yttre snittet. Enstaka fläckar. Blyertsnamnteckning ”Bekå” [?] daterad augusti 1946. Trevligt ex. Sternes berömda ”A sentimental journey through France and Italy” utkom i svensk översättning 1790-91 under titeln ”Yoricks känslosamma resa igenom Frankrike och Italien”. Då verket på grund av författarens död aldrig färdigställdes tog flera andra upp pennan och gjorde fortsättningar och efterapningar. Här har den anonyma författaren delvis vänt på titeln i hopp om att kunna rida på Sternes framgångar. Det rör sig om en översättning av ”A sentimental journey intended as a sequel mr. Sterne’s through Italy, Switzerland and France” skriven av pseudonymen ”Mr. Shandy” och utgiven 1793. Möjligen har den tyska översättningen från 1794 använts, ”Empfindsame reisen durch Italien, die Schweiz und Frankreich. Ein Nachtrag zu den Yorikschen aus und nach dem Englischen” av Johann Friedrich Schink. Förordet är överhoppat i den svenska översättningen och referenserna till Stearnes verk är bortrensade i titeln.

Lund, J. Lundblad, 1803. 8:o. 112 s. Tryckarmärke i träsnitt på titelbladet. Nyare grönmarmorerat pappbd utan titel. Gamla blåstänkta snitt. För- och eftersättsblad av äldre papper. Ett fåtal småfläckar. Pappersfel i övre hörnet på s. 11. Fint ex. Carl Fredrik Berling (1785-1847) var bland annat verksam som boktryckare och utgivare av ”Lunds veckoblad” och ”Malmö tidning”.

Norrköping, A. F. Raam, 1798. 8:o. (14),336,(1,1 blank),337-700,(4),701-716 s. & 5 utvikbara grav. plr & 2 utvikbara grav. kartor. Häftad, oskuren och delvis ouppskuren i samtida något nött gråpappomslag. Båda falsarna lite spruckna både upp- och nedtill. Ställvis lagerfläckig, främst i marginalerna med fler och starkare lagerfläckar på s. 465-509. Marginalreva på s. 513-14. Pappersbrist i yttermarginalen på s. 579-80. Plansch VI på tjockt papper. de sista planscherna med en missfärgning i inre marginalen. De sju bladen med prenumerantförteckning i slutet saknas. Ovanlig i detta häftade skick. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6276. Ranius Böcker om Östergötland 513. Rahmström Bidrag till en bibliografi om vallonerna 507. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1649. Vyn över Norrköping är graverad av J. P. Cumelin och är en försiktig bearbetning av planschbladet ur Dahlbergs ”Suecia antiqua”. Bland övriga planscher märks en vy över staden från norr och avbildningar av stadskyrkan och spinnhuset. Hans Olof Sundelius (1764-1821) var vice pastor i Adelöf i Linköpings stift. I förordet skriver han att han uppmuntrats i sitt arbete av J. H. Lidén, denna ”Norrköpings Mecænas”.

Sthlm, J. G. Lange, 1776. 8:o. (20),112,(36) s. & 2 utvikbara grav. kartor. Samtida något nött hfrbd med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och beige titeletikett. Stänkta snitt. Ryggen med lite nagg överst. Pärmhörnen lite stötta. Inlagan med ett fåtal småfläckar. Några lätta veck i övre hörnet. Den första kartan har en åtta cm reva vid infästningen. Bra ex. med Seton of Ekolsunds grav. exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 231 för första upplagan som utkom 1743. Andra och tredje upplagan utkom 1757 respektive 1768, detta är den fjärde och sista. Den innehåller en rekommendationsskrivelse av Jacob Faggot daterad 1742 samt förord av författaren respektive Lars Salvius, det senare skrivet till den av Pehr Essén och Nils Marelius uppdaterade upplagan från 1768. Kartorna avbildar vägarna i södra delen av Sverige upp till och med Uppland respektive kustvägarna upp till Torneå liksom längs finska kusten och södra Finland. Georg Biurman (1700-55) var gravör och ingenjör vid Lantmäterikontoret.

Sthlm, C. Stolpe, 1768. 8:o. (2),207 + (2),211-392,(8) s. Ngt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, brun titeletikett och stänkta snitt. Pärmsidorna ställvis nötta. En oidentifierad namnteckning och några bläcknumreringar på insidan av främre pärmen. Fuktfläckar i övre marginalen på s. 23-26, i nedre hörnet på s. 345-46 och i yttermarginalen från s. 367 till slutet, där den sista sidan delvis är bruntonad. Ett mindre nagg i övre marginalen på s. 299. Med Magnus Wåhlins namnteckning. Darnton Corpus 429 för det franska originalet som trycktes i Liège 1766. Översatt av Daniel Axel Tilas. De avslutande åtta sidorna är rättelser och en bokhandelskatalog från Holmbergs boklåda. Madame de Pompadour (1721-64) var Ludvig XV:s officiella älskarinna och deras relation var en bidragande orsak till den franska monarkins impopularitet. Flera texter som denna spreds i samtiden, vilka utgavs vara självbiografier författade av någon av kungens mätresser.

Sthlm, O. Grahn, 1814-17. 8:o. (8),348 + (8),278,(2 blanka) s. Samtida ngt nött hfrbd med vackert och rikt guldornerad rygg samt titeletikett i glättad papp. Gula snitt. Ryggen ngt torr och småfläckig samt delvis med ytlig sprickbildning. Aningen nära skuren i yttermarginalen. Första delen delvis lager- och brunfläckig, andra delen med enstaka småfläckar. Pappersförlust i nederkant på s. 135 och ett litet hål i marginalen på s. 221 i del I. I del II är hörnet bortrivet på s. 259 med liten textförlust. Med A. M. Rönquists namnteckning, Fredric Rönquists stpl (Åkers krutbruk), Sten och Britta Westerbergs blindpressade exlibris i försättsbladet och Nils Nordqvists exlibris. Från Beatelund. Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 209-10 för ”Rhadamist och Zenobi” i del II. Med en subskribentlista i del I. Innehåller bl.a. ”Lofqväde öfver handelen”, ”Ode öfver religions-friheten”, ”Ode öfver slaget vid Svensksund”, ”Slaget vid Lützen”, ”Metriska öfversättningar från forntidens skalder”, ”Minne af Jonas Alströmer”, ”Svar på frågan: Om ålderdomen är, efter naturens inrättning, ett tillstånd af förlorad sällhet, eller blott ett tillstånd af ombytta föremål derföre?”, ”Afhandlingar om metriska poesien”, ”Rhadamist och Zenobi. Tragedi uti fem acter. Öfversatt från Crebillon”, ”Lofqväde öfver canariefågeln”, ”Till vänskapen lägrad vid Kellgrens urn”, ”Tal om språkets æsthetiska värde” och ”Om krigs-sånger. Vid tillfälle af rikets ställning år 1808” samt en mängd översättningar och imitationer, delvis i fabelform. Gustaf Regnér (1748-1819) föddes i Östergötland och var ämbetsman, översättare, kritiker och tidskriftsutgivare. Från mitten av 1770-talet var han närmast ett redaktionellt biträde åt Gjörwell och bl.a. delaktig i arbetet bakom ”Större sammandrag af alla wettenskaper”. Regnér var även medlem i det av Gjörwell grundade Uppfostringssällskapet. Han var vän med Johan Henrik Kellgren och var en av redaktörerna till dennes efterlämnade ”Samlade skrifter” 1796. Familjen Rönquist ägde Åkers krutbruk i Södermanland 1828-89.

Strängnäs, C. E. Ekmarck, 1836. 8:o. IV,153,(1) s. Elegant men lätt nött och aningen blekt lackat hfrbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg och svart titeletikett (Hedberg). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Det blå tryckta omslaget medbundet. Spridda svaga lagerfläckar. Tryckt på blåtonat papper. Med Johan Schröderheims namnteckning på främre omslag, Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris och Gunnar Brusewitz exlibris. Med ett förord av utgivaren C. E. Ekmarck. Leonard Henrik Roos af Hjelmsäter (1787-1827) var konstnär och utbildade sig vid Konstakademien och i Dresden. Efter studieresor i Europa åkte han 1823 till Sydamerika för att där pröva lyckan som guldgrävare. Han avled i Colombia 1827, enligt uppgift slukad av en boaorm. Boken behandlar i huvudsak konstlivet på de platser han besökte. Gunnar Brusewitz har ägnat honom ett kapitel i ”Den nöjsamma nyttigheten” där han beklagar den hårda redigering som Ekmarck gjort av Roos af Hjelmsäters resedagbok.

Lund, J. Lundblad, 1798. 8:o. 146,(4) s. Trevligt samtida lätt nött hfrbd med guldornerad rygg och titeletikett av glättad papp. Rödstänkta snitt. Titeletiketten med ett par minimala vita fläckar. Något stötta pärmhörn. Försättsbladets baksida något missfärgad. Med samtida tillskrift på insidan av främre pärmen: ”Af profess: högv: herr. doct: Joh. Lundblad gifven åt St: Peders klosters och Nöbbelöfs kyrckor”. Fint ex. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1741. Bibliotheca danica II:301 och Bibliotheca Walleriana 10506 för det danska originalet som utgavs 1770. Den första svenska upplagan utkom 1785. Lundaprofessorn Arvid Henrik Florman (1761-1840) hade i sin ungdom studerat för den kända danska veterinären P. C. Abildgaard (1740-1801). Flormans föreläsningar inom veterinärmedicinen rörde företrädesvis hippiatriken och han medverkade till att Veterinärinrättningen i Stockholm grundades 1821. St. Peders kloster och Nöbbelöv ligger utanför Lund och förläggaren och boktryckaren Johan Lundblad (1753-1820) utnämndes till kyrkoherde där 1793. Bokbandet är med all säkerhet förfärdigat i Lund.

Sthlm, P. Hesselberg, 1763. 4:o. 48 s. Tagen ur band. Enstaka lagerfläckar. Skriften har tidigare tillskrivits brodern Ephraim Otto Runeberg. Edvard Fredric Runeberg (1721-1802) var verksam inom bland annat lantmäteriet och Tabellverket. Han var en flitig skriftställare inom ekonomiska ämnen.

Lund, Akademiska boktryckeriet, 1836 respektive Berlingska boktryckeriet, 1837. Stor 4:o. (2),8 + (2),9-16 + (2),17-23,(1 blank) + (2),25-31 s. & 1 utvikbar litograferad plansch. Häftad i samtida marmorerat pappomslag. Omslaget med nagg i ryggen och bortriven liten bit av bakre omslaget överst närmast ryggen. Titelbladen något lagerfläckiga och med några små bläckstråk på det första. Textbladen med enstaka lager- och småfläckar. Reva överst i s. 5-6. Sista bladen loss i häftningen. Tillskrift eller namnteckning, ”Hammarström”, på titelbladet till tredje delen. Sista bladet med skador i ryggen. Den vackra planschen hårt lagerfläckig och med en reva vid infästningen. Marklin Catalogus disputationum 25-28. Allt som utkom. Kom också i en upplaga med särskilt titelblad 1837. Här återfinns alla fyra deltitelbladen, vilka inte har några delnumreringar, möjligen för att varje respondent skulle kunna få en särupplaga av hela serien med bara deras titelblad vidhäftat. Den litograferade planschen förekommer i sällsynta fall handkolorerad. Den är ritad, litograferad och tryckt av Magnus Körner i Lund. Anders Gustaf Dahlbom (1806-59) var bland annat docent i naturalhistoria, och enligt Björn Dal ”framförallt entomolog, en skarpsinnig och kritisk systematiker och något av en svensk pionjär inom den tillämpade entomologin. Han publicerade sina arbeten både i dissertationsform och som fristående verk, många är bibliografiskt komplicerade på grund av en faiblesse för vikta tabeller och särtryck”.