Search Results

Sthlm, Gjöthström & Magnusson respektive P. A. Norstedt et söner, 1831-33. Folio. Litograferat titelblad,(26) s. & 24 litograferade plr. Nött samtida svart hfrbd med guldornerad rygg. Hårt nötta men hela falsar. Stötta pärmhörn. Enstaka lagerfläckar, bl.a. på titelbladets baksida och i planschernas marginaler. De sista planscherna något fläckade i övre marginalen. Planscherna med skyddande pergamynpapper. Bra ex. tryckt på fint tjockt papper. Med prenumerantförteckningen som ibland saknas. Utkom i sex häften 1831-33. Texten skrevs av Ture Vensjoe. De vackra planscherna tryckta hos Gjöthström & Magnusson. Graffman ritade förlagorna och Billmark litograferade. Carl Samuel Graffman (1801-62) ville se det landskap som Walter Scott beskrivit i sina romaner och mötte Billmark under resan. Graffman erhöll senare Konstakademiens agrévärdighet. Hans konstnärsbana avbröts dock 1837 då han drabbades av sinnessjukdom och spärrades in på Danviken.

Mariestad, 1867-(74). (8),623 + (2),798 s. Två marmorerade hfrbd med guldornerade ryggar, marmorerade pärmpapper och tätt stänkta snitt (J. Bourchardt, Stockholm). Ryggarna lätt belta. Anteckningar med blyerts på de främre pärminsidorna och på första delens försättsblad. Frampärmarns insidor med Gustaf Adolf Sparres accessionsnumrering. Ryggarna med Carl Trolle-Bondes guldpräglade monogram, dennes exlibris och Trolleholms biblioteks stämplar. Bra ex. Ågren Svensk biografisk uppslagslitteratur 1025. En fortsättning utgavs 1928-30 av L. A. Cederbom och C. O. Friberg.

Uppsala, C. A. Leffler, 1852-53. 8:o. (2),221,(3) + (4),212 s. Två mörkbruna lackade hfrbd med rikt guldornerade ryggar (Hedberg, 1945). Övre guldsnitt, i övrigt endast lätt putsade snitt. De tryckta gröna lätt solkiga omslagen medbundna, det första uppfodrat och med lagningar. Blekta ryggar och första volymens rygg tyvärr hårt blekt. Enstaka fläckar av olika slag, t.ex. i marginalen på s. 154-57 och 192-93 i första delen. Flera ouppskurna bladpar mot slutet av andra delen. Med C. R. Qvarnströms respektive Anders Ollfors exlibris. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 98. En andra upplaga av del I trycktes i Helsingfors 1853 och en tredje i Uppsala samma år. Med ett företal av P. D. A. Atterbom. Innehåller bland annat. dikterna ”Alkoranens bud”, ”Zigenarflickan”, den av fotografin inspirerade ”Hjertats daguerreotyp”, ”Bakningsvisa” (”Baka, baka/ liten kaka”) och skaldestycket ”Ragnar Lodbrok” med vilket Knös vann Svenska akademiens stora pris 1851. På sidorna 201-12 i del II avtrycks översättningar av de samtida amerikanska poeterna William Cullen Bryant (1794-1878), Ralph Waldo Emerson (1803-82) och Henry Wadsworth Longfellow (1807-82). Thekla Knös (1815-80) växte upp i Uppsala där hennes mor Alida höll litterär salong. Såväl Alida som Thekla tillhörde de mer kända personerna i stadens sällskapsliv och författare som Geijer, Atterbom med flera hörde till umgängeskretsen. ”Svenskt biografiskt lexikon” menar att skaldestycket ”Ragnar Lodbrok” saknar ”all originalitet” men tillägger ”I de smärre dikter som utgavs 52-53 med företal av Atterbom, kommer K:s talang bättre till sin rätt. Några är barnvisor, som blev mycket omtyckta, andra hämtar motiv från naturen o vardagslivets förhållanden. Det är ’täcka’ poem i efterromantikens idealistiska o idylliska stil”. Atterbom skriver i sitt förord att Geijer några få veckor före sin död hade givit honom i uppdrag att dels färdigställa en minnesstod över Thorild, dels möjliggöra utgivningen av Thekla Knös dikter: ”Loford öfver deras författarinna, uttalade med hela värman af en faderlig vän, voro de sista utlåtelser jag från hans läppar hörde”.

Sthlm, Hörbergska boktryckeriet. 1847. 8:o. (8),349,(3 blanka) s. Hårt nött samtida hfrbd med sparsamt svartlinjerad rygg och titel tryckt i svart. Tätt grönstänkta snitt. En stor bit av frampärmens papper bortriven. I stort sett bra inlaga men några fläckar finns, bl.a. efter tidigare inlagda torkade blommor på s. 32 och 152 samt på s. 321 med rester av blomblad. Registersidorna i slutet något solkiga i nedre hörnet efter flitig bläddring. Veck i övre hörnet på försätts- och smutstitelbladen. Samtida prydlig namnteckning Lina Löfdahl. Du Rietz Gastronomisk spegel 129. Blomqvist Mat och dryck i Sverige s. 210. Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen s. 35. Andra upplagan utkom 1849 och därefter följde talrika upplagor. Gustava Björklund (1794-1862), född i Finland, var restaurangägare och kokboksförfattare. Hon flyttade som barn till Sverige med sin familj. Efter en tid som hushållerska i olika privata hem och arbete i sin systers och svågers krogrörelse i först Mariefred, sedan Södertälje, anställdes hon 1833 vid serveringen på herrklubben Lilla sällskapet vid Munkbron i Stockholm. När sällskapets upplöstes i början av 1840-talet övertog hon lokalerna och startade egen restaurangrörelse, vilken snart blev mycket uppskattad inom Stockholmssocieteten. En av den svenska gastronomiska litteraturens klassiker.

Örebro, N. M. Lindh, 1807-(11). 8:o. (8),498,1-55 s. & 2 utvikbara tryckta tabeller. Samtida hfrbd med guldlinjerad rygg och lejongul titeletikett. Blekta gula snitt. Titeletiketten något matt i glansen. Enstaka fläckar. Lätt solk i övre marginalen på de sista registersidorna. Samtida prisanteckning 2 rdr bco på bakpärmens insida. Bra ex. Detta är den senare emissionen av upplagan från 1807 som är utvidgad med en femte avdelning och ett omfattande ortsregister i slutet. Den tidigare emissionen omfattade endast 368 sidor. I här föreliggande omfattning avstannade det ambitiösa projektet. Inleds med ”utdrag af författningar som angå gästgifvaregårdar, gästgifvare, skjuts och resande”. Med mängder av avståndstabeller och sakuppgifter i texten. De utvikbara tabellerna vid sidorna 248 och 375 är ”Taxa för öfverfarten från Calmar och Refsudden, till färje-platserna på Öland” respektive ”Taxa för öfverfarten ifrån Grisslehamn öfver Ålands haf till Eckerö”.

Sthlm, L. Salvius, 1761. 8:o. 144 s. Häftad och oskuren i enkelt gammalt pappomslag klätt med något senare blått papper. Genomgående ganska solkig med spridda lagerfläckar, fuktränder, marginalnaggar och smärre revor. Titelbladet solkigt och med fuktfläckar samt lagad innermarginal. Nästan helt sprucken i ryggen efter titelbladet. Bläckfläck upptill på s. 59-60. Med C. E. Chierlins samtida namnteckning nedtill på titelbladet. Äldre anteckning på omslagets insida. Bra ex. för att vara en tidig översättningsroman. Det franska originalet, ”Lettres de milady Juliette Catesby, a milady Henriette Campley, son amie”, utkom 1758-59. Till en början hölls Riccobonis namn hemligt, men då boken vann sådan popularititet i Paris blev hennes identitet snart känd. Även i Sverige blev boken mycket uppmärksammad. Gjörwell skrev i ”Svenska magazinet” (mars, 1766) att den som vill ”blifva på det ömaste rörd, lärer finna et fulkomligt nöje af Juliette Catesbys bref”. Böök sammanfattar i ”Romanens och prosaberättelsens historia i Sverige: ”Denna brefroman är verkligen en för sjuttonhundratalsromanen representativt verk och tillhör dem, som på moderna läsare göra ett långt starkare intryck än Richardsons. Skildringen är aristokratiskt inriktad på det psykologiska skeendet. Karaktärsteckningen har en utomordentlig finhet och grace, och trots den veka sentimentaliteten finnes äfven ansats till en lätt humor (t.ex. i skildringen af sir Henry, lady Catesbys misslyckade friare). Uppfattningen af kärleken är alldeles okonventionell och ter sig för nutiden som moralisk i en långt djupare mening än Richardsons ogenerösa och beräknande dygdesamhet. Till den framgång som ’Juliette Catesbys bref’ vann i Sverige bidrog säkerligen i hög grad den ypperliga öfversättningen, den ojämförligt bästa och smidigaste, som kommit någon roman till del under hela 1700-talet”.

Sthlm, finnes hos G. Kiesewetter, (1750-51?). 8:o. 77,(1 blank,2) s. Med träsnittsillustration på s. 10. Ljusbrunt lackat hfrbd med rödbrun titeletikett och rödstänkta snitt (Hedberg). Bandet lite nött och blekt. Försättsbladet med en blyertsanteckning. Bra och stor inlaga. Med Dan Korns namnteckning från 1992. Bring Itineraria svecana 159 har inte uppmärksammat den tvåsidiga bokförteckning från Kiesewetter som är sammantryckt med verket på slutet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 268. Bring Trollhättan i litteraturen 163. Sallander Litteratur om Västergötland 226: ”mycket sällsynt”. Träsnitten avbildar inskrifterna på Fellingsbros kyrkklockor. Tryckåret är omtvistat men sannolikt 1750 eller 1751. Utgiven av Carl Hårleman och med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad. Pehr Elvius (1710-49), astronom och sekreterare i Vetenskapsakademien, reste sommaren 1748 genom Öster- och Västergötland i syfte att undersöka möjligheterna till en kanal mellan Östersjön och Kattegatt.

Sthlm, L. Salvius, 1747. 8:o. (20),412,(14) s. Hårt nött samtida hfrbd med upphöjda bind, svartlinjerad rygg och brun titeletikett. Stänkta snitt. Nötta pärmkanter och hörn samt en skinnskada i rygghuvudet. Titelbladet och de sista fyra registerbladen med lagade nedre hörn. Spridda fläckar av olika slag och några bläckfläckar på yttre snittet. En del för- och understrykningar med bläck. En bortpetad vaxljusfläck på s. 33 har lämnat ett litet blindspår i yttermarginalen på s. 20-60. Namnteckningar Jedeur daterad Uppsala 1804 och Bernhard Rosenblad daterad 1819 samt Alfred Steijers nyare exlibris. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 29. Med tryckt dedikation till den ettåriga kronprins Gustav (III). Anders Berchs främsta arbete i vilket han ger uttryck för sina merkantilistiska teorier. Det kom att användas som lärobok vid universiteten ända in på 1800-talet. En tysk översättning utkom 1763. Berch, som var frihetstidens ledande merkantilist, fick Sveriges första ekonomiska professur 1741. I hans instruktion stadgades bland annat att både undervisningen och disputationerna skulle hållas på svenska. Thomas Jedeur (1739-1815) var domprost i Västerås. Hans bibliotek såldes på auktion i Uppsala 1819. Bernhard Emanuel Rosenblad (1796-1855) kallas i ”Svenskt biografiskt lexikon” för ”ivrig bibliofil och bokauktionshabitué”. 1844 började han under hand sälja av sin fina bok- och handskriftssamling, där Kungliga biblioteket och engelska legationssekreteraren G. J. R. Gordon kom att tillhöra de större köparna. Rosenblad utnämndes 1837 till kommerseråd och var aktiv riksdagsman, inte minst i finanspolitiska och ekonomiska frågor. Han skrev bland annat ”Försök till en afhandling om uppkomsten och egenskaperna af det allmänna bytesmedlet, mynt eller penningar” 1823 och ”Tankar i afseende på ordnandet af rikets mynt-, bank-, skuld- och kredit-väsende” 1829. ”Svenskt biografiskt lexikon poängterar hans ”förtrogenhet med den klassiska nationalekonomins författare”.

Lund, literis Berlingianis, 1832. 8:o. (4),124 s. Hfrbd från 1900-talets första hälft med upphöjda bind och guldtryckt titel. Medbundet samtida gråpappersomslag. Oskuren inlaga. Enstaka småfläckar, något mer på sista bladet. Bra ex. Lundberg Sveriges ichthyologiska literatur s. 4. De första 80 s. även utgivna som en akademisk avhandling samma år. Upptar 165 arter. Författaren kallas av Björn Dal i ”Sveriges zoologiska litteratur” för ”giganten bland svenska vertebratzoologer under 1800-talet”. ”Prodromus” lade grunden till en kritisk översikt av den svenska fiskfaunan.

Uppsala, J. F. Edman, 1798. 8:o. (12),100 s. Häftad i samtida gråpappersomslag förstärkt med en nära samtida blå glättad ryggremsa. Rester av en handskriven titel på ryggen. En fuktfläck upptill på främre omslaget har spridit sig in i inlagan fram till s. 8. Några enstaka understrykningar och marginalnoteringar i blyerts och bläck. Med ett par gamla namnteckningar, Peter Jacob Hjelm och C. E. Meijer, den senare daterad julen 1832. Schreber Svenska jaktens litteratur 377. Allt som utkom. Enligt Björn Dal var Thunberg (1743-1828) inte ”särskilt kritisk i detta arbete, utan återger en hel del från Olaus Magnus och andra äldre författare”. Bengt-Olof Landin påpekar att boken var ämnad för allmänheten och att ”texten är vederhäftig nog för sin tid, den är väl anpassad till en olärd läsare, dock ingalunda inställsamt vardaglig”. Gunnar Brusewitz har kallat arbetet ”ett ambitiöst ehuru något stelbent försök”, men tillägger att den inte desto mindre ”kan sägas vara vår första zoologiska handbok i modern mening”. Peter Jacob Hjelm (1746-1813) var en av Torbern Bergmans lärjungar. Han var medlem i Bergskollegium och blev 1792 myntguardien och föreståndare för dess kemiska laboratorium.

Sthlm, Wennberg och Nordström, 1771. 4:o. (4),3-424,(2) s. Häftad i nött samtida klistermarmorerat pappomslag. Blåstänkta snitt. Ryggen nött och renoverad. Delvis lagerfläckig och solkig. Några starkare fläckar, t.ex. i nr 1 och 2. Stor fuktrand nedtill på frampärmen och de första sidorna. Delvis lös i häftningen och några bladpar är loss eller nästan loss. Överstruken namnteckning på frampärmens insida och namnteckning E. Trana på titelbladet. Lundstedt Sveriges periodiska litteratur I:111 nämner inte denna andra upplaga, men enligt ”Svenskt biografiskt lexikon” är bara titelbladet nytryckt. Tidskriften utkom i 52 nummer varav ett utkom 1767 och resten 1768. Innehållet är till största delen politiskt och nationalekonomiskt. Kryger (1707-77) var anställd vid Manufakturkontoret och ledamot av Vetenskapsakademien. Han är en av de flitigaste deltagarna i den ekonomiska debatten i Sverige under frihetstiden, både med flera egna tidskrifter och en mängd broschyrer.

Sthlm, A. J. Nordström, 1806. 12:o. 29,(3 blanka) s. Tagen ur band och insatt i ny gråpappersryggremsa. Inlagan med lite veck. Titelbladet med en obetydlig fläck. En nyöversättning utkom 1832. ”Hästens gång är antingen naturlig eller konstig, och den som har stigit til häst är likaledes, antingen en naturlig, eller konstig ryttare.” Författaren var enligt titelbladet ”kongl. storbrittannisk stallmästare, ledamot af Norrska vetenskaps-societeten, Fysiografiska sällskapet i Lund, m.m.”

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1782. 8:o. (8),205,(1) s. Titelsidans text satt inom trevligt tryckt ramverk. Prydligt hfrbd från början av 1800-talet med rikt guldpräglad och blindpressad ryggdekor. Grönstänkta snitt. Pärmhörnen något stukade. Lätt lagerfläckig och med sporadiska fuktfläckar, framförallt i nedre yttre hörnet, t.ex. på s. 93-96. Med Simon Abersténs exlibris. Allt som utkom av detta ambitiöst upplagda och prydligt tryckta utgivningsprojekt under ledning av H. Fougt. Det andra bandet skulle innehålla Creutz skaldestycken. Simon Aberstén är kanske mest känd för sina bibliografier ”Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild” 1924, och ”Bibliographia Gothoburgensis” från 1920.

Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. 79 s. Häftad i ngt nött och fläckigt samtida gråpappersomslag. Ryggen med förlust av omslagspapper nedtill. Titelbladet med en svag fuktfläck och de avslutande bladen med svag fuktrand i övre marginalen. Med Alfred Grenanders namnteckning på insidan av främre omslaget. I det första samtalet deltar d’Alembert, i det andra Voltaire och i det fjärde Marat, Robespierre m.fl. samt flockar av blodiga vålnader.

Lund, J. Lundblad, 1808. 8:o. 207 s. Samtida glättat pappbd med ny klarblå rygg och gammal brun titeletikett av glättad papp. Gula snitt. Pärmarna är nötta i kanterna. I nyare låda liknande ett ljusrött hfrbd med blekt rygg. Spridda småfläckar. Liten namnstpl Liljenström överst på frampärmens insida. Trevligt ex. Krok Bibliotheca botanica suecana 26 anger bara varianten med titelbladet daterad 1809. Bibliotheca Walleriana 11710.

Sthlm, sal. J. L. Horrns enka, af C. J. Röpke, 1741. 8:o. Grav. titelblad,(18),370,(50) s. Något nött hfrbd från sent 1700-tal med upphöjda bind, guldlinjerad rygg och orange titeletikett. Stänkta snitt. Lagad reva tvärs över översta ryggfältet med litet kvarvarande hål. Titeletiketten med små sprickor och nagg. Lite avnötta pärmkanter och stötta pärmhörn. Bortklippt namnteckning i försättsbladet, liksom överst på titelbladet. Några spridda fläckar. Lagerfläckar på s. 217-24. De två sista bladen loss i häftningen. N. J. Retzius namnteckning daterad den 9 april 1816. Stellan och Martha Vennerstens exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 294. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 16. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 137. Tyvärr avstannade det ambitiösa projektet med denna volym. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver apropå Salvius planer på en svensk geografi: ”Redan 1738 publicerade han en ny upplaga av Johann Hübners flitigt använda lärobok i allmän geografi, klart förbättrad jämfört med tidigare genom att S försett den med ekonomisk karaktäristik av regioner och länder. På vissa gymnasier kom denna reviderade version att i nya upplagor användas under hela seklet. Planerna på den sv geografin inskränktes emellertid till den 1741 utgivna skildringen av Uppland, möjligen därför att Eric Tunelds s å utgivna geografi för hela landet tillgodosåg behoven men troligare därför att S bytte verksamhet”. Salvius övertog 1742 svärfadern Horrns boktryckeri. Sten Lindroth kallar arbetet ”en ren skrivbordsprodukt”, ett resultat av flitiga arkivstudier och utsända frågeformulär. ”Som varm patriot åberopar han Faggots program och berättar om socknar, herresäten och städer med tyngdpunkten på hushållningen och det kamerala”.

Köpenhamn, 1961-63. (6),XXIII,(3) s.,5-1120 spalter + (2),XX,(2) s.,5-1086 spalter + (2),XIII,(3) s.,5-1590 spalter + (10) s.,608 spalter + (2),XI,(3) s.,5-648 spalter + (12) s.,608 spalter + (8),366 s. Fem oklbd. Faksimil efter originalet som utkom 1877-1914 och här utökad med kompletterande supplement och rättelser. Den danska nationalbibliografin för perioden fram till 1830. Inkluderar även böcker tryckta i Norge intill 1814.

Sthlm, Kongl. tryckeriet, 1766. 4:o. 32,(84) s. Tagen ur band och insatt i gammalt gråpappomslag, det främre med lite solk. Svag fuktrand i inre marginalen i början. Samtida bläcknumrering ”N° 26” på titelbladet. Bra inlaga. De opaginerade sidorna är sextiosex bilagor författade av olika personer. Hans Henrik Boije (1714-81) var en av Finlands mer betydande hattpolitiker. På riksdagen 1755-56 sökte han anslag för att inrätta en spinnskola för allmogen i närheten av nuvarande Tammerfors. Anslag beviljades och skolan startades något år senare. När mössorna övertog makten 1766 gjordes en revision av hattarnas manufakturpolitik, och man fann att stora bidrag hade delats ut till icke-existerande manufakturer och fiktiva verksamheter. Misstankar riktades också mot den lilla spinnskolan i Ottavala. Som bevis för anläggningens existens lät föreståndaren Boije trycka ett antal vittnesmål från personer som besett anläggningen, bland andra märks P. Kalm och P. A. Gadd. Skolan fick dock inga fortsatta anslag och lades ned året därpå.

Durham, J. H. Veitch, (1843). 8:o. 29 s. Häftad och insatt i ett senare omslag. Oskuren. Med Kooperativa förbundets blåstpl, blindstpl och anteckning på det lätt solkade smutstitelbladet, liten notering i bläck även på titelbladet. Publicerades första gången som en artikel i ”The Edinburgh Review, or Critical Journal” samma år. Harriet Martineau (1802-76) var författare och har kallats ”den första kvinnliga sociologen”. Om vikten av fackföreningar bland kolgruvearbetare i nordöstra England. Martineau översatte och introducerade bland annat Auguste Comte och dennes ”Cours de philosophie positive”.

Göteborg, S. Wahlström, 1830. 8:o. Litograferat titelblad,191,(1) s. & 3 litograferade notblad. + WADMAN, J. A. Sednare samlingar. 2. Lekochalfwar. Göteborg, C. Backman, 1835. 8:o. Litograferat titelblad,188,(4) s. & 3 litograferade notblad. Samtida ngt nött hfrbd med guldornerad och blindpressad ryggdekor. Stänkta snitt. Första delen delvis solkig med spridda lager- och småfläckar. Titelbladet delvis bruntonat och små pappersskador i marginalen på s. 139-42. Andra delen är genomgående lagerfläckig, lätt solkig och delvis bruntonad. Första delen tryckt på blåtonat papper. Med gamla namnteckningar på försättsbladet och främre pärmens insida. Ur Per-Erik Lindahls bibliotek. Johan Anders Wadman (1777-1837) vistades några terminer i Lund och blev 1800 student i Åbo. Några år senare hade han hunnit med en längre utlandsresa och att förskingra hela sitt fadersarv. Han bosatte sig i Göteborg och hankade sig där fram till sin död med tillfälliga arbeten under beskydd av professor C. F. Weltzin. Som diktare är han mest känd för sina i bellmansk anda kvicka tillfällighetsverser. Hans samlade arbeten utgavs i större omfattning, om än delvis censurerat, av Herman Bjursten 1855 och ånyo 1869 och 1877 av J. G. Carlén och C. H. Rydberg. Som exempel på Wadmans kvickheter kan anföras: ”Ack! Visst är det skönt, att stolt och modigt strida/ För den goda saken, för sitt fosterland;/ Till belöning sen, på knä vid Kungens sida,/ Att få stryk och stjerna af hans hjelte-hand;/ Men att lemna bålen, innan den blir slut?/ Åh nej, äran väntar tills vi druckit ut.”

Leipzig, bey S. L. Crusius, 1791-1795. 8vo. Engraved frontispiece,XVI,840 pp. & 18 engraved plates + engraved frontispiece,XX,(2),800 pp. & 12 engraved plates + engraved frontispiece,XVIII,(1,1 blank),946 pp. & 19 engraved plates. Three volumes, contemporary green marbled boards, rubbed and worn, with yellow handwritten paper labels. All edges yellow. Text with some occasional spotting and soiling. Plates slightly furled and thumbed along outer edge, a number of plates with contemporary notes in manuscript. Final plate in part IV soiled and a little dampstained. With Gunnar Brusewitz’s bookplates. Lacking part I, and the alternative title leaves to each volume. Souhart Bibliographie générale des ouvrages sur la chasse 38. Lindner Bibliographie der deutschen und der niederländischen Jagdliteratur 11.0109.01. Nissen Die illustrierten Vogelbücher 80. A second edition was printed 1801-1809. The volumes present here all had an alternative title leaf, here cancelled, stating that they form parts of the ”Naturgeschichte der Vögel” (Natural history of birds). Volume I (not present here) was printed in 1789 and treats general natural history and mammals. Volume II provides an introduction to the subject, before concentrating on birds of prey, woodland birds, and waterfowl. Marsh and domestic birds are discussed in volume III, with the final volume devoted to an introduction of song birds, together with a ”birds calendar” and index. Johann Matthäus Bechstein (1757-1822) was a German naturalist, forester, ornithologist, and entomologist. He established a number of successful forestry institutes, and was a fervent campaigner for the protection of certain animals and birds that he believed to be beneficial to good forestry management. In England, he was known for his description of songbirds in his work the ”Natural History of Cage Birds” (1795).

Cambridge, (1998). XIII,(3),428 + XXIII,(3),572 + (4),573-1168 + (4),1169-1849,(1) s. Fyra röda oklbd med svarta titelfält. Faksimiltryck i 350 exemplar efter originalutgåvan som utkom 1903-11. Uppdelad efter språk och inom dessa kronologiskt ordnad. Med många intressanta kommentarer om de olika bibelöversättningarnas tillkomsthistoria. Svenska bibelupplagor behandlas i sista delen på sidorna 1492-1526.