Search Results

Sthlm, L. L. Grefing, 1743. Folio. (18),220,(56) s. & 1 utvikbar grav. karta & 1 grav. plansch. Titelsidan tryckt i rött och svart. Med träsnittsillustrationer på s. 215. Häftad i ganska nött samtida marmorerat pappomslag. Ryggen blekt och med flera tvärsgående revor samt små bläckstänk. Främre omslag med en bläckfläck och en hörnskada. Enstaka lager- och småfläckar. Kyrkoplanschen vid s. 121 har en bläckfläck i yttermarginalen. Med Emanuel Geijers namnteckning på titelbladet och Alkvetterns lilla biblioteksetikett. Bra ex. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 425. Wingborg Litteratur om Dalarna 8089. Wingborg Litteratur om Borlänge och Stora Tuna 660. Den fina kartan är signerad Geringius. Planschen vid sidan 121 avbildar Stora Tunas kyrka. Illustrationerna på sidan 215 avbildar tre olika sigill. Med tryckt dedikation till Vetenskapsakademien. Magnus Abraham Sahlstedt (1686-1752) var prost i Stora Tuna. Som hovpredikant predikade han för Karl XII samma dag som denne blev skjuten. Han var far till den kända språkmannen och debattören Abraham Sahlstedt; även fadern intresserade sig för språket och dess utformning och i detta sitt monumentalverk över Stora Tuna undviker han genomgående utländska låneord.

Sthlm, P. G. Berg, 1845. 12:o. (4),152,155-56,153-54,159-60,157-58,161-634,(1) s. Trevligt samtida hfrbd med sparsamt guldornerad rygg, blindpressad dekor och guldpräglat titeltryck. Grönstänkta snitt. Främre ytterfalsen lätt sprucken upp- och nedtill samt med en liten skada nedtill i bakre ytterfalsen. Arket nr 9 delvis felbundet med omkastade sidor. Med Gustaf Trolle-Bondes guldpräglade monogram ”GTB” nederst på ryggen. Från Säfstaholms bibliotek men utan dess exlibris. Fantastiskt rik källa med mängder av uppgifter och en utförlig alfabetiskt uppställd innehållsförteckning. Per Olof Almström (1801-49) var utbildad apotekare och drev apotek i Åmål respektive Stockholm. Sin apotekarverksamhet slutade han 1838 för att i stället undervisa. Hans vittomfattande och grundliga verk ”Kemisk teknologi” fick stor spridning, bland annat som lärobok.

Uppsala, J. F. Edman, 1796. 8:o. IX,(1 blank),118 s. Bra mörkblått pappbd med benvit titeletikett (Johanna Röjgård). Gamla stänkta snitt. Fint ex. Originalet ”Einige Vorlesungen über die Bestimmung des Gelehrten” utkom 1794. Med ett förord av författaren, daterat Jena 1794, samt även ett förord av översättaren Benjamin Höijer. Det är den enda i samtiden separat utgivna översättning till svenska av den tyska filosofen.

Sthlm, J. Imnelius, 1819. 8:o. (4),88 s. & 2 blad litograferad musik. Häftad i samtida gråpappersomslag. Omslagsryggen naggad upptill och defekt nedtill. Häftets första hälft något lagerfläckig. Några hörn med veck. Titelbladet med en liten ytlig skada på grund av en tidigare gammal auktionslapp på främre omslagets insida, vilken gjort att o:et i ”Joseph fastnat på omslaget och saknas i titeltexten. De två notbladen är inhäftade uppochned i slutet. Främre omslagets utsida med en svårläst signatur daterad 1846. Notbilagan i stentryck av C. Müller, vilket är ett mycket tidigt exempel på svenskt litografitryck. Bilagan innehåller sju korta notexempel och en hel komposition, ett kort kanonartat stycke för sopran, tenor och pianoforte i A-dur där texten börjar ”Hin ist alle meine Kraft”. På sidorna 84-86 ”Anmärkningar af originalskriftens förläggare, herrar Breitkopf & Härtel i Leipzig”. Ulrik Emanuel Mannerhjerta fick 1819 tillstånd att inrätta ett litografiskt tryckeri på Arsenalsgatan 6 i Stockholm. Notbladen är är dock tryckta av Carl Müller, vilken redan etablerat sig som litograf i staden.

Vojens, (1970). 589 s. + SCHIÖTZ, EILER H. Itineraria Norvegica. Utlendingers reiser i Norge inntil år 1900. En bibliografi. Bind II: supplementer. Otta, (1986). (8),595 s. Två oklbd med skyddsomslag. Det första skyddsomslaget delvis lite solkigt och med en liten fläck samt en smärre reva i den bakre delen. Med diskret namnteckning (”Hassler”) i blyerts. Standardbibliografin som även beskriver många resor i Sverige och dessutom förser alla poster med biografiska och andra nyttiga uppgifter liksom författarens uppfattning av arbetenas sällsynthet, vilken är hämtad ur en lång samlarerfarenhet.

Västerås, J. L. Horrn, 1769. 8:o. 85,(3) s. Bra stänkdekorerat pappbd med röd titeletikett i skinn (Levins bokbinderi). Någon enstaka småfläck. Bra ex. Haugen A bibliography of Scandinavians dictionaries 368. Detta är varianten med prisuppgift på s. 85. Företalet daterat i Stockholm den 2 mars 1768. Från ”abalienera” till ”zele”. Innehåller i huvudsak de låneord som Sahlstedt ansåg ”kunna alldeles umbäras” i det svenska språket och som han uteslutit ur sin kommande ordbok. De avslutande tre sidorna är en bokkatalog från Horrn.

Skövde, C. G. Hemlin, 1860. 8:o. (4),85,(1 blank,1) s. Något nött marmorerat pappbd med mörkröd titeletikett. Enstaka lagerfläckar, t.ex. på titelbladet och s. 55-62 samt lite starkare fläckar i nedre marginalen från s. 69 och framåt. Yvig svårläst gammal namnteckning i titelbladets övre marginal. Prisnoteringar på bakpärmens insida. Bra ex. med Nils Sandbergs exlibris. Sallander Litteratur om Västergötland 309: ”Sällsynt”.

Sthlm, L. L. Grefing, 1756. 8:o. (8),596,(2) s. & 26 grav. geometriska plr. Häftad och oskuren i samtida gråpappomslag där ryggen är lagad och ersatt, det främre omslaget lätt solkigt och det bakre med mörk fuktrand vid ryggen. Nagg i yttermarginalen på titelbladet. Bruntonad yttermarginal på s. (5-8). Spridda småfläckar. Starkare marginalfläckar på bladet s. 101-02. Ouppskuren på s. 89-96. Namnteckning L. Odelstjerna på frampärmens insida ocht densammes röda lacksigill på bakpärmens insida. Fint ex. Planscherna är numrerade 1-24 och de två sista är onumrerade. Fredric Palmquist (1720-71) blev 1739 lam från midjan och nedåt och ägnade sig från 1744 och framåt åt att skriva läroböcker i matematik och mekanik. En del av dem är originalarbeten, andra är utgåvor och översättningar. Bland annat gav han ut en ny upplaga av Anders Celsius ”Arithmetica” 1754.Exemplaret har tillhört Lars Odelstjerna (1755-77). Han blev auskultant i Bergskollegium 1774 och biträde åt bergsrådet Sven Rinman samt dog ogift vid 21 års ålder på Storagården vid Nya Kopparberg.

Uppsala, (E. Ziervogel, 1761). 4:o. (4),321,(1) s. Häftad i samtida ngt nött stänkdekorerat pappomslag med grön titeletikett. Ryggen och titeletiketten hårdare nött och med förluster av papper. Delvis ngt loss i bindningen och i bakre innerfalsen helt loss. Några småfläckar, t.ex. på titelbladet och s. 71-72. Bortklippt tillskrift i titelbladets nedre marginal och med Johan af Nordins monogramstpl och Carl Gustaf Lewenhaupts blåstpl. Lidén Catalogus disputationum 53. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 614. Med latinsk och svensk parallelltext samt tryckt dedikation till kronprins Gustav. Översättare av den svenska texten var Jonas Apelblad. En andra upplaga med endast svensk text trycktes 1778 och arbetet översattes till tyska, franska, spanska och engelska. I ”Åkerbrukets chemiska grunder” redogör Wallerius bl.a. för jordarternas betydelse för växtprocessen och gödningsmedlens omvandling till växtföda. Pionjärarbetet har givit Wallerius rykte som den egentlige grundläggaren av lantbrukskemin. ”Dictionary of scientific biography” skriver apropå dess betydelse: ”Wallerius established as a fundamental, necessary principle that agricultural chemistry should be based on comparative study of the chemical composition not only of plants but also of the earth in which they grow.” Carl Gustaf Lewenhaupt (1834-1908) ägde gården Aske i Håtuna socken i Uppland. Hans boksamling omfattade ca 10000 volymer och innehöll mycket historia, resor, genealogi och heraldik samt många ströskrifter från frihetstiden och gustaviansk tid. Grundstommen till biblioteket var ett arv efter hans frus farfars bror Johan af Nordin (1746-1823). Denne var en av Gustav III:s närmaste rådgivare under kungens senare regeringsår. Han var även bruksägare.

Sthlm, A. Zetterberg, 1790. 8:o. (2),149,(1) s. Samtida grönt glättat pappbd med rosa titeletikett. Gula snitt. En del småfläckar. Några små gamla rättelser i texten. Svag fuktrand i titelbladets yttermarginal. En brun fläck på s. 81-82 och mindre fläck i yttermarginalen på s. 77-80. En liten bläckfläck på yttre snittet. På titelbladet Carl Fredrik Jakalins stpl daterad 1810 och hans namnteckning från 1811 på frampärmens insida. En lite senare namnteckning på försättsbladet. Översättning av ”Du péril de la balance politique de l’Europe”. Bladet efter titelbladet med undertiteln ”Afhandling om de orsaker som rubbat densamma i Norden alt sedan Catharina II:s upstigande på ryska thronen”. Boken skrevs på Gustav III:s initiativ som ett led i den antiryska propagandan under kriget 1788-90. Uppgiften att kungen deltagit i författandet är enligt Stig Boberg i ”Kunglig krigspropaganda” felaktig. Kontakten med författaren togs av den svenska ambassadören E. M. Staël von Holstein och det franska originalet trycktes i London 1789. Den svenska översättningen övervakades av G. M. Armfelt som även skickade manuskriptet till C. G. Nordin för granskning. Stålhammar var en av det sena 1700-talets mest aktiva översättare i Sverige och han ägnade sig med förkärlek åt politisk-historisk litteratur. Boken översattes även till engelska, finska, polska och tyska. Mallet du Pan (1749-1800) var född utanför Geneve och fick genom sina kontakter med Voltaire en professorstjänst i Cassel men valde snart den fria journalistens bana. Han samarbetade bland annat med Linguet. Under franska revolutionen sällade han sig till rojalisternas skara och reste på uppdrag av Ludvig XVI runt i Europa för att uppbåda motstånd mot revolutionärerna. Han räknas till en pionjär för en modern politisk journalistik. Carl Fredrik Jakalin (1791-1845) var uppväxt i Linköping och landskanslist i Östergötlands län.

Sthlm, Historiographi regni tryckerij af Ephraim Koch, 1745. 8:o. (10),166,(8) s. Tagen ur band. Gamla infärgade snitt. Aningen snedläst och delvis lite lös i häftningen. Enstaka lagerfläckar. Liten fuktrand i yttermarginalen på de första fyrtio sidorna. Första sällsynta svenska upplagan, en andra utkom 1786. De sista åtta sidorna är bokreklam från Gottfried Kiesewetters boklåda. Reklamen hör till trycket med en kustod på sidan 166. Översatt via tyskan, ”Die Gnade Gottes”, av Magnus Lagerström (1691-1759). Enligt Benzelstiernas censorsjournal översattes den redan 1728, men den fann uppenbarligen vid den tiden ingen förläggare. Det rör sig om Bunyans kända självbiografiska ”Grace abounding to the chief of sinners” som trycktes första gången 1666. Magnus Lagerström hade växt upp i Stettin, studerat i bland annat Rostock, Greifswald, Wittenberg och Jena. Lagerström kom till Sverige 1721 och blev tio år senare sekreterare i Ostindiska kompaniet och sedermera en av dess direktörer. Han var en flitig översättare och utgav även den första svenska läroboken i engelska, vilken i huvudsak var en översättning av ”Der vollkommene Englische Weg-Weiser für die Teutschen” författad av den tyska språkmästaren Johann König, också kallad John King. Han översatte även alla tre delarna av ”En christens resa” 1727-44.

Skara, F. J. Leverentz, 1812-16. 8:o. (12),135,(4) + (8),244,(2,2 blanka) + (4),207,(1) + (4),180 + (4),461,(1, 2 blanka) s. Två prydliga samtida hfrbd med guldornerade ryggar, bruna titeletiketter av glättad papp, ovala gröna nummerskyltar och rödstänkta snitt. Första bandet med en fuktfläck på ryggen. De tre första delarna lätt solkiga och småfläckiga, t.ex. smutstitelbladen till del I och II. I del II även fläckar i texten på s. 84-114. En liten reva i övre marginalen på s. 147. Det avslutande blanka bladet i samma del med omfattande lagningar. Även en gammal lagning på smutstitelbladet till del V. Denna del har några smärre fläckar i yttermarginalen på s. 31-32 och i den nedre marginalen på s. 315-16. Med Pehr Borghs och Hans Sallanders namnteckningar, den senare daterad 1947. Setterwall Svensk historisk bibliografi 6182. Sallander Litteratur om Västergötland 621. Det finns även ett varianttryck av titelbladet till första häftet daterat 1811. Den ambitiösa beskrivningen av Skara stift, uppställd efter kontrakt och socken, bygger till stor del på otryckta samlingar av bland andra Sven Wilskman och Olof Sundholm vilka förvarades på Skara stifts- och landsbibliotek. Dan Korn kallar i ”Västgötaböcker” arbetet för ”den viktigaste skildringen över Skara stifts alla socknar och härader”. Här upprepas påståendet att den ryska kejsarinnan Katarina den stora skulle ha fötts i Toarps socken, en uppgift som även återfinns hos Nordberg och Tuneld! Domkyrkosysslomannen Peter E. Lindskog (1766-1821) var även utgivare av ”Skara stifts-tidning” och ”Westgötha tidning” samt av några stiftsmatriklar. Bibliotekarien Hans Sallander (1903-83) utgav en rad bibliotekskataloger och även ”Personversar tryckta i Skara under 1700-talet”. Hans egen fina västgötasamling såldes på auktion 1970.

Kalmar, (L. Lindeblads änka), 1774. Liten 8:o. Extra grav. titelblad,(16),550 s. & 1 utvikbar grav. karta. Häftad i gammalt gråpappomslag med handskriven ryggtitel. Blåstänkta snitt. Lite sprickor och nötningar i ytterfalsarna. Inlagan jämnskuren med omslaget. Enstaka fläckar och några starkare småfläckar. Det tryckta titelbladet är bundet efter de fyra dedikationsbladen i början. Kartan något svarttonad upptill p.g.a. för mycket färg på kopparplåten. Kartan har handskriven hänvisning till s. 180, men är bunden i slutet. Samtida initialer och bläcknumrering överst på titelbladet. Spår av modernare exlibris på frampärmens insida. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 475. Setterwall Svensk historisk bibliografi 5947. Cappelin Anteckningar till en småländsk bibliografi s. 20. Det extra graverade titelbladet avbildar sex olika sigill och anger att verket skrevs 1772. Kartan, signerad And. Löfman, avbildar ”Hultsfreds slätt och planen deromkring”. Crælius framhäver i sitt förord att han med sitt arbete ”väckt den slummrande frågan om wattuminskningen”, en fråga som ”de enfaldige icke begripa, och de lärde gärna gå tyst förbi”.

Sthlm, Z. Haeggström, 1821. Liten 8:o. (2),XI,(5),413,(1) s. & 6 grav. plr. Häftad och oskuren i tryckt gråpappomslag. Diskret skrivet ”Till Stig med hjärtlig hälsning från Hans [Sallander]” i svag blyerts på baksidan av första planschen. Mycket fint ex. Första och enda svenska översättningen av ”Gemälde von Griechenland” som utkom i Königsberg 1810. F. A. Ukert (1780-1851) var professor i Gotha och boken är ett kompilat från Chandler och Pouqueville m.fl. Planscherna är graverade av Ruckman och visar ruinerna efter Zeustemplet och Vindarnas torn i Aten, ett tempel i Korint, teatern i Sparta, en grav på Siphanto och Junos tempel på Samos.

Sthlm, sal. J. L. Horrns enka, af C. J. Röpke, 1741. 8:o. Grav. titelblad,(18),370,(50) s. Nött samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda bind, oxiderad ryggdekor och brun titeletikett. Rödstänkta snitt. Liten reva nedtill i bakre ytterfalsen och en skada överst på bakre pärmen, vilken även har en tydlig fuktrand. Några bläckfläckar på yttre snittet. Titelbladet med litet bläckstreck upptill och bruntonade marginaler. Spridda småfläckar. Litet brännhål i bladet s. 113-14 med ett par bokstävers förlust. Stor fuktrand i huvudtextens sista tjugo sidor och i det avslutande registret. Med Hen. Ad. von Strokirchs namnteckning, bokhandelsetikett från Gustaf Anderssons antikvariat i Uppsala och Säbylunds fideikommisbiblioteks exlibris. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 294. Bygdén Landskapet Uplands och Stockholms stad s. 16. Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 137. Tyvärr avstannade det ambitiösa projektet med denna volym. ”Svenskt biografiskt lexikon” skriver apropå Salvius planer på en svensk geografi: ”Redan 1738 publicerade han en ny upplaga av Johann Hübners flitigt använda lärobok i allmän geografi, klart förbättrad jämfört med tidigare genom att S försett den med ekonomisk karaktäristik av regioner och länder. På vissa gymnasier kom denna reviderade version att i nya upplagor användas under hela seklet. Planerna på den sv geografin inskränktes emellertid till den 1741 utgivna skildringen av Uppland, möjligen därför att Eric Tunelds s å utgivna geografi för hela landet tillgodosåg behoven men troligare därför att S bytte verksamhet”. Salvius övertog 1742 svärfadern Horrns boktryckeri. Sten Lindroth kallar arbetet ”en ren skrivbordsprodukt”, ett resultat av flitiga arkivstudier och utsända frågeformulär. ”Som varm patriot åberopar han Faggots program och berättar om socknar, herresäten och städer med tyngdpunkten på hushållningen och det kamerala”. Henning Adolf von Strokirch (1757-1826) var jurist och avslutade sin karriär som president i Svea hovrätt 1810.

Basel, chez C. Revis, 1732. 8:o. III-XVI,116,116(b),(1 blank),117-238,(2 blanka) + (1,2 blanka,1),239-350,(1 blank),352-408,(1 blank),410-472,(1) s. + MOTRAYE, de la. Remarques historiques et critiques sur l’histoire de Charles XII roy de Suede, par m. de Voltaire, pour servir de supplement à cet ouvrage. Nouvelle edition corrigée & augmentée. London, H. Woodfall, 1732. 8:o. 80 s. Samtida nött skinnbd med rikt gulddekorerad rygg, upphöjda bind, brun titeletikett och inre denteller. Röda snitt. Ryggen skadad överst. Andra arbetet oskuret. En del fuktränder och fläckar. Stort hål i sista blanka bladet. Porträttet felbundet och skuret nedtill. Titelbladet med fläck efter försök att tvätta bort biblioteksanteckning. Med Carl Brattströms namnetikett. Bengesco 1260. Denne har inte uppmärksammat s. 116b i första delen. I del II är sidan före 239 felaktigt numrerad ”222”. Porträttet är graverat av Aveline. Första upplagan av Voltaires historia utkom 1731. Första upplagan av Motraye trycktes i London 1732 (se Warmholtz 5947). Enligt Warmholtz bemöter Voltaire honom med ”större förakt än han förtienar”. Motraye befann sig i Bender samtidigt som Karl XII.

Warszawa, w Drukarni J. K. Mci y Rzplitey, 1778. 8:o. (2 blanka,6),261,(3) s. Rött hfrbd med ngt blekt rikt guldornerad rygg och upphöjda bind (Hedberg). Övre guldsnitt, övriga snitt endast putsade. Titelbladet med pappersförtunningar och minimal lagning efter försök till stämpelborttagning i äldre tid. Svaga fuktränder mot slutet. Med Fredrik Vult von Steijerns förgyllda pärmexlibris. Setterwall Svensk historisk bibliografi 3511.

Lübeck, P. Böckmann, 1694. 8:o. (16),332,(20) s. Titelbladet tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida halvpergamentbd med handskriven titel och stänkta snitt. Pärmarna delvis ytligt spruckna vid falsarna. Inlagan genomgående lätt lagerfläckig. Bläckfläckar i yttermarginalen på s. 187-90. VD17 3:008197K. Första upplagan trycktes 1693. Ett erratablad trycktes, men tycks normalt saknas, liksom här.

Sthlm, finnes hos G. Kiesewetter, (1750-51?). 8:o. 77,(1 blank,2) s. Med träsnittsillustration på s. 10. Häftad i samtida gråpappomslag med en samtida numrering på bägge omslagen. Ryggen lite blekt. Fin inlaga och med J. G. Psilanderhielms namnteckning. Från Ericsberg. Bring Itineraria svecana 159 har inte uppmärksammat den tvåsidiga bokförteckning från Kiesewetter som är sammantryckt med verket på slutet. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 268. Bring Trollhättan i litteraturen 163. Sallander Litteratur om Västergötland 226: ”mycket sällsynt”. Träsnitten avbildar inskrifterna på Fellingsbros kyrkklockor. Tryckåret är omtvistat men sannolikt 1750 eller 1751. Utgiven av Carl Hårleman och med tryckta dedikationer till Carl Gustaf Tessin och Clas Ekeblad. Pehr Elvius (1710-49), astronom och sekreterare i Vetenskapsakademien, reste sommaren 1748 genom Öster- och Västergötland i syfte att undersöka möjligheterna till en kanal mellan Östersjön och Kattegatt. Johan Gustaf Psilanderhielm (1723-82) hade ett fint bibliotek som innehöll många äldre svenska rariteter. Det såldes på auktion efter hans död 1782.

Skara, H. A. Möller, (1727). Liten 8:o. (8),80 s. Lätt nött marmorerat pappband med svart titeletikett i skinn och årtalet 1726 i guldtryck längst ned på ryggen (Hedberg, osignerat). Ryggen lite mörknad. Titelbladet solkigt och skadat med stor uppfodring på baksidan. Fuktfläckar i yttre marginalen på s. 63-64. Sista bladet solkigt med fuktränder och uppfodring vid ryggen. På sista sidan samtida tillskrift till pastor Mitander. Med Arvid och Rosa Hernmarcks guldpressade pärmexlibris och Dan Korns namnteckning från 2003. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 9132. Sallander Samling av litteratur om Västergötland 826: ”sällsynt oration”. Med hyllningsverser av A. O. Rhyzelius och L. Forsselius. Skara skolas och gymnasii historia sammanfattad i ett högtidstal den 22 juni 1726.